• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 749
  • 10
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 769
  • 303
  • 183
  • 183
  • 183
  • 158
  • 155
  • 154
  • 144
  • 138
  • 131
  • 128
  • 100
  • 95
  • 92
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Modersmåletsroll för andraspråksinlärning : en kvalitativ undersökning gjord med förskolepersonal

Åkesson, Hanna January 2012 (has links)
I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål än svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunisera både på svenska och på sitt modersmål. Vilket gör detta till något man på förskolorna inte kan ignorera utan är skyldig att arbeta med. Därför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare. Den här rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angående modersmålets roll vid andraspråksinlärning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv på min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmålet vid inlärning av ett andra språk? Undersökningen är gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap. Detta är ett viktigt ämne eftersom man i många kommuner inte ser modersmålsstödet som så viktigt och lägger inte så mycket resurser på det, Elmeroth (2008). Men det är också viktigt med tanke på att fler och fler barn i våra förskolor faktiskt har ett annat modersmål än svenska. Jag valde medvetet ut ett geografiskt område för att göra min undersökning på förskolor i detta område. Eftersom jag sedan tidigare har erfarenhet och visste att det går många barn med annat modersmål än svenska på dessa förskolor och för att jag vet att man på dessa förskolor arbetar aktivt med just tvåspråkighet. Mitt resultat visar att förskolepersonalen som jag har intervjuat anser att det är viktigt att erbjuda modersmålsstöd i förskolan och att ett väl utvecklat modersmål kan vara till hjälp vid inlärning av ett andra språk. Det visar också att förskolepersonalen ser att ett sociokulturellt perspektiv på lärande gynnar inlärningen av dels svenska men också modersmålet.
22

Etnicitetens och modersmålets betydelse för elevens identitetsutveckling

Linde, Emilia, Alagic, Aida January 2010 (has links)
No description available.
23

TVÅSPRÅKIGHET I LANDSORTEN KONTRA FÖRORTEN : - en jämförelse mellan två skolor / BILINGUALISM IN RURAL AND URBAN AREAS : -a comparative study of two schools

Estenskog, Bodil January 2009 (has links)
No description available.
24

Mångfald i förskolan : Pedagogers arbete med två- och flerspråkiga barn

Horn Johansson, Katrine, Peco, Sabina January 2011 (has links)
Syftet med studien var att skapa en större förståelse för hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Fokus lades på förskolor som befann sig i områden där mångfalden var stor bland barnen. Det vi ville undersöka var hur pedagoger upplever att de bemöter och arbetar med flerspråkiga barn. I denna studie användes kvalitativa intervjuer som undersökningsinstrument med nio pedagoger. Informanterna beskrev att de använder sig av olika metoder för att stimulera barnens språkutveckling. Konkreta föremål tillsammans med språket är av stor betydelse när det kommer till att arbeta med barn vars språk inte är tillräckligt utvecklat. Förskolor arbetade mycket med sagor, rim, ramsor, musik samt språkpåsar. I förskolorna var det inte vanligt med modersmålspedagoger detta då resurser inte alltid fanns. Det var dock vissa förskolor som hade pedagoger som behärskade olika språk. Pedagogerna i studien menar att en god grund på sitt modersmål är av stor vikt för att skapa goda förutsättningar för att lära sig ett nytt språk.
25

Flerspråkighet i förskolan : En kvalitativ studie om de möjligheter pedagoger i förskolan har för att utveckla de flerspråkiga elevernas språk.

Vester, Anette, Filander Utsi, Linda January 2010 (has links)
Den avsikt vi hade med vår studie var att undersöka vilka möjligheter som finns i förskolan för att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling.  Vi har även valt att undersöka hur modersmålslärare arbetar med barn i förskolan. Detta är en kvalitativ studie baserad på deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med sex modersmålslärare och observationerna har gjorts som ett komplement för att få en djupare förståelse om modersmålslärarnas arbetssätt. De resultat som framkom utifrån metodstudierna är sedan ställda mot litteratur i ämnet. Vårt resultat visar att modersmålslärarna inte använder sig av några särskilda tillvägagångssätt för att främja inlärande av ett andra språk, fokus låg i de allra flesta fall på modersmålet.
26

Förberedelseklass; En trygg landning för nyanlända elever? : En kvalitativ intervju studie med fyra lärares uppfattning om sitt arbete med nyanlända elever i förberedelseklass

Badikanli, Esmer January 2012 (has links)
Sammanfattning   Varje dag landar det fler och fler nyanlända barn till skolor i Sverige från olika delar av världen och med dessa barn medföljer olika upplevelser som därför behöver ett särskilt bemötande. Visa av de eleverna placeras i förberedelseklasser för att få en lugn start för livet i det nya landet.   Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med fyra förberedelseklaslärare ta reda på lärarnas uppfattning om sitt eget arbete med nyanlända elever i förberedelseklass och vad det är man ska ta hänsyn till när man arbetar i förberedelseklasser. Med hjälp av intervjuerna fick jag fram lärarnas uppfattning om sitt eget arbete med nyanlända elever i förberedelseklasser och sedan analyserades svaren med jämförelse med tidigare forskning inom ämnet.    Tidigare forskning och litteratur visar att elever som kommer till Sverige tar med sig olika svårigheter och går genom olika processer som bör bearbetas i det nya landet. Forskningen visar även att lärare som arbetar med nyanlända elever bör vara medvetna om elevers svårigheter och hur man bör möta och stödja de nyanlända elever.  Förberedelseklasser är en skolform som de flesta kommuner använder sig av och syftet är att ge de nyanlända elever en möjlighet för en lugn start samt förbereda eleverna för att så fort som möjligt börja i en ordinarieklass. Trots att det är många forskningar som ser på förberedelseklasser som en lämplig skolform för nyanlända elever finns det ändå olika nackdelar med förberedelseklasser enligt olika forskning.   Resultatet visar att samtliga intervjuade lärare ser förberedelseklasser som en bra skolform för nyanlända elever där eleverna har gott om tid och trygghet i en liten grupp som de behöver.  Lärarna var även medvetna om de olika svårigheter som de nyanlända har, men när det gäller att samverka med olika aktörer så som klasslärare, modersmålslärare och föräldrar varierade svaret mellan olika lärare.       Nyckelord: nyanlända elever, förberedelseklass, modersmål, modersmålsundervisning.
27

Adopterades språkutveckling - att gå från ett modersmål till ett annat : En intervjustudie om adopterade och en adoptivförälders syn på språkutveckling

Jungsbo, Linda January 2011 (has links)
Studien tar upp ett problemområde som rör utlandsadopterades språkutveckling. Problemen handlar om begreppsuppfattningen där vissa barn tenderar att ha svårigheter att hantera begrepp som är abstrakta som rums- och tidsuppfattning. Detta leder till att matematikinlärningen hämmas, flera barn visar svårigheter med inlärningen av ytterligare ett språk i skolan. Anledningen till detta är att de adopterade barnen har brister i ”skolspråket” som av Jim Cummins kallas för CALP (= Cognitive Academic Language Proficiency) s.k. kunskapsrelaterade språkbehärskning eller skolrelaterade språkfärdigheter (i texten kallat skolspråk eller CALP).Syftet med min uppsats har varit att titta på hur språkutvecklingen kan se ut för de barn som adopteras efter att de fyllt tre år. Att beskriva vad den forskning som finns på området säger om språkutvecklingen och eventuella språksvårigheter som barnen kan få. Valet av åldern avspeglar sig i att jag ville belysa den grupp av barn som är på godväg att bilda sig ett språk på ett modersmål när den processen ska avbrytas och ett nytt modersmål ska läras in.Alla barn som adopteras är inte lika, detta säger sig själv. Det finns dock minst två saker som förenar dem och det är att de under sina första år har upplevt minst en separation och att de får en avbruten språkutveckling oavsett ankomstålder. I de intervjuer som genomförts har jag tagit del av adopterades egen uppfattning om sin språkutveckling och en mamma till två adoptivbarn har berättat ur sitt perspektiv hur hon ser på sina barns språkutveckling. Tidigare studier bekräftar de svårigheter som mina informanter vittnar om.Jag menar att pedagoger måste bli medvetna om att barn som är adopterade har haft en avbruten språkutveckling och att de därför kan sakna viktiga bitar av språket. Genom att läsa vad tidigare studier säger samt att se vad mina informanter berättar vet vi att det nya modersmålet tar form snabbt, att barnen lär sig vardagsspråket snabbt och att de har ett felfritt uttal gör att de ofta försvinner i mängden i skolan. Att deras problem inte uppmärksammas förrän senare. Det går inte att ta igen sitt modersmål när man uppnått en ålder av 13-14 år. Därför måste förskolan och skolan få en förståelse för hur det kan se ut och jobba intensivt med språkförståelsen tidigt.
28

TVÅSPRÅKIGHET I LANDSORTEN KONTRA FÖRORTEN : - en jämförelse mellan två skolor / BILINGUALISM IN RURAL AND URBAN AREAS : -a comparative study of two schools

Estenskog, Bodil January 2009 (has links)
No description available.
29

Flerspråkighet - en lågprioriterad resurs? : En intervjustudie av lärares uppfattningar om modersmålet och flerspråkigheten i förskola och skola

Ekström, Linda, Lindén, Sabina January 2010 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur arbetet med flerspråkighet och modersmålsundervisning ser ut i grundskolan, samt hur modersmålsstödet i förskolan fungerar. Studien har sin utgångspunkt i Skolverkets rapport Flera språk – fler möjligheter (2003) där det föreslogs att skolor och förskolor skulle arbeta med att bygga vidare på de positiva aspekterna av modersmålet samt att minska de negativa aspekterna, höja statusen på ämnet, satsa på kompetensutveckling av lärare och öka integrationen mellan modersmålslärarna och övrig skolpersonal. För att söka svar på våra frågeställningar har vi intervjuat verksamma lärare i förskola och skola, i Uppsala kommun. Resultatet visar att modersmålet fortfarande inte har någon framträdande plats i verksamheterna och att arbetet med flerspråkighet inte är speciellt utpräglat, detta till trots de generellt positiva uttalanden om flerspråkighet och modersmål, som vi fått från lärarna. Vidare visar resultatet att modersmålsundervisningen i grundskolan lever sitt eget liv, utan någon samverkan med övrig verksamhet.  I förskolan såg det något annorlunda ut, men skillnaderna var inte stora. Ett annat resultat som framkom genom studien var att kunskapen om varför modersmålet har betydelse för en individ är bristfällig. Den slutsats vi kan dra av dessa resultat är att kunskap inom området är av stor betydelse. Förskolor och skolor behöver satsa på kompetensutveckling och ledningen har här en betydande roll för att detta ska ske. / 2010ht4674
30

Förskolans arbete med barns modersmålsstöd : En studie om modersmålet i förskolan och dess betydelse för språkutvecklingen / How preeschools work with supporting children´s native language.

Akrawi, Annika, Lindstrand, Karolina January 2013 (has links)
Ett av förskolans uppdrag är att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, språket är en del av deras identitet. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur pedagoger och modersmålstränare arbetar och samarbetar för att ge barnen en god grund i deras språkutveckling. Detta har vi undersökt genom följande frågeställningar: Hur lägger modersmålstränarna upp modersmålsundervisningen i förskolan för att främja barnens språkutveckling? Vad är det som styr? Hur arbetar pedagogerna i förskolan med att främja flerspråkiga barns språkutveckling? Undersökningen grundas på en kvalitativ undersökning med fem informanters medverkan, forskning och litteratur. I resultatet får vi ta del av informanternas erfarenheter kring barn med annat modersmål än svenska. I vår undersökning har vi sett att hur modersmålstränares och pedagogers arbete handlar mycket om individen och deras behov samt vilka förutsättningar som finns. Modersmålsstöd stärker barnens modersmål men även barnens kulturella identitet.

Page generated in 0.0403 seconds