In the end of the 80´s the area of system development moved into a new era. As a consequence many new methods and development models emerged which in many cases resulted in problems when choosing system development models and methods. As a result of these problems the today standardized modeling language UML (Unified Modeling Language) was created. UML is tailored to support many different types of projects. This is possible because of UML’s capacity to be adjusted and adapted to a specific company environment. The purpose of this bachelor thesis is to investigate how and why companies use UML and what experiences and opinions those who use UML have of using UML in practice. To fulfill our purpose we have chosen to carry out a qualitative study with semistandardized interviews. The interviews were accomplished on four companies in Jönköping. The result of the research shows that the primary reason for companies to carry out modeling is because it results in good documentation which makes development, administration and operation easier. Furthermore, the study has shown that the reason that companies have chosen UML is because it is a standard which is suited for various different projects and also for the development model used in the company. The standardization is also, according to all companies, the primary strength with UML. Weaknesses in UML are considered to be the lack of process diagrams and standardized syntax in modeling tools. There was found to be an increase in the number of diagrams used the longer the companies have used UML. The diagrams applied by all companies are: use case diagram, class diagram and sequence diagram. Moreover, the use of diagrams for a specific project is dependent on the project type and size. However, none of the companies utilize the flexibility to adjust the syntax. All companies combine UML with RUP or business customized development models with characteristics from RUP. There is, however, a difference in how companies use the diagrams in combination with the development models. This probably depends on the companies’ iterative way of working where the diagrams are involved in the whole system development process. / I slutet av 80-talet gick systemutvecklingen in i ett nytt skede. Detta fick som följd att många nya metoder och utvecklingsmodeller för systemutveckling skapades vilket i flera fall ledde till problem vid val av systemutvecklingsmetod och modell. Till följd av detta skapades det idag standardiserade modelleringsspråket UML (Unified Modeling Language). UML är anpassat för att stödja många olika typer av projekt eftersom det tillåter företagsspecifika anpassningar och förändringar. Syftet med studien är att undersöka hur och varför företag använder sig av UML samt vilka erfarenheter och uppfattningar de som arbetar med UML har av att tillämpa det i praktiken. För att uppfylla syftet har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med semistandardiserade intervjuer. Intervjuerna utfördes på fyra företag i Jönköpingsregionen. Resultatet av studien visar att den främsta anledningen till att företag modellerar är att det ger en bra dokumentation vilket underlättar utveckling, förvaltning och drift. Vidare har studien visat att UML har valts på grund av att det är en standard som lämpar sig för många olika projekt samt för att UML passar den utvecklingsmodell som tillämpas på företaget. Standardiseringen är även enligt samtliga företag den främsta styrkan med UML. Svagheter i UML anses vara avsaknaden av processdiagram samt bristen på standardiserad syntax i verktygen. Ju längre UML har använts på företagen desto fler diagram används. De diagram som tillämpas av samtliga företag är användningsfallsdiagram, klassdiagram och sekvensdiagram. I övrigt beror användningen av diagram för ett specifikt projekt på projektets typ och storlek. Däremot utnyttjar inget av företagen UML:s flexibilitet att anpassa syntaxen. Samtliga företag kombinerar i någon utsträckning UML med RUP eller egenutvecklade utvecklingsmodeller med liknande egenskaper som RUP. Det skiljer sig dock i hur företagen använder diagrammen i samband med utvecklingsmodellerna. Detta beror troligtvis på det iterativa sätt företagen arbetar efter där diagrammen följer med i hela systemutvecklingsprocessen.

<p>In the end of the 80´s the area of system development moved into a new era. As a consequence many new methods and development models emerged which in many cases resulted in problems when choosing system development models and methods. As a result of these problems the today standardized modeling language UML (Unified Modeling Language) was created. UML is tailored to support many different types of projects. This is possible because of UML’s capacity to be adjusted and adapted to a specific company environment.</p><p>The purpose of this bachelor thesis is to investigate how and why companies use UML and what experiences and opinions those who use UML have of using UML in practice. To fulfill our purpose we have chosen to carry out a qualitative study with semistandardized interviews. The interviews were accomplished on four companies in Jönköping. The result of the research shows that the primary reason for companies to carry out modeling is because it results in good documentation which makes development, administration and operation easier. Furthermore, the study has shown that the reason that companies have chosen UML is because it is a standard which is suited for various different projects and also for the development model used in the company. The standardization is also, according to all companies, the primary strength with UML.</p><p>Weaknesses in UML are considered to be the lack of process diagrams and standardized syntax in modeling tools. There was found to be an increase in the number of diagrams used the longer the companies have used UML. The diagrams applied by all companies are: use case diagram, class diagram and sequence diagram. Moreover, the use of diagrams for a specific project is dependent on the project type and size. However, none of the companies utilize the flexibility to adjust the syntax. All companies combine UML with RUP or business customized development models with characteristics from RUP. There is, however, a difference in how companies use the diagrams in combination with the development models. This probably depends on the companies’ iterative way of working where the diagrams are involved in the whole system development process.</p> / <p>I slutet av 80-talet gick systemutvecklingen in i ett nytt skede. Detta fick som följd att många nya metoder och utvecklingsmodeller för systemutveckling skapades vilket i flera fall ledde till problem vid val av systemutvecklingsmetod och modell. Till följd av detta skapades det idag standardiserade modelleringsspråket UML (Unified Modeling Language). UML är anpassat för att stödja många olika typer av projekt eftersom det tillåter företagsspecifika anpassningar och förändringar.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur och varför företag använder sig av UML samt vilka erfarenheter och uppfattningar de som arbetar med UML har av att tillämpa det i praktiken. För att uppfylla syftet har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med semistandardiserade intervjuer. Intervjuerna utfördes på fyra företag i Jönköpingsregionen.</p><p>Resultatet av studien visar att den främsta anledningen till att företag modellerar är att det ger en bra dokumentation vilket underlättar utveckling, förvaltning och drift. Vidare har studien visat att UML har valts på grund av att det är en standard som lämpar sig för många olika projekt samt för att UML passar den utvecklingsmodell som tillämpas på företaget. Standardiseringen är även enligt samtliga företag den främsta styrkan med UML. Svagheter i UML anses vara avsaknaden av processdiagram samt bristen på standardiserad syntax i verktygen.</p><p>Ju längre UML har använts på företagen desto fler diagram används. De diagram som tillämpas av samtliga företag är användningsfallsdiagram, klassdiagram och sekvensdiagram. I övrigt beror användningen av diagram för ett specifikt projekt på projektets typ och storlek. Däremot utnyttjar inget av företagen UML:s flexibilitet att anpassa syntaxen.</p><p>Samtliga företag kombinerar i någon utsträckning UML med RUP eller egenutvecklade utvecklingsmodeller med liknande egenskaper som RUP. Det skiljer sig dock i hur företagen använder diagrammen i samband med utvecklingsmodellerna. Detta beror troligtvis på det iterativa sätt företagen arbetar efter där diagrammen följer med i hela systemutvecklingsprocessen.</p>

Vid objektorienterad systemutveckling är det viktigt att man genomför en analys- och designfas, dels för att man inom ett utvecklingsteam lättare ska kunna visualisera hur ett system är tänkt att bli och dels för att kunna fånga och åskådliggöra kundens krav. Till sin hjälp i dessa faser har man metoder/processer och modelleringsspråk. Varje företag har i regel haft sin egen variant av ovan nämnda, men allteftersom kom kravet på en gemensam standard att bli oundvikligt. Sedan ett antal år tillbaka finns nu en standard. Trots det finns det säkert företag kvar som ännu inte antagit denna standard. I detta arbete har vi undersökt vilka modelleringsspråk som idag används. Vi har fokuserat på att göra en studie över hur en av dåtidens mest populära metoder Object Modeling Technique (OMT) står sig i konkurrens med den standard som används idag, Unified Modeling Language (UML). Således undersöker vi i detta arbete om det är nödvändigt för ett företag som idag använder OMT att byta till UML. Vi har till vår hjälp gjort en litteraturstudie samt intervjuer på en begränsad grupp företag inom Karlskrona-/Ronnebyområdet. För att ytterligare undersöka de väsentliga skillnaderna mellan OMT och UML, har vi gjort ett jämförande test mellan notationen i OMT och UML. Eftersom vi inte fann några stora skillnader i notationen har vi valt att endast visa några få diagram i arbetet, om intresse finns för mer detaljer angående notationen hänvisar vi i stället till Eriksson och Penker [6]. Det har visat sig att alla företag i vår undersökning idag använder UML. Sannolikt beror detta i huvudsak på tre orsaker. För det första har UML haft en stor genomslagskraft efter det att det blev en standard. För det andra kan man använda UML till annat än mjukvaruutveckling. För det tredje finns det en stor kunskap och kännedom om UML, vilket också har gjort att kunderna efterfrågar just detta. Avslutningsvis torde den dominans som UML har inom branschen till stor del bero på det faktum att UML är uppbyggt av det bästa från alla de modelleringsspråk som varit använda i modern tid.

Tidigare forskning tyder på att beslutsteorier är något som kan användas som teoretisk referensram inom informationssystemsforskning mer frekvent. Denna studie ämnar att undersöka hur beslutsprocessen för valet av verksamhetsmodelleringsspråk har sett ut hos olika svenska organisationer som verksamhetsmodellerar. Genom att undersöka beslutsprocessen identifieras vilka faktorer som påverkar valet. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit beslutsteorier som utvecklats från den beteendeekonomiska läran. De beslutsteorier som legat till grund för studien är Herbert Simons beslutsteori och prospektteorin. Verksamhetsmodellering är aktiviteten att beskriva verksamheter med hjälp av modeller. En modell är en förenkling av verkligheten och för att skapa dessa modeller kan man använda sig av olika slags verksamhetsmodelleringsspråk. Genom att verksamhetsmodellera kan det hjälpa organisationer att fånga relevanta delar och information om sin verksamhet i syfte att effektivisera, förbättra, förändra eller nå andra specifika mål i sin verksamhet (Sandkuhl et al., 2014). Sedan 80-talet har utvecklingen av tekniker och verksamhetsmodelleringsspråk växt vilket har gett upphov till en stor variation av språk och verktyg, vilket har givit användare ett brett urval att välja mellan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där datainsamlingen bestått av intervjuer med respondenter från olika svenska offentliga organisationer. Intervjufrågorna baseras sig på en undersökningsmodell där beslutsteorierna ligger till grund. Intervjuresultaten har sedan analyserats utifrån en kvalitativ och abduktiv analys för att komma fram till studiens slutsats av identifierade faktorer. Studien identifierade fem stycken generella faktorer som påverkar valet, vilka var kognitiva faktorer såsom preferenser, osäkerhet, mänsklig kompetens men även drivande faktorer som effektivisering. Studien identifierar även påverkande faktorer som ligger i linje med Herbert Simons beslutsteori och prospektteorin. / Previous research suggests that decision theories can be used more frequently as a theoretical frame of reference in information systems research. This study intends to investigate the decision-making process for the choice of enterprise modeling language in various Swedish organizations that practice enterprise modeling. By examining the decision-making process, factors that influence the choice are identified. The theoretical reference for the study has been decision theories developed from the theory of behavioral economics. The decision theories that formed the basis of the study are Herbert Simon's decision theory and the prospect theory by Daniel Kahneman and Amos Tversky. Enterprise modeling is the activity of describing enterprises using models. A model is a simplification of reality and to create these models, enterprises can use different types of enterprise modeling languages. By modeling, it can help organizations capture relevant parts and information of their operations in order to improve, change or achieve other specific goals (Sandkuhl et al., 2014). Since the 1980s, the development of techniques and business modeling languages ​​has grown, which has given rise to a large variety of languages ​​and tools, which has given users a wide selection to choose from. The study was conducted with a qualitative method where the data collection consisted of interviews with respondents from various Swedish public organizations. The interview questions are based on a survey model on which the decision theories were based. The results were then analyzed on the basis of a qualitative and abductive analysis to arrive at the study's conclusion of identified factors. The study identified five general factors that influence the decision-making which were cognitive biases such as preferences, uncertainty, human competence but also driving factors such as efficiency. The study also identifies factors that are in line with Herbert Simon's decision theory and the prospect theory.

Effective management and operation of modern networks heavily rely on efficient network configuration management and infrastructure. Manual configuration management has been proven inefficient, and there is a need to automatize it. Such automatization can be done using YANG, which provides a standardized data modeling language that works across various network devices, offering a vital tool for network management. However, ensuring the performance and dependability of YANG modules requires effective testing. Manually creating configuration files for YANG modules is time-consuming, prompting the need for automated solutions. In this thesis, a prototype was developed to address this challenge by utilizing directed graphs and topological sorting techniques to generate configuration files for YANG modules. The development and evaluation of the prototype demonstrate its efficient time utilization, while acknowledging its limitations in handling complex YANG modules. The findings suggest that incorporating directed graphs and topological sorting in future YANG module testing tools holds promise as an effective approach. / Effektiv hantering och drift av moderna nätverk är starkt beroende av effektiv nätverkskonfigurationshantering och infrastruktur. Manuell konfigurations hantering har visat sig vara ineffektiv, och det finns ett behov av att automatisera den. Sådan automatisering kan göras med hjälp av YANG, som tillhandahåller ett standardiserat datamodelleringsspråk som fungerar på olika nätverksenheter och erbjuder ett viktigt verktyg för nätverkshantering. Dock krävs effektiv testning för att säkerställa prestanda och tillförlitlighet hos YANG-moduler. Manuell skapande av konfigurationsfiler för YANG-moduler är tidskrävande, vilket motiverar behovet av automatiserade lösningar. I denna avhandling utvecklades en prototyp för att möta denna utmaning genom att använda riktade grafer och topologisk sortering för att generera konfigurationsfiler för YANG-moduler. Utvecklingen och utvärderingen av prototypen visar på dess effektiva tidsanvändning samtidigt som dess begränsningar vid hantering av komplexa YANG-moduler erkänns. Resultaten antyder att inkludering av riktade grafer och topologisk sortering i framtida verktyg för testning av YANG-moduler kan vara en effektiv metod.