Background and problem: It is compulsory for all Swedish companies that prepare the annual report to apply K-regulations. A smaller company can choose between the principle-based K3 and the rule-based K2. There are differences between the accounting and valuation rules in K2 and K3. Some that can only be used in K3 are, for example, component depreciation, capitalization of development costs and accounting for deferred tax. Previous studies found that company size, valuation methods, capitalization opportunities and the industry in which companies operate are reasons for choosing K3. Purpose: The purpose is to find out why smaller companies choose K3, and if there is a relationship between sectors and the choice to apply K3. Method: We used a qualitative method with inductive approach because this study is focused on respondents' views on the reasons for choosing K3. We asked nine accounting consultants for what reasons smaller companies have to choose K3. We also asked three smaller companies for just their reasons to choose K3. We analyzed the empirical findings with institutional theory because it best explains that companies with similar structures mimic each other, and decision theory because it provides an insight into how individuals and organizations decide. Conclusions: We found that business growth, planned or unplanned is a reason for smaller companies to choose K3. The valuation rules that are considered as a reason for choosing K3 are the ability to capitalize development costs, and this opportunity is a clear reason for development companies to choose K3. Component depreciation has been described by many respondents as demanding, and only real estate companies with major renovation needs see advantages of component depreciation. Asset revaluation, deferred tax and external stakeholders are not seen as clear reasons for choosing K3. / Bakgrund och problem: Det är obligatoriskt för alla svenska företag som upprättar årsredovisning att tillämpa K-regelverk. Ett mindre företag kan välja mellan det principbaserade regelverket K3 och det regelbaserade K2. Det finns skillnader mellan redovisnings- och värderingsreglerna i K2 och K3. Några som endast kan utnyttjas i K3 är exempelvis komponentindelning, aktivering av utvecklingsutgifter och redovisning av uppskjuten skatt. Tidigare studier fann att bl.a. företagsstorlek, värderingsmetoder, aktiveringsmöjlighet och den bransch som företagen verkar i är anledningar till valet av K3. Syfte: Syftet är att ta reda på varför mindre företag väljer K3, och om det föreligger ett samband mellan branscher och valet att tillämpa K3. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ metod med induktiv ansats då denna studie är baserad på respondenternas syn på anledningarna till val av K3. Vi frågade nio redovisningskonsulter om vilka anledningar mindre företag har att välja K3. Vi frågade även tre mindre företag om just deras anledningar att välja K3. Analysen av empirin gjorde vi med dels institutionell teori för att den bäst förklarar att företag med liknande strukturer efterliknar varandra, och dels beslutsteori för att den ger en inblick i hur individer och organisationer beslutar. Slutsatser: Vi kom fram till att företagstillväxt, planerad eller oplanerad är en anledning för mindre företag att välja K3. De värderingsregler som anses vara en anledning att välja K3 är möjligheten att aktivera utvecklingsutgifter, och denna möjlighet är en tydlig anledning för utvecklingsföretag att välja K3. Komponentindelning har av många respondenter beskrivits som krävande, och det är endast fastighetsföretag med renoveringsbehov som ser fördelar med komponentindelning. Uppskrivning av tillgångar, uppskjuten skatt samt externa intressenter kan inte ses som tydliga anledningar till att mindre företag väljer K3.

Bakgrund Av företag som omfattas av frivillig revision har en stor majoritet valt att avstå revision. Bolagsverket menar att avskaffandet av revisionsplikten har resulterat i en kraftig ökning av antalet för sent inlämnade årsredovisningar. Samtidigt pågår en debatt där det argumenteras för att tidigarelägga tidsgränsen för att lämna in årsredovisningen, med argumentet att intressenterna bör ha tillgång till mer aktuell information. Syftet med att avskaffa revisionsplikten var att minska mindre företags administrativa och ekonomiska börda, men resursberoendeteorin menar att revision är en nödvändig resurs för företags förmåga att lämna in årsredovisningen i tid. Därtill föreslår en kombination av rationell beslutsteori och inlärningskurvan att företag endast efter en viss tid kan hantera de uppgifter revisorn tidigare hanterade. Syfte Denna uppsats syftar till att förklara sambandet mellan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. Metod Denna kvantitativa uppsats utgår från en deduktiv ansats. Hypoteser har formulerats med utgångspunkt i resursberoendeteori, rationell beslutsteori samt inlärningskurvan. Eftersom studien syftar till att förklara ett samband vid en viss tidpunkt har en tvärsnittsdesign tillämpats. Det empiriska materialet utgörs av sekundärdata. Slutsats Det finns ett positivt samband mellan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. Det finns ett negativt samband mellan tid utan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. / Introduction Most Swedish SMEs have chosen to refrain from voluntary audit. Bolagsverket argue that the abolition of mandatory audit has resulted in an increase in late filed annual reports. Meanwhile, some argue that the time permitted for corporations to file their annual report should be reduced to benefit the stakeholders’ ability to use the information. The purpose of the abolition of mandatory audit was to reduce costs for SMEs, yet Resource Dependence Theory suggests that the audit is required for corporations to be able to file annual reports on time. In addition, a combination of Rational Choice Theory and the Learning Curve implies that a certain experience is required before SMEs can manage the tasks previously performed by the auditor. Purpose This study seeks to explain the relationship between audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs Method This quantitative study is based on a deductive approach, where hypotheses have been formulated based on Resource Dependence Theory, Rational Choice Theory and the Learning Curve. A cross- sectional design is used, since the study aims to explain a relationship at a given time. The empirical data consists of archival data. Conclusion There is a positive relationship between audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs. There is a negative relationship between time without audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs.

Idag har mindre företag det fria valet att välja mellan användning av revision eller inte. Revisionsplikten avskaffades 2010 då en lagändring genomfördes med målet att kostnadsunderlätta för mindre företag. Trots reformen har åsikter varierat avseende om företag bör använda sig av revisor eller ej, framförallt baserat på de fördelar som revisionen medför såsom korrekta och pålitliga rapporter och en trygghet för intressenter. Syftet med studien var att ta reda på om revisionen innehar egenskapen av legitimitet utifrån ett intressentperspektiv. Intressenterna i denna studie är banker och Skatteverket. Fortsättningsvis ville studien ta reda på vilka faktorer det är som påverkar ett företags legitimitet mer generellt och inte bara med fokus på revision. Denna studie bygger på tre teorier: legitimitets-, intressents- och revisionsteorin, där varje teori medför faktorer som föranleder ett teoretiskt ramverk. Tillsammans med tidigare forskning presenteras detta i studiens analysmodell vilken driver studien till att svara på syfte och forskningsfrågor. Analysmodellen ger de teoretiska begreppen förväntan, förtroende, obestridlighet, inflytelserik och legitimeringsmärke. Tillvägagångssättet för studien var en metod av insamlande av teorier och tidigare forskning från vetenskapliga artiklar. Vidare utgick metoden från en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervju av fyra respondenter, tre från olika banker och en från Skatteverket. Även annan empirisk data i form av offentliga uttalanden från respektive respondent användes. Studiens resultat indikerar att det finns ett antal faktorer som påverkar ett företags legitimitet, men att revision inte är en av dem. Revisionen visade sig vara värdefull men inte legitimerande. Vad som framförallt påverkar om ett företag upplevs legitimt är förtroendet mellan intressenter och företaget. Resultatet visade också att Skatteverket är en intressent som inte beaktar företags legitimitet, varför om företag använder revision eller ej saknar betydelse för dem som intressent. Studiens slutsats är att det finns flertalet anledningar till om företag upplevs legitima eller inte, men att revision inte är en av dessa. Dessa anledningar är förtroende, erfarenhet och kompetens. / Today, smaller companies have the free choice to choose whether to use audit or not. Mandatory audit was abolished in 2010 when an amendment was implemented with the goal to facilitate cost savings for smaller companies. Despite the reform, opinions have varied as to whether or not companies should use an auditor, primarily based on the benefits which auditing brings, such as accurate and reliable reports and safety for stakeholders. The purpose of the study was to find out if auditing holds the property of legitimacy from a stakeholder perspective. The stakeholders in this study are banks and the Swedish Tax agency. Further, the study wanted to find out what factors are affecting a company’s legitimacy in general and not only with auditing as the focus. This study is based on three theories: legitimacy-, stakeholder- and audit theory, where each theory entails factors that induce a theoretical framework. Together with previous research this is presented in this study’s analytical model which drives the study to answer the purpose of the study and research questions. The analytical model provides the theoretical concepts of expectation, trust, indisputability, influence and legitimacy mark. The approach of the study was a method of gathering theory and previous research from scientific articles. Furthermore, this study used a qualitative approach with semi-structured interviews of four respondents, three from different banks and one from the Swedish Tax Agency. The study also used other empirical data in terms of public statements from each of the respective respondents’ banks. The result of the study indicates that there are several factors that influences a company’s legitimacy, but auditing is not one of them. The audit proved to be valuable but not legitimate. What primarily influences whether a company is legitimately perceived is the trust between stakeholders and the companies. The result also showed that the Swedish Tax Agency is a stakeholder who does not consider the legitimacy of companies, and if companies use auditing or not does not matter to them as a stakeholder. The conclusion of the study is that there are several reasons why companies are perceived as legitimate or not, but that auditing is not one of them. These reasons are trust, experience and competence.

Problembakgrund och problemdiskussion Årsredovisningslagen ställer upp storlekskrav gällande vilket regelverk företag ska tillämpa. Mindre företag har möjlighet att tillämpa K2 vilket är ett förenklat regelverk som är till för mindre företag med enklare förhållanden eller K3 som är huvudregelverket. I tidigare forskning nämns det att mindre företag kan vara för komplexa för att redovisa enligt K2 trots att de uppfyller storlekskraven som årsredovisningslagen ställer upp. Begreppet komplexitet har därför problematiserats och undersökts empirisk för att finna aspekter som kan leda till att mindre företag är att anse för komplexa för att redovisa enligt K2, att de inte längre uppvisar en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning, samt vad det är som gör att dessa komplexa företag ändå väljer att redovisa enligt K2. Syfte och Metod Syftet med studien är att utforska vilka aspekter som enligt revisorer gör att ett mindre företag är för komplext för att redovisa enligt K2, att de inte längre uppvisar en rättvisande bild avföretagets ekonomiska ställning, samt varför revisorer tror att företag väljer att redovisa enligt K2 trots att de är för komplexa. I studien har en kvalitativ metod använts där intervjuer med revisorer har genomförts. Analys och slutsats Studien kunde påvisa att revisorer definierar begreppet rättvisande bild på olika sätt, då samtliga revisorer som deltagit i studien har lämnat olika tolkningar av begreppet. Ett tema som funnits i samtliga tolkningar har varit att rättvisande bild innebär att företagets ekonomiska ställning ska avspegla verkligheten så bra som det går. De aspekter som framkommit i studien som gör att ett mindre företag är för komplext för att redovisa enligt K2 går att koppla mot förenklingsreglerna. Vilka är egenupparbetade immateriella tillgångar, materiella tillgångar, uppskrivning och uppskjuten skatteskuld. Att företaget ändå redovisar enligt K2 trots att de enligt revisorerna är för komplexa indikerar empirin att detta beror på kostnaden att byta regelverk, tidsbrist, okunskap inom företaget samt att företaget verkar på en begränsad marknad där det ur ett intressentperspektiv inte finns behov av mer detaljer. / Problem background and problem formulation The Annual Accounts Act sets out size requirements regarding which regulations companies should apply. Smaller companies have the opportunity to apply K2, which is a simplified set of rules that exists for smaller companies with simpler conditions, or K3, which is the main set of rules. In previous research, it is mentioned that smaller companies can be too complex to report according to K2 despite the fact that they meet the size requirements set by the Annual Accounts Act. The concept of complexity has therefore been problematized and examined empirically to find aspects that may lead to smaller companies being considered too complex to report according to K2 that they no longer present a true and fair view of the company's financial position and also why a complex company still chooses to report according to K2. Purpose and Method The purpose of the study is to explore which aspects according to auditors makes a smallercompany that reports according to K2, considered too complex to give a true and fair view of the company's financial position and also explore why auditors think that companies choose to report according to K2 even though they are too complex. A qualitative method has been used where interviews with auditors have been performed. Analysis and conclusion The study was able to show that auditors define the concept of true and fair view in different ways, as all auditors who participated in the study have given different interpretations of the concept. A theme that has been present in all interpretations has been that true and fair viewmeans that the company's financial position must reflect reality as far as possible. According to the auditors, the aspects that emerged in the study, which could make a smaller company too complex to apply K2, may be linked to self-generated intangible assets, tangible assets, revaluation and deferred tax liabilities. The fact that the company still reports according to K2 despite the fact that they are too complex according to the auditors, the empirical evidence indicates that this is due to the cost of changing regulations, lack of time, ignorance within the company and that the company operates in a limited market where there is no need for more details.

Syfte: VR förbättrar kommunikationen mellan aktörer men merarbete krävs för att skapa VR-modeller. Övriga begräsningar generella för BIM är juridisk osäkerhet, bristande kompetens bland personal samt ändrat arbetsflöde. Särskilt små företag behöver mer forskning för att använda BIM applikationer som VR. Målet är att visa ett förslag, på ett attraktivt sätt, hur mindre arkitektföretag kan använda VR-modeller och presentationer i tidiga skeden under slutkundsmöten. Detta baserat på arkitektföretagets önskemål och resurser. Metod: Kvalitativa metoder fallstudie och intervjuer har använts för att nå målet. Först utfördes intervjuer med BIM-ansvarig och projektörer. Fallstudien bygger på att en befintlig 3D-modell bearbetades till VR-modell och testades i en workshop. Deltagarna i workshopen var projektörer och slutkunder. För att sammanfatta workshopen intervjuades deltagarna. Resultat: Att skapa en VR-modell och hålla möte med slutkund var uppskattat av projektörer och slutkunder. Den resurs som främst behövdes var tid för att skapa modellen samt inlärning av nytt arbetssätt. HMD i kombination med datorskärm anses vara en god presentationsteknik. Främst material var svår att presentera genom VR och begränsat till ett mindre arkitektföretags resurser. Slutkunderna uppfattade att VR-modellen endast var en guide. Konsekvenser: Mindre arkitektföretag kan använda VR vid slutkundsmöte. Det behövs avsättas tid för att modellera VR samt inlärning av nytt arbetssätt. HMD i kombination med datorskärm bör användas för VR-presentation. För att förtydliga att VR endast användas som guide kan leveransmedelande användas. Begränsningar: Studien inriktar sig på ett företags synvinkel. Ett företag ingår i studien. / Purpose: VR improves communication between stakeholders but extra work is a demand to create a VR-model. Additional limitations general for BIM is legal uncertainty, lack of competence among employees and changed workflow. Especially smaller companies need more research if they are going to use BIM application as VR. The goal is to show a suggestion, in an attractive way, how smaller architectural firms can use VR-models and presentation in early stage of the project during end customer meetings. This based on the firms desire and resources. Method: Qualitative method case studies and interviews is used to achieve the goal. First interviews are conducted with BIM-manger and designers. The case studies are based on an existing 3D-model processed to a VR-model and tested in a workshop. The participants in the workshop are designers and end customers. The participants in the workshop are interviewed to sum up the workshop. Findings: To create a VR-model and to hold end clients meeting with help of VR was appreciate by planers and end clients. Time for creating and learn new working strategy was the recurs that the company was in lack of. HMD in combination with computer screen was considered a good presentation. Material was hardest to present through VR restricted to a smaller architect firm. The end clients’ perceived that VR only was a guide. Implications: A smaller architect firm can use VR when holding an end client meeting. Time need to be assigned to create VR-models and learn new working strategy is. HMD in combination with computer screen is to prefer to when presenting VR. To clarify that VR is a guide a delivering message can be used. Limitations: The study focuses on a firm’s point of view. One firm is included in the study.

Medan en stor mängd forskning på affärsrelationer mellan företag har fokuserat på relationers utveckling efter ett avtalat samarbete, så har mindre forskning fokuserat på hur företagen först inleder och kommer fram till ett avtalat samarbete. Den forskning som finns på detta område har främst fokuserat på antingen större eller nyetablerade företag, medan mindre, redan etablerade företag inte studerats i lika stor utsträckning. En utmaning i detta är att förstå hur tillit mellan företag bildas i ett inledande skede av affärsrelationen. Detta arbete studerar därför hur tillitsbildande faktorer påverkar bildandet av affärsrelationer i mindre företag. Genom intervjuer med fem verkställande direktörer har studien illustrerat hur tillitsbildande faktorer påverkar relationsbildningen hos mindre företag. Sociala band, referenser och kommunikation anses i studien som de viktigaste faktorerna för lyckade relationsbildningar. Arbetet avslutas med att diskutera praktiska tillämpningar och rekommendationer för framtida forskning. / While a large amount of research regarding business to business relationships has focused on the development of relationships after an agreement to cooperate, less research has focused on the initial stage leading up to this agreement. Further, most of the research on this topic has focused on either large companies or startups, while small, already established ventures has not been studied to a great extent. A central issue in business relationships is how trust is initially built between companies. Using a relationship stage model and interviews with five CEO: s the study examines how trust building factors affect the development of small, already established companies relationships in the initial stage. Social bonds, references and communication are regarded in the study as the most important trust building factors for successful relationship initiation. The study concludes by discussing practical implications and recommendations for future research.

Offentlig upphandling ska ske med alla företag i åtanke, och regelverket ska gynna en sund konkurrens. Tidigare studier har dock visat att mindre företag upplever hinder i samband med offentlig upphandling, regelverket som reglerar denna och dess praktiska implementering.Studien syftar till att undersöka om mindre företag, så kallade SME, i Sverige upplever hinder med offentlig upphandling och om dessa går att koppla till företagets storlek.En enkätundersökning på ämnet har genomförts och skickats ut till SME inom byggbranschen. Undersökningen har visat att SME upplever vissa problem med offentlig upphandling och att företagets storlek gör skillnad i hur den upplevs. Gemensamt för alla företagsstorlekar i undersökningen är upplevelsen att det vore gynnsamt med större fokus på kvalitet i offentlig upphandling. / Public procurement should be undertaken with all businesses in mind, and the regulatory framework should promote fair competition. However, previous studies have shown that smaller companies experience barriers related to public procurement, the regulatory framework governing it and its practical implementation. The study aims to investigate whether smaller companies, so-called SMEs, in Sweden experience obstacles with public procurement and whether these can be linked to the size of the company. A survey on the subject has been conducted and was sent to SMEs in the construction industry. The survey has shown that SMEs experience certain problems with public procurement and that the size of the company makes a difference in how it is perceived. Common to all company sizes in this study is the perception that it would be beneficial to have a greater focus on quality in public procurement. / <p>2023-06-27</p>

Title: Social Media – And customer interaction in smaller firms Seminar date: 2011-06-10 Course: Information Logistics, D-level. Authors: Marie Stenhammar and Ulrika Carlsson Advisor: Jaime Campos Key words: Social Media, Web 2.0, Co-creation, Viral marketing, Word of Mouth, smaller firms Purpose: This paper aims to describe the relevance of social media to smaller firms, the challenges and opportunities they face and what strategies they use, in the interaction with their customers. Methodology: The study is qualitative in nature and has an abductive approach. The empirical material consists of in-depth interviews with chosen companies and Internet observations. Theoretical perspectives: Social Media, Web 2.0, Co-creation, Viral marketing, Word of Mouth Empirical foundation: The study takes its empirical base from in-depth interviews with representatives from the small companies and internet observations connected to these. Conclusions: Smaller companies have great interest in social media. They preferably use Facebook, blogs, YouTube and Twitter. Their strategy is mainly to be very active and update their social media regularly. The opinion of the companies is that social media offer several possibilities such as stronger relationships with customers and the ability to collect information about the market.

Background: Previous studies have shown that intuition occurs in decision making in small enterprises. However, these studies have not illuminated which decision attributes leads to intuitive decision making. Purpose: The purpose with this study is to contribute with an increased understanding of which decision attributes leads managers in small enterprises to use intuition in decision making and why these decisions attributes have an impact on the role of intuition. The follow-ing research question will be answered in our study: Which decision attributes leads to intui-tive decision making in small enterprises, and why? Method: To answer the research question we have conducted semi structural interviews with managers in small enterprises to achieve a deeper understanding of the role of intuition. We have also used a method called Visual Card Sorting as a complement to the semi structural interviews. Result/conclusion: The result of our study indicates that the relevance and the uncertainty of a decision have the greatest significance in the use of intuition in decision making in small enterprises. A possible explanation for an increased use of intuition in decisions with less relevance is that the decision maker does not need to legitimize these decisions to others. Our results regarding the uncertain decisions are however two folded. Managers partly believe that uncertain decisions needs to be balanced by an analysis to reduce the uncertainty, but some managers also believe that when making uncertain decisions they do not have any other choice, than to rely on their intuition. We have also found some support for the theory of task cuing, since intuition-like attributes, such as subjective and imprecise information, seems to induce managers to use intuition, while analysis-like attributes, such as objective and precise information, seems to induce analysis. Our result however, indicates that the relevance of a decision has a slightly greater impact on intuitive decision making, than the theory of task cuing has.

Mindre företag är viktiga för den samhällsekonomiska utvecklingen och för skapandet av nyaarbetstillfällen. Lån har visat sig vara en viktig finansieringskälla för dessa företag, men pågrund av informationsasymmetri och högre operationella kostnader har tillgången tillkonkurrenskraftig lånefinansiering framhållits vara problematisk. Den externa redovisningenkan användas för att minska informationsasymmetri och reducera detta problem.Redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionens utfall utgör delar av denexterna redovisningen, vilka i tidigare studier visat sig påverka företags kostnad för lånatkapital. Svenska privata mindre företag är en grupp av företag som tidigare inte behandlats idetta avseende och syftet med denna studie är att undersöka hur dessa företags kostnad förlånat kapital påverkas av redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionensutfall. Med hjälp av årsredovisningar från ett stickprov om 395 slumpvis utvalda företag ochen regressionsanalys besvaras studiens problemformulering. Hur påverkar den externaredovisningen svenska privata mindre företags kostnad för lånat kapital? Resultatet av dennastudie visar att redovisningskvalitet och revisionens utfall är delar av den externaredovisningen som påverkar svenska privata mindre företags kostnad för lånat kapital, medannågon påverkan inte kunde påvisas gällande den upplevda revisionskvaliteten. Svenskaprivata mindre företag med låg redovisningskvalitet har lägre kostnad för lånat kapital och enoren revisionsberättelse innebär högre kostnad. Detta ger såväl praktiska som teoretiskaimplikationer. Exempelvis tyder resultatet på att företag i viss mån kan vidta manipulerandeåtgärder som sänker redovisningskvaliteten och genom detta förfarande sänka kostnaden förlånat kapital. För långivare kan resultatet fungera som en varningssignal och belysa vikten avatt inte betrakta siffrorna i årsredovisningen som en obestridlig sanning. Teoretisk ges ettbidrag från den svenska kontexten. Resultatet i detta bidrag skiljer sig delvis från resultat itidigare studier, genomförda i andra kontexter. / Small firms are important for economic growth and the creation of new job opportunities.Loans are an important source of financing for these firms, but due to information asymmetryand relatively higher operational costs, small firms’ access to debt capital at a competitiveprice have been shown to be problematic. Firms’ financial reports can be used to lowerinformation asymmetry between the firm and its creditors and therefore reduce this problem.Prior studies have found that accounting quality, perceived audit quality and audit outcomeare parts of the financial report which can affect firms’ cost of debt. Swedish private smallfirms has not been studied in this field of research and the purpose of this study is therefore toexamine how these firms’ cost of debt is affected by accounting quality, perceived auditquality and audit outcome. With a sample of 395 randomly selected firms a regressionanalysis is used to answer the study’s research question. How does the financial report affectSwedish private small firms’ cost of debt? The result show that accounting quality and auditoutcome are parts of the financial report that can affect firms’ cost of debt, while nosignificant difference in cost of debt could be found due to differences in perceived auditquality. Swedish private small firms with low accounting quality have lower cost of debt andthose that receive a modified auditor report have higher costs. This result has both practicaland theoretical implications. The result suggests that firms, to some extent, can lower theircost of debt by lowering their accounting quality through manipulating their financial reports.To creditors, the result can be viewed as a warning signal to not blindly trust in the accuracyof the numbers that are presented. Theoretically this study contributes with a result from theSwedish context, a result that in some ways differ from those of studies done in othercontexts.