Detta är en kvalitativ studie som har byggts på upplevelser av barnperspektivet hos verksamma på missbruksvårdande vuxenenheter. Studien har med hjälp semistrukturerade intervjuer och ett hermeneutiskt förhållningssätt givit nya tolkningar och en ökad förståelse för de yrkesverksammas perspektiv på barnperspektivet och dess betydelse inom vuxencentrerat socialt arbete med personer med missbruksproblematik. Begreppen gräsrotsbyråkrat och handlingsutrymme från Lipskys gräsrotsbyråkratiska teori har varit en bidragande faktor till att vi har kunnat skapa en djupare förståelse till hur barnperspektivet påverkar de verksammas arbete. Vi har genom att använda en hermeneutisk tematisk analys kunnat identifiera ett antal relevanta teman kring barnperspektivets betydelse och upplevelser för de verksamma. Dessa teman berörde delar av att arbeta med ett barnperspektiv inom vuxencentrerade verksamheter genom upplevelsen av barnperspektivet, samt dess vikt, barnkonventionens betydelse, implementering, familjeorienterat arbete och att praktiskt beakta barnperspektivet, och den missbrukande föräldern. Studiens resultat visar på att barnperspektivet anses vara viktigt och ha en stor betydelse bland de verksamma på vuxencentrerade enheter då det spelar en viktig roll genom att låta dem se och belysa klienternas barn. De verksamma behöver ha ett tydligt implementerat barnperspektiv med goda direktiv och aktivt engagemang från högre instanser. Vår studie syftar till att ge en större förståelse för hur de verksamma på vuxencentrerade verksamheter ser på barnperspektivet och vilken betydelse det har på dessa verksamheter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetares arbete med klienter som harmissbruksproblematik ser ut. I studien används kvalitativ metod för att uppnå syftet genom attintervjua sju verksamma socialarbetare med hjälp av semistrukturerade intervjuer.Socialarbetare berättar om sina upplevelser av arbetet och beskriver bland annat hur detformella arbetet ser ut, men redogör även för samverkan med andra aktörer samt deras syn påmissbruk, förhållningssätt gentemot klienter med mera. Intervjuerna har transkriberats ochanalyserats med hjälp av relevant forskning och teorier. Teorierna som tillämpas är Honnethsteori om erkännande, nyinstitutionell teori samt Goffmans teori om intrycksstyrning. Studiensresultat visar att de organisatoriska förutsättningarna och villkoren ser liknande ut försocialarbetare mellan de ingående kommuner. Det förekommer dock skillnader gällandeuppföljning och utvärdering av insatser. Vidare har majoriteten av intervjuade socialarbetareen bred och nyanserad bild av missbruksproblematiken och dess orsaker. Majoriteten menaratt psykisk ohälsa kan vara den största orsaken till missbruk. Det påpekas även brister isamverkan, vilket socialarbetare menar behöver åtgärdas. Vidare påvisar studiens resultat ettvisst mönster gällande kommunernas storlek och styrningen av arbetet. I de mindrekommunerna förekommer det tätare kontakt med klienter och det administrativa arbetetdominerar inte det dagliga arbetet i samma utsträckning som i den kommunen som är störsttill storlek. / The aim of this study is to examine how social workers' work with clients with substanceabuse. Qualitative methods are used to achieve the purpose of the study, by interviewingseven active social workers with the help of semi-structured interviews. Social workers talkabout their experiences of the work and describe for instance how the formal work looks like,but also report on cooperation with other authorities, their views on alcohol and-drug abuse,their attitudes towards the client etcetera. The interviews have been transcribed and analysedusing Honneths theory of recognition, the New Institutional theory and Goffman's theory ofimpression management. The conclusion of the study is for example that the organizationalconditions are similar in all municipalities. However, there are differences regardingmonitoring and evaluation of interventions. Furthermore, the majority of interviewed socialworkers have extended view of the substance abuse problem and its causes. The majoritybelieve that mental illness can be the main cause of alcohol and-drug abuse. Weaknesses incooperation with other authorities are also pointed out, which social workers mean need to beimproved. The study's results demonstrate a certain pattern regarding the size of themunicipalities and the prevailing work management. In the smaller municipalities, there ismore frequent contact with clients and the administrative work does not dominate the dailywork to the same extent as in the municipality that is the largest in size.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som ständigt återkommer i debatter och att komma tillrätta med detta problem är ett av de politiska delmålen. I och med pandemin har vi även kunnat se en ökning i antalet anmärkningar och allt fler kvinnor riskerar att utsättas för våld på grund av de rådande restriktionerna. Studien syftar till att undersöka missbruksproblematiks påverkan på våld i nära relationer utifrån en kvalitativ ansats. Vidare undersöker den socialarbetares arbetsmetoder och tillvägagångssätt i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med socialarbetare, tidigare forskning och teorier har vi kommit fram till ett resultat som visar hur missbruksproblematiken kan vara en bidragande faktor till våld i nära relation. Studien belyser den vanligaste typen av våld hos missbrukande förövare. Avslutningsvis förklarar studien vad missbruk kan användas till, exempelvis som kvarhållande faktorer, självmedicinering samt något att beskylla. Med kvarhållandefaktor menas att kvinnan hamnar i ett medmissbruk med sin partner och får något gemensamt som försvårar ett uppbrott ytterligare. Det kan även användas som självmedicinering i syfte att dämpa ångest, smärta och skam som kan vara en följd av våldet. I förövarens fall kan han skylla på missbruket och mena att missbruket är orsaken till att han utövar våld. / Violence in close relationships is a social problem that is constantly reoccuring in debates and is one of the political goals, the goal in this case is to eliminate violence in close relationships. During the pandemic we have seen an increase in the number of police reports and an increased risk for women to be exposed to violence due to the current restrictions. The study aims to investigate what impact drug- and alcohol abuse has on violence in close relattionships through a qualitative approach. Furthermore in investigates the workmethods and proceedings in social work with women exposed to intimate partner violence. With the help of four semi-structured interviews with social workers, earlier research, and theories, a summary of how drug abuse can be a contributing factor to violence in close relationships has been made. Furthermore the study explains what abuse can be used for, for example as a detaining factor, self-medication and something to put the blame on. The abuse becomes a detaining factor when the women has this in common with her partner which makes the breakup process even harder. Abuse can be used as self-medication against anixiety, pain and shame that could have been caused by the violence. The abuser could also blame their actions on the abuse that they have, for example alcohol and/or drugs abuse and are beacause of that aggressive towards their partner.

Syftet med studien var att utifrån yrkesverksammas perspektiv studera situationen och handlingsutrymmet hos kvinnor med samtidig våldsutsatthet och missbruksproblematik. Med avstamp i socialkonstruktionismen har denna studie använt sig av såväl teorin om det ideala offret som stämplingsteorin. Empiri har samlats in genom fyra intervjuer med yrkesverksamma som haft ett stort engagemang för målgruppen. Intervjuutskrifterna har transkriberats och sedan analyserats utifrån en tematisk analys. Sammanfattningsvis har denna studie visat på hur yrkesverksamma anser att stämpling spelar en central roll för kvinnornas svåra situation. Omgivningens reaktioner på kvinnorna och dess handlingar betraktas av de yrkesverksamma ha betydelse för kvinnornas återhämtning. / The aim of this study was to examine how professionals view the situation, as well as the capacity of action available to women with co-occurring exposure to violent victimisation and substance misuse. Through a social constructivist lens this study took on a theoretical perspective using both the Ideal Victim and Labelling Theory. Interviews were conducted with four individuals who all expressed a profound commitment to women experiencing these coexisting conditions. Each interview transcript was analysed using a thematic analysis. The results showed that professionals view labelling as playing a significant role in the difficult situations these women face. The interviewed professionals viewed the reactions of others to be of great importance for the women's ability to recover from being labelled for their actions.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt tron kan vara ett redskap för att ta sig ur ett missbruk. Detta har skett genom intervjuer med personer som har genomgått tolvstegsprogrammet och har personliga erfarenheter av på vilket sätt tron har används för att ta sig ur ett missbruk. De har beskrivit tron som en högre makt som alltid är med i vardagen, ger inre kraft och styrka att fortsätta kämpa, en kraft som värmer inombords, vill väl och som inger lugn. Tron på att det finns en mening med allt som sker har ingett hopp och tro på en framtid utan alkohol. Denna tro har haft stor betydelse och utan detta redskap säger de sig inte ha klarat av att ta sig ur missbruket. Tron har sammanfattningsvis varit ett sätt för dessa personer att orka gå vidare under en tuff period av sina liv.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Larsson".

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt tron kan vara ett redskap för att ta sig ur ett missbruk. Detta har skett genom intervjuer med personer som har genomgått tolvstegsprogrammet och har personliga erfarenheter av på vilket sätt tron har används för att ta sig ur ett missbruk. De har beskrivit tron som en högre makt som alltid är med i vardagen, ger inre kraft och styrka att fortsätta kämpa, en kraft som värmer inombords, vill väl och som inger lugn. Tron på att det finns en mening med allt som sker har ingett hopp och tro på en framtid utan alkohol. Denna tro har haft stor betydelse och utan detta redskap säger de sig inte ha klarat av att ta sig ur missbruket. Tron har sammanfattningsvis varit ett sätt för dessa personer att orka gå vidare under en tuff period av sina liv. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Larsson".

Syftet med uppsatsen har varit att upplysa om anhörigas upplevelser av att leva med en person med missbruksproblematik. Det är en kvalitativ studie där åtta podcastavsnitt har analyserats kring anhöriga till personer med missbruksproblematik. Studien har undersökt vad anhöriga har fått för psykosociala konsekvenser till följd av missbruket och vilka typer av hanteringsstrategier de använt sig av för att hantera sin livssituation. Uppsatsen har haft en abduktiv ansats där ett socialkonstruktivistiskt perspektiv varit uppsatsens ontologiska utgångspunkt. Podcastavsnitten har analyserats utifrån en tematiskt analysmetod där identifiering och bearbetning av olika mönster har genomförts. Uppsatsens hypotes är att känslan av skam som följd av stigma i många fall kan leda till att anhöriga lider i det tysta. Utifrån hypotesen har stigma, skam och coping som teoretiska begrepp tillämpats. Resultat av studien visar att en hanteringsstrategi som kan utläsas hos både barn och föräldrar är att dölja sin närståendes missbruksproblematik. Detta grundar sig i att undvika känslor av skam och skydda sig själv samt sin familj från omgivningens fördomar. Vidare visar resultatet att barn till föräldrar med missbruksproblematik har högre risk att utveckla mer destruktiva beteenden i jämförelse med föräldrar till barn med missbruksproblematik. Föräldrarna har istället ett behov av att aktivt jobba på att förbättra sin egen hälsa, både psykiskt och fysiskt. Det är även tydligt att de anhöriga fått insikt om vikten av att dela med sig av sina erfarenheter. Detta i syfte att själva hantera sitt förflutna, sprida kunskap, dämpa skammen och fördomarna kring personer med missbruksproblematik samt deras anhöriga.