Syftet med vår rapport är att se skillnaden mellan två skolors förarbete och agerande mot mobbning. Vi vill även undersöka om skolornas handlingsplaner mot mobbning är tillräckligt utformade för att lösa ett konstruerat mobbningsfall. Vi använde oss av ett kvalitativt angreppssätt med sex semistrukturerade intervjuer. Vi granskade även skolornas befintliga dokument såsom handlingsplanerna mot mobbning. Resultatet av undersökningen blev att båda skolorna har schemalagda, förebyggande arbete. Skolornas handlingsplaner är utformade på olika sätt. Den ena skolans handlingsplan är välutvecklad och de har även ett stort mobbningsteam och kamratstödjare på skolan. Den andra skolan har en mindre detaljerad handlingsplan, ett litet mobbningsteam och inga kamratstödjare. Tillvägagångssättet för att lösa det konstruerade mobbningsfallet löste respondenterna på liknande sätt, då båda skolorna följer Farstametoden. Våra slutsatser blev att kamratstödjare kan hjälpa en skola med arbetet mot mobbning. Det förebyggande arbetet ska även finnas schemalagt då det är lättare att det blir gjort. Farstametoden menar vi är bra både om föräldrarna blandas in i samtalen eller inte. Det är viktigt att mobbningsteamet har regelbundna träffar och inte är för få, tycker vi.

<p>Syftet med vår rapport är att se skillnaden mellan två skolors förarbete och agerande mot mobbning. Vi vill även undersöka om skolornas handlingsplaner mot mobbning är tillräckligt utformade för att lösa ett konstruerat mobbningsfall. Vi använde oss av ett kvalitativt angreppssätt med sex semistrukturerade intervjuer. Vi granskade även skolornas befintliga dokument såsom handlingsplanerna mot mobbning. Resultatet av undersökningen blev att båda skolorna har schemalagda, förebyggande arbete. Skolornas handlingsplaner är utformade på olika sätt. Den ena skolans handlingsplan är välutvecklad och de har även ett stort mobbningsteam och kamratstödjare på skolan. Den andra skolan har en mindre detaljerad handlingsplan, ett litet mobbningsteam och inga kamratstödjare. Tillvägagångssättet för att lösa det konstruerade mobbningsfallet löste respondenterna på liknande sätt, då båda skolorna följer Farstametoden. Våra slutsatser blev att kamratstödjare kan hjälpa en skola med arbetet mot mobbning. Det förebyggande arbetet ska även finnas schemalagt då det är lättare att det blir gjort. Farstametoden menar vi är bra både om föräldrarna blandas in i samtalen eller inte. Det är viktigt att mobbningsteamet har regelbundna träffar och inte är för få, tycker vi.</p>

Syftet med det aktuella examensarbetet var att undersöka hur kön, social självtillit och elevens uppfattning av lärarens auktoritativa ledarskap sammanhängde med mellanstadieelevers intention att berätta om utsatthet för mobbning för skolpersonal samt hur det sammanhängde med elevens upplevelse av hinder för att berätta om utsatthet för mobbning för skolpersonal. I studien deltog 370 mellanstadieelever (62.4% flickor, 37.6% killar) i årskurs 4-6 på svenska grundskolor. Eleverna fick besvara en digital enkät under skoltid. Resultatet av de två hierarkiska regressionsanalyserna visade att högre grad av social självtillit och en upplevelse av att läraren är varm, responsiv och kravorienterad sammanhängde med högre intention att berätta samt minskad upplevelse av hinder för att berätta. Kön sammanhängde inte signifikant med varken intention att berätta eller upplevelse av hinder. Resultaten diskuteras i ljuset av tidigare forskning och med teoretisk utgångspunkt i Banduras socialkognitiva teori och Baumrinds föräldrastilar kopplat till lärarens roll. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att elevens uppfattning om lärarens ledarskap och elevens egna sociala självtillit spelar roll för intentionen att berätta och upplevelsen av hinder. Till sist diskuterades praktiska implikationer för antimobbningsarbete i svensk grundskola.