<p>Studiens syfte har varit att få kunskap om hemlösa klienters syn på sin boendesituation. Samt att få fördjupad kunskap om klienternas upplevelse av möjlighet till förändring och hur de beskriver att de bemöts och behandlas på Beroendeverksamhetens gruppboenden. En kvalitativ metod har använts för att besvara syftet. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju personer som för närvarande bor på ett kommunalt gruppboende. Tolkningsramen har utgjorts av teorier och forskning kring förändringsprocesser och strategier för att motverka hemlöshet. Rollteori har också använts för att ge en djupare förståelse för interaktionen mellan individer och mellan individ och organisation.</p><p>Resultaten visar att det är svårt att trivas på en institution. Det har mycket att göra med den maktstruktur som präglar en sådan inrättning. I studien framkom att det skapas motståndsstrategier för att värja sig i en sådan situation. Resultatet visar också att motstånd skapas när man inte känner sig delaktig i sin egen förändringsprocess. Det är viktigt för de boende att kunna påverka sin boendesituation. Boende som tycker de får hjälp på boendet anser att de kan använda vistelsen till något positivt.</p><p>Personalens roll inskränker sig för de boendes del till att vara behjälpliga med praktiska saker, ett slags yttre förändring. Någon tycker att personalen även kan vara ett socialt stöd i en inre mening, att hjälpa de boende med strategier som gör att de kan fortsätta att leva ett drogfritt liv. Studien visar vidare att man både önskar mer av socialt stöd samtidigt som några upplever att man själv är det bästa verktyget i en förändringsprocess. Resultatet visar slutligen att institutionens strikta regler blir en viktig förändringsfaktor i klienternas liv. Kravet på drogfrihet gör att de boende får upp ögonen på ett alternativt sätt att leva. Slutsatsen är att institutionen bidrar till att förmedla känslan av att en förändring är möjlig.</p> / <p>ABSTRACT</p><p>Title: ”It’s not supposed to be a bloody hangout where you bring people and stuff” A study on how homeless clients feels about living in communal group homes provided to them by the social services.</p><p>The purpose of this paper has been to gain knowledge about homeless clients view on their housing situation. And also to learn more about how clients perceive the possibility to change and how they feel they are being treated at the social services collective housing facilities. A qualitative approach has been used in order to answer these questions. The empirical material consists of seven interviews with people currently staying at the communal homes mentioned above. The study’s frame of interpretation has consisted of theories and research about changing processes and strategies to counteract homelessness. Role theory has also been used in order to provide a deeper understanding of the interaction between individuals and between individual and organisation.</p><p>The results in general show that it is hard to feel at home in an institutional setting. This has mainly to do with the unequal power structure that exists in such places. The study shows that under such circumstances oppressed people develop resistance strategies in order to cope. Furthermore the results points to the fact that resistance is more likely to occur when you’re feeling that you have no influence on your own future life situation. It is vital for the residents’ well being to be able to have an active part in their living situation. Those who feel they get adequate help in the institution are most likely to see the stay as a positive experience.</p><p>The role of the staff is primarily limited to helping out with practical things. This can be seen as a way of helping the residents to adapt to society’s rules. Someone thinks that the staff also can function as a social support that helps them rethink their attitude towards their drug abuse. The results are somewhat ambiguous in that respect. The clients do want more of social support from the staff. At the same time they emphasises that the best agent in a successful changing process is the own self. The results finally show that the strict rules of the institution turn out to play an important role as a changing factor in the lives of the clients. The demand for total abstinence from drugs and alcohol helps in demonstrating for the clients an alternative way to live. The conclusion of this is that the institution contributes in conveying the message that change is in fact possible.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vuxna barns personliga erfarenheter av att ha vuxit upp med missbrukande föräldrar och deras syn på stöd och hjälp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna barn i åldrarna 25-35 år som vuxit upp med minst en förälder som missbrukat alkohol. Resultatet visar att missbrukets omfattning och karaktär beskrevs och uppfattades på lite olika sätt. Gemensamt var dock upplevelsen av att missbruket påverkade relationerna och samspelet negativt i familjerna. Familjelivet beskrevs som kaotiskt och oförutsägbart av flera intervjupersoner, bråk och konflikter förekom ofta. Alla hanterade sin situation genom att på olika sätt försöka anpassa sig efter föräldrarnas beteende och behov. Ett exempel på detta var att majoriteten av intervjupersonerna tog ett stort ansvar för hemmet och småsyskonen då föräldrarna var onyktra. Missbruket var heller ingenting som det pratades om, varken inom eller utanför familjen. Resultatet visar också att intervjupersonernas erfarenheter av stöd och hjälp såg förhållandevis olika ut. I några familjer hade socialtjänsten varit inkopplad, men det hjälpte inte för att lösa föräldrarnas problem. Ett par intervjupersoner har gått i stödgrupp för barn till missbrukande föräldrar, medan andra inte har fått något stöd alls, varken från den närmaste omgivningen eller från samhället. För några intervjupersoner utgjorde däremot det sociala nätverket ett viktigt stöd. Gemensamt för alla var att de uttryckte att de fått för lite stöd och hjälp under uppväxten. Lojaliteten gentemot föräldrarna var något som försvårade möjligheten att få hjälp, både från den närmaste omgivningen och från samhällets sida. Att barn som idag växer upp med missbrukande föräldrar behöver få mer stöd och hjälp från samhället var något som alla var överens om. Skolpersonal som dagligen träffar barnen lyftes fram som viktiga vuxna som kan göra skillnad för dessa barn. / The purpose of this bachelor thesis is to study the experiences of persons growing up with substance abusing parents. Qualitative interviews with adult children of alcoholic parents were conducted. Some informants in this study grew up with one alcohol abusing parent, while some grew up with two alcohol abusing parents. The results shows that the extent of addiction was different among parents, but common were that relationships and interactions in families were negatively infected by the substance abusing behaviour. Family life was characterized by chaos and unpredictability by many informants. A high level of conflicts was also common in the families. As children most of the informants took a lot of responsibility, especially for the care of younger siblings. The parental alcohol abuse was hidden from the community, and was almost never talked about, neither inside or outside of the family. All the informants expressed an absence of social support and help, from their networks as well as from society. Some of the families had contact with the social services, but none of the informants felt like they got enough help. Some of the informants got help from a support group for children with substance abusing parents, while others did not get any help at all. All informants felt loyalty to their family and parents and therefore avoided to reveal their parents alcohol abuse, which made it even more difficult for the community to help. The informants expressed that children growing up today with substance abusing parents need a lot more help from society. One way to reach out to these children is to educate teachers and other professionals in school in how to pay better attention to children of alcoholic parents.

Studiens syfte har varit att få kunskap om hemlösa klienters syn på sin boendesituation. Samt att få fördjupad kunskap om klienternas upplevelse av möjlighet till förändring och hur de beskriver att de bemöts och behandlas på Beroendeverksamhetens gruppboenden. En kvalitativ metod har använts för att besvara syftet. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju personer som för närvarande bor på ett kommunalt gruppboende. Tolkningsramen har utgjorts av teorier och forskning kring förändringsprocesser och strategier för att motverka hemlöshet. Rollteori har också använts för att ge en djupare förståelse för interaktionen mellan individer och mellan individ och organisation. Resultaten visar att det är svårt att trivas på en institution. Det har mycket att göra med den maktstruktur som präglar en sådan inrättning. I studien framkom att det skapas motståndsstrategier för att värja sig i en sådan situation. Resultatet visar också att motstånd skapas när man inte känner sig delaktig i sin egen förändringsprocess. Det är viktigt för de boende att kunna påverka sin boendesituation. Boende som tycker de får hjälp på boendet anser att de kan använda vistelsen till något positivt. Personalens roll inskränker sig för de boendes del till att vara behjälpliga med praktiska saker, ett slags yttre förändring. Någon tycker att personalen även kan vara ett socialt stöd i en inre mening, att hjälpa de boende med strategier som gör att de kan fortsätta att leva ett drogfritt liv. Studien visar vidare att man både önskar mer av socialt stöd samtidigt som några upplever att man själv är det bästa verktyget i en förändringsprocess. Resultatet visar slutligen att institutionens strikta regler blir en viktig förändringsfaktor i klienternas liv. Kravet på drogfrihet gör att de boende får upp ögonen på ett alternativt sätt att leva. Slutsatsen är att institutionen bidrar till att förmedla känslan av att en förändring är möjlig. / ABSTRACT Title: ”It’s not supposed to be a bloody hangout where you bring people and stuff” A study on how homeless clients feels about living in communal group homes provided to them by the social services. The purpose of this paper has been to gain knowledge about homeless clients view on their housing situation. And also to learn more about how clients perceive the possibility to change and how they feel they are being treated at the social services collective housing facilities. A qualitative approach has been used in order to answer these questions. The empirical material consists of seven interviews with people currently staying at the communal homes mentioned above. The study’s frame of interpretation has consisted of theories and research about changing processes and strategies to counteract homelessness. Role theory has also been used in order to provide a deeper understanding of the interaction between individuals and between individual and organisation. The results in general show that it is hard to feel at home in an institutional setting. This has mainly to do with the unequal power structure that exists in such places. The study shows that under such circumstances oppressed people develop resistance strategies in order to cope. Furthermore the results points to the fact that resistance is more likely to occur when you’re feeling that you have no influence on your own future life situation. It is vital for the residents’ well being to be able to have an active part in their living situation. Those who feel they get adequate help in the institution are most likely to see the stay as a positive experience. The role of the staff is primarily limited to helping out with practical things. This can be seen as a way of helping the residents to adapt to society’s rules. Someone thinks that the staff also can function as a social support that helps them rethink their attitude towards their drug abuse. The results are somewhat ambiguous in that respect. The clients do want more of social support from the staff. At the same time they emphasises that the best agent in a successful changing process is the own self. The results finally show that the strict rules of the institution turn out to play an important role as a changing factor in the lives of the clients. The demand for total abstinence from drugs and alcohol helps in demonstrating for the clients an alternative way to live. The conclusion of this is that the institution contributes in conveying the message that change is in fact possible.

Studiens syfte är att undersöka insatsers utfall för missbruksklienter efter avslutad vistelse på behandlingshem/ familjehem. Ett delsyfte är också att undersöka några variablers inverkan på utfallet samt hur dokumentationen ser ut. Utifrån detta har vi formulerat följande frågeställningar. (1) Hur har insatserna utfallit i stort? (2) Hur har sociala relationer beskrivits i anslutning till detta? (3) Hur har klientens delaktighet och motivation beskrivits? (4) Hur har den samlade dokumentationen av insatserna fungerat? För att besvara dessa har 14 akter studerats, metoden har varit såväl kvalitativ som kvantitativ. Resultatet visar att sex av klienterna har en förbättrad missbrukssituation sex månader efter avslutad behandling. Andelen kvinnor är ansenligt större än andelen män som har förbättrad missbrukssituation. Tidigare forskning gällande sociala relationer och motivation har visat att dessa variabler har betydelse för utfallet. Gällande sociala relationer tycks det i vår studie ha haft betydelse för missbrukssituationen. I det material vi har tagit del av har dokumentationen varit bristfällig varför vi har haft svårt att besvara frågeställningarna. Vår studie framhåller vikten av systematiska metoder för dokumentation då detta är en förutsättning för utvärdering och vidareutveckling av socialtjänstens verksamhet. Vidare framhålls betydelsen av att arbeta och dokumentera med klientens sociala relationer och behandlingsmotivation, detta för att påverka utfall i positiv riktning. / The purpose of this study is to examine the results of substance abusers after they have completed their visit in an institution/foster home. Parts of the purpose are to examine specific variables and their effects on the results as well as what the documentation looks like. From this we have formulated these following questions. (1) Generally, what have these efforts resulted in? (2) How have the social relationships been described in connection to this? (3) How has the client’s participation and motivation been described? (4) How has the collected documentation of these efforts been functioning? To answer these questions 14 files have been studied and the method has been both qualitative and quantitative. Our findings show that the result, regarding the abuse situation, has improved six months after completed treatment for six of the clients. The proportion women are considerably larger than the proportion of men with improved abuse situation. Previous research regarding social relationships and motivation has shown that these variables have significance for the result. Our findings regarding social relationships show that they were of importance for the abuse situation. The documentation in our research material has been insufficient and this has led to difficulties when trying to answer our questions. This study points out the importance of systematic methods of documenting because this is a prerequisite for the social services to be able to evaluate and to develop their activity. It seems like documenting and working with the client’s social relationships and motivation for treatment could influence the result to a more positive outcome.

This study aimed to analyze statements made by professional practitioners and clients in verdicts related to compulsory drug treatment. The statements were examined in order to illustrate their contribution to the social construction of drug addicts. The study also aimed to address the power professionals have over individuals with drug problems. The data consisted of twelve verdicts obtained from administrative courts located in three different geographical areas in Sweden. Based on a qualitative approach we used a critical discourse analysis as a framework for the examination of vocabulary and sentence structures. The findings were further examined through a social constructivist approach and power theories. The results showed how all parties in the verdict can contribute to the social construction of drug addicts through substantial information that is given as well as the use of additional terms and discursive words. Themes and patterns identified within the statements showed how the clients’ life situation were described in terms of homelessness, unemployment, mental illness and crime. The results also showed that the clients were described as either responsible for or victimized by the drugs, a description that has a high impact on how the clients are subsequently perceived. It was also prominent that the professional statements, compared to the client’s, enjoyed higher degrees of credibility. The professional statements were also more often perceived as true due to the choice of words and structures of the sentences. Consequently, we could illustrate how professionals by the authority granted by their job title are given the power to depict and affect the social construction of drug addicts as a group.

Syftet med denna uppsats är att granska de olika rekvisiten i 4§ LVM för att avgöra dess tillgodoseende av rättssäkerheten för den enskilde. Rättssäkerhetsbegreppet är centralt i en lag som denna då tvångsvård är ytterst ingripande i den enskildes integritet samt är obligatorisk att tillämpa. Rättssäkerhetsbegreppet är tvetydigt och svårt att ge en klar definition, i detta fall är dock förutsebarheten samt den rättsliga likheten av vikt för den enskilde. Det är även viktigt att handläggarens utrymme för skönsmässiga bedömningar samt godtycke är så liten som möjligt för att öka den rättsliga likheten samt utmynna i en enhetlig tillämpning av LVM. Socialtjänstens ansvar gentemot enskilda med missbruksproblem är ytterst långtgående och är en viktig del av tvångsvården. Detta då socialtjänsten har till ansvar att starta en utredning då det anses påkallat samt en skyldighet att ansöka om tvångsvård hos länsrätten då kriterierna i 4§ LVM kan anses vara uppfyllda. Fullgör de enskilda handläggarna ej denna uppgift kan de komma att åtalas för tjänstefel. Syftet med LVM är att bryta en destruktiv utveckling hos de enskilda samt att ge dessa möjligheten att i ett långsiktigt perspektiv leva ett liv utan missbruk. I LVM finns, gällande ett flertal omständigheter, relativt tydliga regler om hur förfarandet kring tvångsvård samt hur vården skall utformas. Detta gäller dock inte rekvisiten i 4§ då dessa är ytterst knapphändigt förtydligade av lagstiftaren. I 4§ LVM finns generalindikationen vilken måste vara uppfylld för LVM:s tillämpning. Denna har till uppgift att utröna huruvida den enskilda har ett fortgående missbruk och om detta missbruk lett till att den enskilde är i behov av vård för att komma ifrån detta missbruk. Även den enskildes samtycke är av vikt då samtycket ofta talar mot att tvångsvård är nödvändig i det enskilda fallet. I de fall samtycket ej anses vara allvarligt menat kan tvångsvård ändock aktualiseras. För att komplettera generalindikationen finns specialindikationen, vilka är alternativa rekvisit. Dessa skall klargöra för de enskilda handläggarna när missbruket hos den enskilde anses ha en negativ påverkan på dess liv, vilken behöver brytas för att ge den enskilde möjligheten till ett liv utan missbruk. Här finns hälsoindikationen som tar sikte på de medicinska skador en enskild kan ådra sig till följd av ett missbruk. Den sociala indikationen berör den enskildes sociala situation och har till syfte att hjälpa den enskilda att behålla den förankring denne har till arbete och anhöriga exempelvis. Då det finns en risk att den enskildes liv äventyras till följd av dess levnadssätt eller då någon närstående kan komma att utsättas för fara finns skadeindikationen som ett skydd för såväl den enskilde som dess närstående. Denna skyddar även närstående på grund av att det straffrättsligt krävs ett fullbordat brott för att vidta någon straffrättslig åtgärd, enligt LVM räcker det med att det finns en fara för skada för att överväga tvångsvård. Såväl generalindikationen som specialindikationerna är ytterst sparsamt förtydligade av lagstiftaren och skapar därmed ett stort utrymme för skönsmässiga bedömningar samt godtycke hos de enskilda handläggarna vilket påverkar rättssäkerheten negativt då den rättsliga likheten samt förutsebarheten för de enskilda minskas. I en lag av denna karaktär är det önskvärt att rättssäkerheten kan garanteras, vilket i dagens utformning av 4§ LVM är svårt att göra. Vad gäller dessa rekvisit i LVM bör en utredning göras för att förtydliga intentionerna samt innebörden för att underlätta socialtjänstens arbete samt för att stärka rättssäkerheten på området. En detaljstyrd lag är dock inte önskvärd då det kan leda till att tvångsvård inte kan aktualiseras i många fall då missbruket ter sig olika från individ till individ. Dock kan tydligare riktlinjer samt direktiv öka rättssäkerheten utan att äventyra den enskildas möjlighet till vård enligt LVM då den är påkallad.

Syftet med studien var att utifrån behandlarnas erfarenhet på HVB-hem undersöka hur motiverande samtal som ett hälsofrämjande pedagogiskt verktyg är användbart inom missbruksvården för barn och ungdomar på individ- och gruppnivå. I studien speglas teoretiska utgångspunkter såsom hälsa som kontinuum och Illeris lärandemodell, detta bidrog till att kopplingar kunde dras mellan resultatet och teorierna. Fortsättningsvis genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem olika behandlare som arbetar i olika kommuner på HVB-hem för barn och ungdomar med missbruksproblematik. Studiens resultat visade på att det kan bli svårigheter med motiverande samtal på gruppnivå eftersom det kan bidra till att passiva klienter blir desto mer passiva, vilket inte hjälper deras beteendeförändring. Resultatet visade även på att en ungdom lätt kan ta på sig ledarrollen vilket kan påverka utbyte av erfarenheter och därav hindrar lärandet. Däremot visade resultatet att motiverande samtal på individnivå kan bidra till motivation, självinsikt och individuellt lärande som således kan leda till hälsosamma livsstilsförändringar. Fortsättningsvis visade resultatet vikten av hur behandlaren stöttar individen under processen för att beteendeförändring ska bli lyckad. Slutsatsen som dras är att motiverande samtal som metod på individnivå är en fungerande metod på ungdomar som vill komma ifrån sitt missbruk och påbörja en livsstilsförändring. För att motiverande samtal på gruppnivå ska fungera som ett pedagogiskt verktyg krävs en tydlig struktur och en god relation till barn ungdomar. / The purpose of this study was to examine how therapist’s working at HVB homes in Sweden experience motivational conversations as a health-promoting pedagogical tool is useful in substance abuse care for children and young people at individual- and group level. The study reflects various theoretical starting points, such as health as a continuum and Illeri's learning model, which contributed to the fact that connections could be drawn between the results and the theories. Semi-structured interviews were conducted with five different therapists who works in different municipalities at HVB homes for children and young people with substance abuse problems. There may be difficulties with motivated conversations at group level because it can contribute to passive clients becoming all the more passive, which does not help their behavior change. The results also showed that a young person can easily take on the leadership role, which can affect the exchange of experiences and inhibit the learning. On the other hand, the results showed that motivational conversations at individual level can contribute to motivation, self-insight and individual learning, which can thus lead to healthy lifestyle changes. Furthermore, the results showed the importance of how the therapist supports the individual during the process for behavior change to be successful. The conclusion that is drawn is that motivational conversation as a method at the individual level is a working method for young people who want to be free from their addiction and start a lifestyle change. In order for motivational conversations at group level to function as a pedagogical tool, a clear structure and a good relationship with the children and young people is required.

Den svenska narkotikapolitiken kännetecknas av stränga förbudslagar som har mött motstånd de senaste åren. Detta eftersom dess effektivitet har blivit ifrågasatt. Målet med denna undersökningen är att undersöka svenska socialarbetares åsikter om den svenska narkotikapolitiken och hur den påverkar deras arbete. Vidare vill vi även se hur socialarbetare ställer sig till en eventuell avkriminalisering av cannabis för eget bruk och hur det hade kunnat påverka deras arbete. Undersökningen består av åtta semi-strukturerade intervjuer med personer som stöter på klienter med missbruk på olika sätt. Resultatet visar att intervjupersonerna anser att narkotikapolitiken bör utvärderas. De anser att den nuvarande narkotikapolitiken är repressiv och straffar mer än den hjälper. Vidare påpekar de att en eventuell avkriminalisering kan gynna brukare- och missbrukare även om det är en komplex policyfråga som måste utvärderas noggrant innan det implementeras. Intervjupersonerna nämner en rädsla för att en avkriminalisering av cannabis för eget bruk hade normaliserat drogen och ökat användningen. Den svenska narkotikapolitiken bidrar även till stigmatisering av brukare- eller missbrukare, något som gör att de ses som avvikare och kriminella och förhindrar dem från att söka hjälp. Vår slutsats är att den svenska narkotikapolitiken i sin nuvarande form måste förändras. Huruvida detta är genom en avkriminalisering av cannabis för eget bruk eller genom att förbättra och göra den nuvarande missbruksvården mer lättillgänglig är något som måste övervägas. / The Swedish drug policy is characterized by strict prohibitionist laws which has seen some resistance in recent years due to questioning of its effectiveness. The aim of this essay is to examine Swedish social workers views regarding the Swedish drug policy and how it affects their work with drug users and drug dependent clients. Furthermore we wanted to see what social workers feel about decriminalization of cannabis for personal use and how it could affect their line of work. The study consists of eight semi-structured interviews with social workers who come across clients with addictions in different ways. The results show that the interviewees believe that the drug policy needs to be evaluated. They believe that it’s currently repressive and punishes more than it helps. Furthermore, they point out that decriminalization can benefit users and drug dependent clients even though it’s a complex policy that must be properly evaluated before implementing. The interviewees mention a fear that decriminalization of cannabis for personal use would normalize the drug and in turn lead to an increased use. The Swedish drug policy is also considered to contribute to the stigmatization of users or drug dependent clients. This in turn leads them to be seen as deviants and criminals, something that prevents them from seeking help. Our conclusion is that Sweden's drug policy, in its current form, needs to change. Whether this is through decriminalization of own use or through improving the accessibility and quality of current drug treatment care is something that needs to be considered.

Abstract                                                                            Ord: 14896     Title: My parent is an addict   A qualitative study about being a grown up child to addict parents.     Author: Johanna Lundgren     The purpose of the study was to investigate how adult daughters of addicts experienced their childhood and how they experienced being affected as children and adults. The study was based on a phenomenological approach and based its empirical data on semi-structured interviews with adult daughters of addicts. The main result showed growing up with several difficult events and the informants claim to have trust issues, a negative self-image or poor self-esteem and that they have taken unreasonable responsibility in relation to their age and situation. Problems in school are also highlighted by everyone in some form. An informant claimed to be a sober alcoholic and a use of other drugs had occurred among the informants. All informants themselves had been in relationships with addicts and all had some social involvement. The results were thematized and as an analysis tool Bronfenbrenner's ecological systems theory and social learning theory were used. / Sammanfattning   Titel: Min förälder är en missbrukare   En kvalitativ studie om att vara ett vuxet barn till missbrukande föräldrar   Författare: Johanna Lundgren   Studiens syfte var att undersöka hur vuxna döttrar till missbrukare upplevt sin barndom samt hur de upplevde sig ha blivit påverkade som barn och vuxen. Studien utgick från en fenomenologisk ansats och baserade sin empiri på semistrukturerade intervjuer med vuxna döttrar till missbrukare. Det huvudsakliga resultatet påvisade uppväxter med flera svåra händelser och informanterna uppger sig ha tillitsproblem en negativ självbild eller dålig självkänsla, samt att de har tagit ett orimligt ansvar i förhållande till sin ålder och sin situation.  Problem i skolan belyses även av samtliga i någon form. En informant uppgav sig vara nykter alkoholist och en användning av andra droger hade förekommit bland informanterna. Samtliga informanter hade själva haft relationer till missbrukare och alla hade i någon mån ett socialt engagemang. Resultatet tematiserades och som analysverktyg användes Bronfenbrenners ekologiska systemteori samt den sociala inlärningsteorin.

<p>The Swedish and the Finnish compulsory care legislation that regards abusers differ in several ways. The arguments for compulsory care and for the time which one will receive compulsory care are dissimilar. The aim of this thesis is to describe and analyse which arguments for compulsory care and the length of the care time that has been expressed in the Swedish and the Finnish laws and in the statutes. The tools were an argumentation analysis, which is a form of qualitative text analysis method, combined with a hermeneutic scientific position. We have investigated the arguments that try to justify compulsory care and the care time that has been expressed in the laws and the statutes. The next step has been to analyse the text on the basis of an argumentation analysis and the theories. The theoretical starting point has been Michel Foucault's concept of power and discipline, the paternalistic and utilitarian values and four ethical perspectives. Important conclusions are that Sweden’s arguments for applying compulsory care are to inhibit, in particular the young abusers, from destroying their lives. The care time, on maximum 6 months, is justified with the arguments that motivation for continued voluntary treatment will be provoked. The arguments in Finland has focused on removing the abuser from the society during an acute stage of the abuse, where the abuser’s life or somebody else’s life in the abusers environment is in danger, this can take place for maximum 30 days. Our results have pointed out that Sweden has a more paternalistic view to the compulsory care of abusers than Finland.</p>