Many literature suggested that BIM (Building Information Modeling) is a promising future for the AEC (Architecture, Engineering, and Construction) industry that offers enormous benefits to its actors, such as improved design quality due to less collision between disciplines and better understanding of building overview for better communication among the project team and decision-making process. However, lack of BIM knowledge and skill, absence of BIM legal acts, huge investment, software limitations, etc, are most of the time becoming barriers for them to reap the full potential of BIM. Especially during the project processes, there is a loss of value in information assets across phases.  In a project setting, CPM (construction project management) organisation is believed to be in a key position between the client and the other project team members to encourage BIM implementation, for instance by the ability to formulate BIM guidelines, influence the organisational and contractual arrangement, and mandating model-based deliverables. Yet, this power comes with a bigger responsibility to manage those challenges aforementioned. The purpose of the study is to investigate the current practise of a chosen CPM organisation, Forsen Projekt AB, and propose a suggestion of improvement to implement BIM during the design and construction phase. This study adopts qualitative method that builds on literature study and semi-structured interview in order to answer the research questions on what are the gaps faced by CPM organisation in implementing BIM and how to align BIM with the CPM practise in order to manage those gaps. The interview with eight different project roles from Forsen and its affiliated organisations in a project setting enables multiple perspectives about the challenges they perceived when working in BIM environment. The findings revealed that the major gaps founded in BIM implementation are related to organisational, legal or contractual, people and process, and IT-capacity. Suggestions on how to bridge those gaps are then formulated accordingly, such as the collaborative organisational structure, BIM general guidelines, and knowledge management strategies. / Många litteratur föreslog att BIM (Building Information Modeling) är en lovande framtid för AEC (arkitektur, teknik och konstruktion) som erbjuder enorma fördelar för sina aktörer, till exempel förbättrad designkvalitet på grund av mindre kollision mellan discipliner och bättre förståelse för byggande överblick för bättre kommunikation bland projektgruppen och beslutsprocessen. Bristen på BIM-kunskaper och färdigheter, frånvaron av BIM-rättsakter, stora investeringar, programvaru begränsningar, etc, är emellertid oftast hinder för att de kan skörda BIMs fulla potential. Speciellt under projektprocesserna finns värdeminskning i informations tillgångar över faser. I en projektinställning antas CPM-organisation (byggprojektledning) vara en nyckelposition mellan klienten och de andra projektgruppsmedlemmarna för att uppmuntra BIM-genomförandet, till exempel genom förmågan att formulera BIM-riktlinjer, påverka organisatoriska och avtalsmässiga arrangemang , och mandatmodellbaserade leveranser. Ändå kommer denna kraft med ett större ansvar för att hantera de utmaningar som nämns ovan. Syftet med studien är att undersöka den nuvarande praxisen hos en utvald CPM-organisation, Forsen Projekt AB, och föreslå ett förslag om förbättring för att implementera BIM under design och konstruktionsfasen. Denna studie antar kvalitativ metod som bygger på litteraturstudie och halvstrukturerad intervju för att svara på forskningsfrågorna om vilka luckor som CPM-organisationen står inför för att implementera BIM och hur man anpassar BIM med CPM-praxis för att hantera dessa luckor. Intervjun med åtta olika projektroller från Forsen och dess anknutna organisationer i en projektinställning möjliggör flera perspektiv på de utmaningar som de uppfattar när de arbetar i BIM-miljö. Resultaten visade att de stora luckorna som grundas i BIM-genomförandet är relaterade till organisatoriska, juridiska eller avtalsmässiga, människor och processer och IT-kapacitet. Förslag på hur man överbryggar dessa luckor formuleras därefter i enlighet med den samarbetsorganisationsstruktur, BIM: s allmänna riktlinjer och strategier för kunskapshantering.

Forskning visar på att dålig integration av byggprocessens skeden, samarbetsproblem och byggbranschens organisatoriska egenskaper begränsar utvecklingen av teknisk innovation inom byggbranschen. Framgångsrik implementering av innovativ teknik har visats bero av fler faktorer än teknikens egenskaper. Tekniken påverkas bland annat av teknikens omgivning, användarens kompetens och hur den upplevs av användaren. Forskning visar att organisatoriska förändringar och anpassningar är nödvändiga för att tillgå teknikens fördelar. Byggbranschens organisatoriska egenskaper är väsentliga för att studera implementering av teknisk innovation. En fallstudie har genomförts på ett anläggningsprojekt och undersökt implementeringen av modellbaserade leveranser och hur den nya teknologin har tagits emot och påverkat entreprenören. Fallstudien utfördes på en utförandeentreprenad varpå implementeringen av modellbaserade leveranser var beslutad av beställaren. Studien genomförde 14 semistrukturerade intervjuer med entreprenörens personal i projektet för att samla information om upplevelser av arbetet med modellbaserade leveranser. Intervjuerna analyserades för att kartlägga och identifiera entreprenörens uppfattningar av modellbaserade leveranser. En viktig utgångspunkt i analysen av modellbaserade leveranser är att handlingarnas informationsbärare tillsammans bildar en komplett bygghandling. Undersökningen visar att implementeringen av modellbaserade leveranser påverkar produktionen i anläggningsprojektet och organisatoriska förändringar hos entreprenören. Resultatet förser insikter om organisatoriska och produktionsmässiga omställningar entreprenörer kan ställas inför vid implementering av modellbaserade leveranser. Entreprenören har digitaliserat produktionsmetoder och anpassat organisationen på grund av implementeringen. Modellbaserade leveranser har också inneburit en digitalisering för entreprenören med digitala verktyg och mjukvaror. Entreprenören har tillfört upportfunktioner i organisationen för omställningen till den modellbaserade informationsleveransen. Nya tjänster har skapats för att stödja och utbilda projektorganisationen, centrala roller har påverkats med förändrade arbetsrutiner och ansvarsområden och kompetens har behövt tillföras i projektet. Förändringar har varit utmanande för entreprenören som upplever en kontinuerlig utveckling i arbetet med modellbaserade leveranser. Informationshanteringen av handlingarna har varit den största hindret medan 3D-modellers visuella egenskaper ansågs som största möjligheten för entreprenören. / Research shows that poor integration of the building process stages, collaboration problems and organizational characteristics restricts the development of technological innovation in the construction industry. Successful implementation of technology has previously been shown to depend on more factors than just the technology's properties, for example the implementation of technology is influenced by the environment of the technology, the users competence, for whom it is developed and adapted by and how it is perceived by the user. Research also shown that organizational changes and adaptations may be necessary to access the benefits of technology. The characteristics of the construction industry are essential for studying the implementation of technology innovation. The study has therefore carried out a case study on a construction project and examined the implementation of model-based deliveries and how the technology has been adapted and influenced the contractor. The case study was carried out on a project with design-bid-build contract, whereupon the implementation of model-based deliveries was decided by the client. Fourteen semi-structured interviews were carried out with the contractor's staff in the project to gather information about model-based deliveries. Interview results were analyzed to identify the respondent’s perception of model-based deliveries. An important starting point in the analysis of model-based deliveries is that the information together makes complete building documents for the project. The study shows that the implementation of model-based deliveries affects production in the construction project and require organizational changes at the contractor. The results provide insights on organizational and construction production-related changes contractors can face when implementing model-based deliveries. The contractor has digitized production methods and adapted the organization because of the implementation. Model-based deliveries have meant a digitalization for the contractor with new tools and software. The organization has added support functions in the organization for the transition to the model-based information delivery. New positions have been created to support and train the project organization, key positions have been affected with changed work routines and responsibilities and competence has to be added to staff in the project. The changes have been challenging for the contractor who is experiencing continuous development in the work with model-based deliveries. Information management has been the major obstacle and the visual properties of 3D models were considered the greatest opportunity for the contractor.