Syftet med vår uppsats har varit att studera om hur skolan och socialtjänsten uppmärksammar, stödjer och samverkar kring barn från familjer med missbruksproblem. Vi har gjort studiebesök vid en Bim-verksamhet och hos en socialkonsulent på Länsstyrelsen. Vi har intervjuat lärare, kuratorer och socialtjänstpersonal vid grundskolor och socialkontor i två kommuner i Kalmar län, Vi har valt att redovisa våra resultat från intervjuerna utifrån våra olika frågeområden uppmärksamma, stödja och samverka och där vi redovisar skolan svar och socialtjänstens svar var för sig. Personalen i den ena kommunen tycker att de har tillräckligt med \201Dverktyg\201D för att stödja dessa barn idag, medan den andra kommunen inte anser sig ha tillräckligt med resurser men att arbete med att utveckla mer stöd är på gång. Våra tankar om svårigheterna att uppmärksamma och därmed hjälpa dessa barn har stärkts genom litteraturstudier och av våra empiriska resultat. I vår studie har det visat sig att kunskaper i form av fortbildningar och information till personal om hur barn i missbruksfamiljer uppmärksammas och stöds är av största vikt. När det gäller samverkan mellan skola och socialtjänst så upplevs den idag som bättre än förr genom att skolorna idag har fått ett "ansikte" som de kan vända sig till på socialkontoren. Kännedom om varandras verksamheter underlättar också samverkan.

No description available.

Anhöriga till missbrukare har i låg grad prioriterats av den offentliga sektorn, speciellt när missbruket är dolt. Forskning har visat att anhörigas hälsa påverkas negativt av att ha en närstående med missbruksproblem. De löper risk för att bli medberoende vilket innebär ett möjliggörande för ett fortsatt missbruk hos de närstående. Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera anhörigstöd utifrån ett professionsperspektiv. Det insamlade materialet består av fyra kvalitativa intervjuer av socialarbetare inom socialtjänstens vuxenenhet, inom Stockholms Stads stadsdelsförvaltningar.                       Den 1 juli 2009 trädde en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen (2001:453) SoL, 5 kap. § 10, om anhörigstöd i kraft. Bestämmelsen om anhörigstöd har haft en ”äldreprägel” och tidigare varit riktad till personer över 65 år. Intentionen med den nya bestämmelsen har varit att utöka anhörigstödet för hela socialtjänstens målområden, därmed även anhöriga till personer med missbruksproblem. Den insamlade empirin i denna studie i likhet med Socialstyrelsens utvärdering av anhörigstöd (Internet 1 Socialstyrelsen 2010; Internet 2 Socialstyrelsen 2011) visar att det inte är självklart att alla inom socialtjänsten ännu känner till bestämmelsen och att det finns faktorer av språk- och kulturskillnader inom socialtjänstens olika målområden. Anhörigstöd har tidigare varit utformat för ”anhörigvårdare” vilket är ett begrepp som inte passar sig väl med anhöriga till missbrukare. Anhörigstöd för anhöriga till missbrukare, inom det studerade området, håller på att utvecklas och visar att den nya bestämmelsen ändå fått genomslag för socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Det återstår dock att se hur bärkraftig den nya bestämmelsen blir och huruvida för Socialstyrelsen, som tillsynsmyndighet lyckas vägleda socialtjänsten i att ett anhörigperspektiv ska genomsyra arbetet med klienter. Socialstyrelsen ska lämna en slutrapport om anhörigstöd till regeringen i december 2014.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur vuxna barn till missbrukare har påverkats av att växa upp i ett hem där det förekommer missbruk. Vi har gjort en vetenskaplig kunskapsöversikt där vi använt oss av internationella och nationella artiklar samt relevant litteratur för att få en övergripande kunskapsöversikt om ämnet. I vår studie har vi funnit en rad risker som barn till missbrukare riskerar att utsättas för både när det gäller psykisk ohälsa, stressymptom och sjukdomssymptom. De löper även större risk för barnolycksfall samt eget missbruk. Vi har funnit att bra självkänsla grundar sig i socialt stöd och dessa två faktorer är viktiga för att barn till missbrukare ska kunna utnyttja den inre motståndskraft de besitter. Vi har sett att föräldrar med missbruk har svårigheter att utgöra det sociala stödet för barnet och därför har syskon och socialt nätverk utanför familjen stor betydelse. Föräldrarnas missbruk påverkar barnets anknytning som i längden kan påverka barnets förmåga att uttrycka sina känslor och påverka barnets nära relationer i vuxen ålder.

No description available.

I Sverige ska alla med missbruksproblematik få vård för sitt missbruk och när frivilliga åtgärder inte är ett alternativ kan det bli aktuellt med tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870) (LVM). Denna kandidatuppsats handlar om socialsekreterares uppfattning och erfarenheter av LVM-utredningar, klienterna som blir aktuella för en utredning, LVM-lagen samt om missbruk som ett fenomen. Intervjuer har genomförts med socialsekreterare under två månaders tid i olika kommuner i Stockholms län. Sammantaget har fem intervjuer genomförts vardera pågående under cirka en timmes tid. Slutsatsen av vår studie indikerar hur aktörerna inom en LVM-utredning sammanfaller till följd av en mängd olika faktorer. För det första uppmärksammas klienten av Socialtjänsten efterföljande en oro för ett bestående missbruk. För det andra bedöms klienten av socialsekreteraren som antingen aktuell för frivilliga vårdinsatser eller tvångsvård enligt LVM. Denna bedömning görs via en granskning av klientens livssituation, den tidigare kunskapen om klienten, strukturella förutsättningar samt socialsekreterarens personliga uppfattning om klientens troliga missbruksutveckling. / In Sweden, everyone with substance abuse problems must receive treatment for their addiction, and when voluntary measures are not an option, compulsory treatment may be required according to the Act on Treatment of Drug Abusers in Certain Cases (1988:870) (LVM). This thesis is about social workers' perceptions and experiences of LVM-investigations, the clients who become relevant for an investigation, the LVM-law and about abuse as a phenomenon. Interviews have been conducted with social workers over a two-month period in various municipalities in Stockholm County. Altogether, five interviews have been conducted. The conclusion of our study indicates how the actors within an LVM-investigation coincide because of a variety of factors. Firstly, the client is subsequently alerted by the National Board of Health and Welfare of a concern for permanent abuse. Secondly, the client is assessed by the social worker as either eligible for voluntary care interventions or compulsory care according to LVM. This assessment is made via an examination of the client's life situation, previous knowledge of the client, structural conditions and the social worker's personal prediction of the client's likely development of addiction.

Socialtjänsten och tidigare forskning beskriver att anhörigas integrering i missbruksvården är bristfällig. Trots detta understryker allt mer forskning att denna integrering är en viktig och betydelsefull del i missbruksvården. Utifrån detta ämnade vi undersöka hur anhöriga integreras och vilken betydelse integreringen hade för de anhöriga, för missbrukaren samt för missbruksvården och behandlingen. Studien genomfördes genom fyra kvalitativa intervjuer med socialsekreterare och missbruksbehandlare som var verksamma inom Socialtjänstens vuxenenhet. Resultaten utifrån hermeneutisk tolkning, empowerment- och systemteori visade att anhörigas integrering i ett professionsperspektiv är en självklar del i arbetet med missbrukaren och att integreringen har stor betydelse för såväl missbrukarens tillfrisknande som för anhörigas livskvalité. Integreringen skapade kunskap och förståelse bland de anhöriga så att de frångick sin roll som möjliggörare för missbruksbeteendet och lärde sig sätta gränser gentemot missbrukaren. För att missbrukarens tillfrisknande skulle vara hållbart var således förutsättningen att missbruket sattes i förhållande till ett större sammanhang, missbrukarens sociala nätverk. / The social services and previous research has argued that the integration of relatives and close family to addictive health care is lacking. Despite this, an increasing number of researchers underline its importance and meaningfulness in addictive health care. Building on this, our aim was to investigate how relatives and close family are integrated in addictive health care and what implications it has for the relatives, the addict, as well as the addictive healt care and the treatment. The study is based on four qualitiative interviews with social workers and treaters of addictive behaviors. The results based on heremenutic interpretation, empowerment- and systems theory showed that the integration of relatives from a professional perspective is an obvious part of the work with the addict and that the intregation have a great impact on the addict’s recovery as well as on the quality of life for the relatives. The integration built on knowledge and understanding among the relatives, enabled them to divert from their role as enablers of addictive behavior, and instead being able to set boundaries against the addict. In order to make the addicts recovery durable, a prominent condition was thus that the addiction was put into a bigger frame, i.e. the addict’s social network.

BakgrundNågot exakt antal personer med beroende är svårt att få fram då mörkertalet är stort då inte alla söker vård. Det finns en stor kunskapslucka om beroende vilket kan leda till negativa attityder och sämre vård för dessa patienter. Problemen blir ännu större om smärtproblematik förekommer.   SyfteSyfte med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att bemöta patienter med beroendeproblematik samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder som använts i de inkluderade studierna.   MetodLitteraturstudie med deskriptiv design och de elva valda artiklarna söktes fram i databasen CINAHL, deras ansats är både kvalitativa och kvantitativa. HuvudresultatResultatet i studien visar att sjuksköterskors utbildningsnivå är signifikant med deras attityder mot patienter med beroendeproblematik, detta ger även en osäkerhet i mötet med dessa patienter vilket leder till otillräcklig omvårdnad och smärtbehandling. Den otillräckliga utbildningen leder till att sjuksköterskorna tvingas ta hjälp av varandra för att bemästra omvårdnaden samt bemötandet av patienter med beroendeproblematik på bästa sätt. Erfarenhet i arbete med beroendepatienter är en stor tillgång för sjuksköterskor som inte inhämtat vidare utbildning kring omvårdnad av dessa patienter.   SlutsatsPatienter med beroendeproblematik är en växande patientgrupp i dagens samhälle och sjuksköterskor träffar dessa individer på många olika inrättningar oavsett vilken utbildning de besitter. För bästa möjliga utgång för både patient och sjuksköterska är det därför av stor vikt att sjuksköterskan är så förberedd som möjligt genom att redan i grundutbildning erhålla fördjupad utbildning kring denna patientgrupp. Sedan vidare i arbetslivet erbjudas fler kurser och utbildningar/fortbildningar i omvårdnad av patienter med beroendeproblematik. / BackgroundThere is no specific number of people with addiction because it is difficult to obtain when the number of unreported cases is high because not everyone seeks care. There is a large gap in knowledge about addiction which can lead to negative attitudes and worse care for these patients. The problems gets more difficult if it includes pain. AimThe purpose of this litterturereview is to describe nurses 'experience of responding to patient´s with addictions and to describe what data collection methods used in the included studies. MethodA literature study with descriptive design and the eleven selected articles were searched in the database called CINAHL, and their approach is both qualitative and quantitative ResultsThe results of the present study show that nurses' education are significant in their attitudes toward patients with addiction, this also gives an uncertainty in the meeting with these patients, which leads to insufficient care and pain management. The inadequate education forces the nurses to help each other to master the care of patients and the best reply with addiction best way possible. Experience of working with patients with addiction is a major asset for nurses who have not obtained further education about care of these patients. Conclusionpatients with addiction are a growing population in today's society and nurses meet these individuals in many different workplaces whatever education they possess. For the best possible outcome for both patient and nurses, is it very important that the nurse is as prepared as possible by already in the basic education receive in-depth training about these patients. Then while working be offered more courses and education / in-depth courses in the care of patients with addiction.

<p>Syftet med studien att skapa en förståelse av vilka känslor gravida missbrukare har utifrån yrkesprofessionellas synvinkel. Vi vill även se vilken hjälp som erbjuds gravida missbrukare. Vi tar även upp olika insatser som finns för gravida missbrukare. Studien har fokus på fyra teman som är: missbruk, gravida missbrukare, emotioner samt yrkesprofessionella. Studien har en hermeneutisk ansats som vill förklara och tolka livsvärlden. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har haft semistrukturerade intervjuer med åtta informanter som jobbar med gravida missbrukare eller liknande. Resultatet visar att de yrkesprofessionella har en stor roll i gravida missbrukares liv, de mest utmärkande känslorna som yrkesprofessionella kunde identifiera var skam och skuld. De vanligaste drogerna som används av kvinnorna är cannabis, alkohol samt amfetamin. Vårt resultat verifieras av tidigare forskning då vi fick många liknande tema som tidigare diskuterats inom forskningen, men framförallt upptäckte vi något nytt, att gravida missbrukare har en positiv inställning till sin graviditet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur professionella ser på stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar och hur de uppfattade effekterna av gruppverksamheter. Undersökningen baserades på intervjuer med verksamma gruppledare för barn till missbrukare. Insamlat material har tolkats och jämförts med tidigare forskning på området. Resultatet visar att gruppledare anser att stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar är viktigt och ger barnen hopp och tillit i livet. Gruppledaren kan uppfattas som ett verktyg till barnen för att hantera känslor och stress. Efter avslutat program genomförs enklare utvärdering av stödgruppens betydelse, men därefter görs ingen ytterligare uppföljning. Stödgrupper ger enligt gruppledarna en positiv effekt under den tid insatsen pågår, men få genomgripande utvärderingar har genomförts och ytterligare studier behövs för att bekräfta effekt över tid.</p>