The effectiveness of Building Information Modelling, or BIM, in the construction industry has become a hot topic of debate. Used in the AEC (Architecture, Engineering and Construction) industry for over a decade now, its effectiveness to certain aspects and sectors of the industry is under constant review. Its implementation into the Swedish bridge construction sector is relatively new, especially when used during the production phase of a projects delivery. This paper aims to investigate how using a 3D BIM during the production phase can improve the performance of production, whilst exploring ways in which to improve the handling of 3D BIM for future projects. This is achieved by following the production phase of the Roforsbron project in Arboga, Sweden. The first of its kind to utilise 3D BIM tools throughout its entire production phase. The theoretical framework focuses on the concepts of constructability, lean construction and productivity as well as reviewing a variety of literature on the benefits and drawbacks of BIM. The empirical data has been gathered through personal involvement of the Röforsbron project, where structured and semi-structured interviews with the workforce make up the bulk of the findings. Empirical observation and practical participation of activities on-site complement the opinions of the personnel. The interviews focus on individuals’ experiences using 3D BIM and their opinions on its effect of the production of the Röforsbron. The problems affecting current production performance often stem from a lack of detailed design and planning that affect constructability. Designing with a larger consideration on how to build and addressing constructability issues early is the means in which production can improve. The Röforsbron project was successful where no rework was performed and attributed many of its savings to the use of 3D BIM. Extra resources and experienced personnel were also a factor in the success of the project. 3D BIM is shown to have the most beneficial effect on the reinforcement works, but also offers a broad range of tangible and intangible benefits to widespread aspects of a bridge project. It is concluded that 3D BIM provides an effective tool in which to improve constructability through facilitating a more detailed design and effective means of understanding through visualisation and communication.

En fungerande transportinfrastruktur skapar förbindelser som hela tiden är i rörelse, och på så sätt förbättras samhällsekonomin. Idag byggs infrastrukturen ut genom storskaliga projekt i en allt större utsträckning, vilket ökar intresset för planering, utförande och styrning. Sverige investerar i runda tal 100 miljarder kronor i byggande, drift och underhåll av infrastruktur varje år. För att effektivisera investeringarna är det viktigt att lösningar, samverkan och ledarskap går hand i hand. Stora infrastrukturprojekt innebär stora risker. Vid bygget av en väg ingår många anställda och arbetsområden med byggmaskiner, kranar och sprängämnen som kan påverka markförhållandena på plats. Därmed är identifiering, bedömning och prioritering av risker viktigt för att inte förlora greppet om säkerheten i projektet. Syftet med examensarbetet är att undersöka och beskriva riskhanteringen i ett pågående infrastrukturprojekt som utförs av NCC Infrastructure inom Förbifart Stockholm, Hjulsta Norra. Genom att samla data från litteratur och information på plats har problem och effektiviseringsmöjligheter sammanställts. Examensarbetet kan användas för att sprida förståelse för att risktänkande är en viktig del i strävan mot lönsamhet i ett projekt. Studien är utfört som ett examensarbete. Omfattningen är 30 högskolepoäng (motsvarar 20 veckors heltidsstudier) och begränsar därför omfattningen av studien i tid. De risker som valts ut från det pågående projektet Hjulsta Norra är ett begränsat antal som är prioriterade som de viktigaste. Som underlag till prioritering av risker i studien användes en litteraturundersökning samt intervjuer. Avgränsning av studien är produktionsskedet, vilket inriktar sig på de risker som uppkommer under byggprocessen i ett större infrastrukturprojekt. Det är hanterat ur entreprenörens perspektiv. De urval av intervjupersoner som har gjorts är en liten del av de som är inblandade i projektet och området. Därmed är det inte alltid möjligt att få med all information och erfarenhet som existerar. Utvald riskprocess och riskanalysmetod är förenklad och visar därför inte detaljerade faser som kan ha en extra verkan på resultatet. På grund av avgränsningar är det inte möjligt att identifiera och analysera alla risker i projektet. Studien visar att riskhantering är viktigt i stora infrastrukturprojekt. Det kan vara en avgörande faktor för hur lyckade inplanerade aktiviteter blir för slutresultatet. För att nå framgång behöver identifiering av miljömässiga, tekniska och organisatoriska risker göras. En annan viktig faktor är hur samarbetet mellan beställare och entreprenör fungerar i ett projekt och under produktionsskedet. En framtida utveckling av riskhanteringen i stora infrastrukturprojekt föreslås inriktas mot att skapa en bra organisation och samarbete mellan beställare och entreprenör i byggskedet. Riskhantering bör vara en naturlig del i projektstyrningen. Fortsatta studier bör därför inriktas mot att utveckla ett enkelt och produktionsanpassat system för riskhantering. / A functioning transport infrastructure creates connections that are constantly moving, thus improving the economy. Today, infrastructure is being expanded through large-scale projects to an increasing extent, which increases the interest in planning, execution and management. Sweden invests around 100 billion SEK in construction, operation and maintenance of infrastructure each year. In order to make investments more efficient, it is important that solutions, collaboration and leadership go hand in hand. Large infrastructure projects involve major risks. When constructing a highway, many employees and work areas include construction machines, cranes and explosives that can affect soil conditions on site. Thus, identification, assessment and prioritization of risks are important in order not to lose the grip on the safety of the project. The purpose of the thesis work is to investigate and describe risk management in an ongoing infrastructure project conducted by NCC Infrastructure in Förbifart Stockholm, Hjulsta Norra. By collecting data from literature and on-site information, problems and efficiency opportunities have been compiled. The thesis work can be used to spread understanding that risk thinking is an important part of the pursuit of profitability in a project. The study is executed as a degree project. The scope is 30 credits (equivalent to 20 weeks full-time studies), thus limiting the scope of the study in time. The risks chosen from the ongoing project Hjulsta Norra are a limited number that are prioritized as the most important. As a basis for prioritizing risks in the study, a literature survey and interviews were used. Limitation of the study is the production phase, which focuses on the risks that arise during the construction process in a major infrastructure project. It is handled from the contractor's perspective. The selection of interviews that have been made is a small part of those involved in the project and the area. Thus, it is not always possible to include all the information and experience that exists. The selected risk process and risk analysis method are simplified and therefore do not show detailed phases that can have an additional effect on the result. Due to limitations, it is not possible to identify and analyze all risks in the project. The study shows that risk management is important in major infrastructure projects. This can be a determining factor in how successful planned activities will be for the end result. To achieve success, identification of environmental, technical and organizational risks needs to be done. Another key factor is how cooperation between the client and the contractor works in a project and during the production phase. A future development of risk management in major infrastructure projects is proposed to focus on creating a good organization and collaboration between clients and contractors in the construction phase. Risk management should be a natural part of project management. Continued studies should therefore focus on developing a simple and production-adapted risk management system.

The Barnett shale basin, the largest onshore gas field in the state of Texas, mainly produces natural gas. The basin’s oil and gas productions have dramatically increased over the past two decades with the enhancement via shale fracturing (fracking) technology. However, recent studies suggest that air emissions from shale fracking have significantly contributed to the growing air pollution problem in North Texas. In this study, air emissions from the Barnett shale basin during the production phase of the oil and gas activities (once the product is collected from the wells) are quantified. Oil and gas production data were acquired from the Texas Railroad Commission for the baseline years of 2010 through 2013. Methodology from prior studies on shale basins approved by the Texas Commission on Environmental Quality was employed in this study and the emission inventories from the production phase sources were quantified. Accordingly, the counties with the most gas operations in the basin, Tarrant, Johnson, Denton and Wise, were found to be the highest emitters of air pollutants. Tarrant County was responsible for the highest emitted NOx (42,566 tons) and CO (17,698 tons) in the basin, while Montague County released the maximum VOC emissions (87,601 tons) during the study period. Amongst the concerned emitted pollutants, VOC was the largest emitted pollutant during the study period (417,804 tons), followed by NOx (126,691 tons) and CO (47,884 tons). Significant Sources of air emissions include: storage tanks, wellhead compressor engines, and pneumatic devices. Storage tanks and pneumatic devices contributed to about 62% and 28% of the total VOC emissions, respectively. Whereas, wellhead compressor engines are primarily responsible for about 97% of the total NOx emissions. Finally, in Tarrant, Wise and Denton counties, the emissions increased during the study period due to increase in the oil and gas production, while Johnson County’s emission contribution declined throughout the study period.

De flesta produktionsbranscher i Sverige har haft en positiv teknisk utveckling med digitaliserade verksamheter, och därmed effektivare processer. Byggbranschen är den bransch som det har tagit mycket längre tid för att implementera digitaliserade arbetssätt och metoder, och beskrivs oftast som en konservativ bransch. Denna utveckling har dock accelererat under senare år, och BIM (Buliding Information Modelling) har blivit allt mer känt inom byggindustrin.Syftet med arbetet var att undersöka hur mycket BIM egentligen används i byggbranschen, och vilka de rådande orsakerna är till varför det inte används hos alla aktörer. Metoden som har tillämpats i studien utgörs av en förstudie i form av en enkät, där olika aktörer har beskrivit hur BIM tillämpas i deras verksamhet samt vilka de verkliga problemen är för utvecklingen av BIM. Utifrån enkätsvar har en djupare studie utförts i form av intervjuer av olika aktörer.Resultatet visar att det snarare är okunskap, användarvänlighet och bristfällig samverkan som motverkar utveckling av BIM-processen. För att komma ifrån det konservativa så behöver dessa faktorer angripas, om effektivare processer ska tillföras branschen.Slutsatsen om varför BIM inte används dras av resultaten ovan. Processen används till en viss del, men inte i den utsträckning som det teoretiskt är avsett. Den sträcker sig inte ut över hela byggprocessen, och är mest utvecklad i projekteringsskedet. Processen tillämpas fram till övergången mellan de olika skedena, och beror på bristfälliga kravställningar och samarbeten mellan aktörer och beställare. En lösning är att öka BIM-kunskapen och utveckla en gemensam plattform för alla aktörer i alla skeden, där kravet på BIM ska vara en självklarhet i projekten. Detta genom en framtagen implementeringsmodell anpassad efter de svar och önskemål som förekommit i studien. / Most production sectors in Sweden have had a positive technical development with digitized operations, and thus more efficient processes. The construction industry is the industry that has taken much longer to implement digitized working methods and methods, and is usually described as a conservative industry. However, this development has accelerated in recent years, and BIM (Buliding Information Modeling) has become increasingly known in the construction industry. The purpose of the work was to investigate how much BIM is actually used in the construction industry, and what the prevailing reasons are why it is not used by all actors. The method used in the study consists of a preliminary study in the form of a survey, where different actors have described how BIM is applied in their operations and what the real problems are for the development of BIM. Based on questionnaire responses, a deeper study has been conducted in the form of interviews by different actors. The result shows that it is rather ignorance, user friendliness and inadequate collaboration that counteract the development of the BIM process. To get rid of the conservative, these factors need to be addressed if more efficient processes are to be supplied to the industry.The conclusion about why BIM is not used is deducted from the results above. The process is used to a certain extent, but not to the extent that it is theoretically intended. It does not extend throughout the entire construction process, and is most developed in the design phase. The process is applied to the transition between the different stages, and is due to insufficient demands and cooperation between actors and developer. One solution is to increase BIM knowledge and develop a common platform for all actors at all stages, where the requirement for BIM should be a matter of course in the projects. This through an implemented implementation-model adapted to the responses and wishes that have been found in the study.

Forskning visar på att dålig integration av byggprocessens skeden, samarbetsproblem och byggbranschens organisatoriska egenskaper begränsar utvecklingen av teknisk innovation inom byggbranschen. Framgångsrik implementering av innovativ teknik har visats bero av fler faktorer än teknikens egenskaper. Tekniken påverkas bland annat av teknikens omgivning, användarens kompetens och hur den upplevs av användaren. Forskning visar att organisatoriska förändringar och anpassningar är nödvändiga för att tillgå teknikens fördelar. Byggbranschens organisatoriska egenskaper är väsentliga för att studera implementering av teknisk innovation. En fallstudie har genomförts på ett anläggningsprojekt och undersökt implementeringen av modellbaserade leveranser och hur den nya teknologin har tagits emot och påverkat entreprenören. Fallstudien utfördes på en utförandeentreprenad varpå implementeringen av modellbaserade leveranser var beslutad av beställaren. Studien genomförde 14 semistrukturerade intervjuer med entreprenörens personal i projektet för att samla information om upplevelser av arbetet med modellbaserade leveranser. Intervjuerna analyserades för att kartlägga och identifiera entreprenörens uppfattningar av modellbaserade leveranser. En viktig utgångspunkt i analysen av modellbaserade leveranser är att handlingarnas informationsbärare tillsammans bildar en komplett bygghandling. Undersökningen visar att implementeringen av modellbaserade leveranser påverkar produktionen i anläggningsprojektet och organisatoriska förändringar hos entreprenören. Resultatet förser insikter om organisatoriska och produktionsmässiga omställningar entreprenörer kan ställas inför vid implementering av modellbaserade leveranser. Entreprenören har digitaliserat produktionsmetoder och anpassat organisationen på grund av implementeringen. Modellbaserade leveranser har också inneburit en digitalisering för entreprenören med digitala verktyg och mjukvaror. Entreprenören har tillfört upportfunktioner i organisationen för omställningen till den modellbaserade informationsleveransen. Nya tjänster har skapats för att stödja och utbilda projektorganisationen, centrala roller har påverkats med förändrade arbetsrutiner och ansvarsområden och kompetens har behövt tillföras i projektet. Förändringar har varit utmanande för entreprenören som upplever en kontinuerlig utveckling i arbetet med modellbaserade leveranser. Informationshanteringen av handlingarna har varit den största hindret medan 3D-modellers visuella egenskaper ansågs som största möjligheten för entreprenören. / Research shows that poor integration of the building process stages, collaboration problems and organizational characteristics restricts the development of technological innovation in the construction industry. Successful implementation of technology has previously been shown to depend on more factors than just the technology's properties, for example the implementation of technology is influenced by the environment of the technology, the users competence, for whom it is developed and adapted by and how it is perceived by the user. Research also shown that organizational changes and adaptations may be necessary to access the benefits of technology. The characteristics of the construction industry are essential for studying the implementation of technology innovation. The study has therefore carried out a case study on a construction project and examined the implementation of model-based deliveries and how the technology has been adapted and influenced the contractor. The case study was carried out on a project with design-bid-build contract, whereupon the implementation of model-based deliveries was decided by the client. Fourteen semi-structured interviews were carried out with the contractor's staff in the project to gather information about model-based deliveries. Interview results were analyzed to identify the respondent’s perception of model-based deliveries. An important starting point in the analysis of model-based deliveries is that the information together makes complete building documents for the project. The study shows that the implementation of model-based deliveries affects production in the construction project and require organizational changes at the contractor. The results provide insights on organizational and construction production-related changes contractors can face when implementing model-based deliveries. The contractor has digitized production methods and adapted the organization because of the implementation. Model-based deliveries have meant a digitalization for the contractor with new tools and software. The organization has added support functions in the organization for the transition to the model-based information delivery. New positions have been created to support and train the project organization, key positions have been affected with changed work routines and responsibilities and competence has to be added to staff in the project. The changes have been challenging for the contractor who is experiencing continuous development in the work with model-based deliveries. Information management has been the major obstacle and the visual properties of 3D models were considered the greatest opportunity for the contractor.