The taxation of various kinds of income which Sweden requires taxpayers to pay results in people undertaking sophisticated tax schemes to avoid paying tax . As a result of this Sweden had to develop its tax laws and insert a general clause in the legislation because the legislator wanted a more preventive effect. This preventive effect results in that the clause is applicable to more various types of tax situations. The clause, found in § 2 law (1995:575) against tax treaty override, states four requisites that must be met for a procedure to be considered tax treaty override. The relevant point for this paper is the fourth item which created interpretation problems among courts. Rulings relevant for this thesis are the proceedings regarding the Peru-agreements. The agreements led to taxpayers only paying Peruvian tax and escaping the much higher Swedish tax. The 2 § 4 paragraph shall be interpret in relation to international law to see how a cross-border proceedings shall be subject to tax law. The thesis explains that a teleological approach may be preferable to interpret the fourth item, also that the principle of legality might be set aside in favour of the aim the legislator wants to achieve with the clause. A discussion concerning whether the articles the OECD has developed to prevent tax treaty override can clarify the interpretation of § 2 paragraph 4 item in the law of tax treaty override will be held. From the court cases, it can also be seen that a common intention of the parties to prevent tax treaty override can be inferred from the contract, which affects the interpretation of the fourth item. The contract includes an article on taxation which is used to escape Swedish taxation. This article can legitimize the arrangement if the Peruvian company is active, but the procedure is questionable when there is no activity in the Peruvian company.

Studien har inriktats på att undersöka skolanmälningar till Skolinspektionen och Barn-och elevombudet. Studien bygger på en kvalitativ textanalys av anmälningar och myndighetsutredningar. Det har då blivit möjligt att jämföra anmälarens bild av skolförhållandena i förhållande till huvudmannen och skolans. Dessa ställs slutligen mot myndighetens tolkanden, som kommer till uttryck i beslut och tillhörande motivering. I enskilda fall har brister och missförhållanden synliggjorts vad gäller kränkande behandling, särskilt stöd och i övriga former av brister. I studien har det även undersökts i vilken utsträckning som myndigheterna utgår från ett barnperspektiv i samband med utredning och beslut. Det kan konstaterats att denna ambition efterlevs, även om detta förfarandet inte alltid är så konkret. Det har även fastställts att ansvaret för bristerna främst ligger på huvudmannanivå. Ett resonemang har även förts om vilken funktion som anmälningarna fyller och det har då fastställts att det huvudsakligen handlar om en kontrollfunktion. Detta då Skolinspektionen/BEO avser att undersöka förekomsten av bristerna som påtalats i anmälningarna, samt att kontrollera efterlevnaden av skollagen och förordningar bland skolorna. Studien har även visat att det finns ett tomrum i förhållande till dokumentation och vad som sker rent praktiskt i skolverksamheten.

The aim of this study was to examine and compare two municipalities’ approaches to deal with men’s violence as a social problem. Further the aim was to analyze social workers’ opinions about interventions for men who practice violence in heterosexual relationships. The study has got a qualitative approach and we did a subjective selection where we chose to apply semi-structured interviews with social workers who work with domestic violence. These interviews were exercised in two different sized municipalities, because we aimed to get information if the work with violent perpetrators differs in the larger and the smaller municipality. We chose to perform three interviews in the larger municipality and two in the smaller. More specifically the aim of the study was to examine what kind of interventions and work methods that were characterized for the organizations and how the preventive work with men’s violence against women were performed in the municipalities. Further we wanted to compare the social workers’ opinions about the interventions for men who practice violence against women. We have adopted a new institutional perspective as a theoretical basis for our analysis. We found in the study that the big difference between the municipalities and their work with violent perpetrators was that the larger municipality had an underlying organization apart from the social service that performed the work. In the smaller municipality the work was integrated with other work tasks on the social service office. Similarities in the municipalities were that the social service offered individual treatment to the perpetrators and they were inspired by ATV: s way of manage violence. Both municipalities aimed to work preventively spreading knowledge in order to make men’s violence visible.

Resultatet visar att samtliga informanter uttrycker en stor tillfredsställelse med att ha utbildat sig till psykoterapeut. De intervjuade upplever att den personliga utvecklingen och yrkeskompetensen har stimulerats av utbildningen. De känner sig nu friare och tryggare i samtalen. Samtliga uppger att de har fått flera verktyg att arbeta med som gör att de känner sig säkrare att samtala med flera personer i rummet och att även ta med barnen i samtalen. Informanterna anser att utbildningen har ökat deras reflektionsförmåga. De känner sig mer närvarande, lyhörda och nyfikna.   Legitimationen innebär att högskoleverket prövar utbildningens kvalitet och uppfyller den inte tillräcklig vetenskaplig grund blir den inte godkänd. ”Det här är en utbildning som är allmängiltig. Ingen kan säga att det där var väl ingenting. Det är en utbildning som är hållbar” sade några informanter i vår undersökning. Utbildningen står för många olika delar såsom en bred teoretisk grund, metodinlärning, handledning, familjerekonstruktion och egenterapi.

Detta arbete syftar till att studera hur det talas om kulturella orsaksförklaringar till mäns våld mot kvinnor i den svenska debatten. För att exemplifiera används hedersvåld från män med bakgrund i Mellanöstern samt våldtäkt från män med bakgrund i Sverige som utgångspunkter. Detta sker genom en komparativ litteraturstudie med en konstruktivistisk kunskapssyn som bas. Resultatet visar att de som förespråkar att hedersvåld skulle vara kultur gärna poängterar att det närmaste kollektivet stödjer gärningsmannen. De understryker även att föreställningar om mångfald inte får gå före individers mänskliga rättigheter. Debattörerna som istället är motståndare till att hedersvåld skulle vara kultur poängterar det universella i problemet mäns våld mot kvinnor. Man menar att könsmaktsordningen borde vara i fokus. Något annat anses vara en konsekvens av främlingsfientlighet. De som förespråkar att våldtäkt skulle vara kultur menar att olika samhälleliga instanser bagatelliserar problemet och indirekt även legitimerar agerandet. Media och rättsväsende skuldbelägger kvinnan samt har fördomar om att en våldtäktsman inte kan vara vanlig. Andra, som är motståndare till att våldtäkt skulle vara kultur, påtalar istället med emfas att det är en traumatisk barndom och en känsla av utanförskap som leder till brottet. Några menar även att våldtäkt är en del av människans naturliga biologi. Vid en jämförelse av de båda samtalen framkommer att debattörerna använder helt olika argument när de talar om hedersvåld respektive våldtäkt. Detta beror i mångt och mycket på att kulturbegreppet används på skilda vis. Debatterna har emellertid också gemensamma nämnare i det att förövarna sällan har tillräckligt med distans för att erkänna sina gärningar. Det förekommer även ett unisont skuldbeläggande av den utsatta kvinnan från omgivningen. Många argument handlar dessutom om ifall man kan dela upp världen i ett ”vi och dom” eller inte. Slutsatsen är att det är vanskligt att fastna i ett tänkande som säger att ett problem antingen är kultur eller inte alls. Det är viktigt att se till samspelet mellan kulturer samt individer och strukturer. Man bör även hitta en balans mellan ett dynamiskt och ett statiskt kulturbegrepp eftersom ansvaret då fördelas mer nyanserat.

<p>Det finns många små och medelstora familjeägda aktiebolag i Sverige och delägare i dessa företag har en stark anledning att skydda sina ägarpositioner i företaget mot oönskade förvärv från nya ägare. Familjemedlemmar har ofta investerat privat förmögenhet i företaget och både äger aktier och arbetar vanligen i företaget vilket innebär att dessa i högre grad än andra är beroende av dess resultat. Delägare i dessa företag önskar i de flesta fall att ägandet kvarstannar inom familjen och att ett framtida skifte till den yngre generationen genomförs. Under företagets livstid kan ett antal situationer och komplikationer inträffa i vilket ett skydd mot oönskade förvärv är motiverat. En ägare kan önska avyttra sin ägarandel, genomgå en äktenskapsskillnad eller plötsligt avlida. Denna uppsats utreder gällande rätt vid skydd av ägarpositioner i små och medelstora familjeägda aktiebolag. Mer specifikt utreds rättsläget huruvida delägare, genom avyttringsbegränsningar, kan erhålla ett tillräckligt starkt skydd mot oönskade aktieförvärv. Ytterligare ett syfte är att ge vissa synpunkter om skyddet av ägarpositioner <em>de lege ferenda</em>.</p><p>Aktier är enligt ABL 4 kap. 7 § fritt överlåtbara men genom avyttringsbegränsningar i bolagsordningen och aktieägaravtal kan ägare begränsa aktiers fria omsättning. Begränsningar enligt bolagsordningen följer ABL och är bindande för företaget till skillnad mot aktieägaravtal som endast binder aktieägare enligt avtalsrättsliga regler. Skyddet kan förstärkas genom familjerättsliga fång såsom äktenskapsförord och testamente.</p><p>Vad för slags skydd som delägare i små och medelstora familjeföretag bör upprätta är individuellt och beroende av det enskilda företaget respektive delägares unika situation. Skydd av ägarpositioner i dessa företag är inte tillräckligt starkt vilket föranleds av att ABL saknar flexibilitet och valfrihet och eftersom ABL är tillämplig för alla aktiebolag. Det är svårt att tillgodose samtliga företag med ett tillfredsställande skydd mot oönskade förvärv och därför bör en särskild bolagslag <em>de lege ferenda</em> upprättas för privata aktiebolag. I denna bolagslag skall aktier inte vara fritt överlåtbara och utgöra särskild egendom per automatik. Det skulle innebära ett starkt grundläggande skydd genom en del tvingande bestämmelser och föredras framför att förenkla regelverket i ABL. Skyddet skall kunna ändras med samtliga ägares samtycke med undantag för tvingande regler. En slags ”oberoendeklausul” kan förslagsvis infogas i lagen som upprätthåller många av fördelarna med förbehållen tillåtna enligt bolagsordningen i ABL varför dessa förbehåll kan överges, alternativt modifieras. Aktieägaravtalets betydelse torde förhoppningsvis minska genom en bolagslag eftersom många av dessa skydd bör omfattas av bolagslagen. Skyddet av ägarpositioner skulle med säkerhet förstärkas genom en bolagslag i vilket små och medelstora företags särskilda skyddsbehov tillgodoses. Denna lag torde bidra till ett bättre företagsklimat vilket främjar vårt näringsliv samtidigt som godtrosförvärv och osäkerheten kring tredjemans bundenhet bortfaller.</p>

Thèse de doctorat : Linguistique : Amiens : 1999. / Titre provenant de l'écran-titre.

Reproduction de : Thèse doctorat : Philosophie : Poitiers : 2009. / Titre provenant de l'écran titre. Bibliogr. f. 452-469. Notes bibliogr. Index.

Thesis--Université de Nancy II. / "Etude historique, sémantique, stylistique et comparative du vocabulaire intellectuel et moral." Includes indexes. Includes bibliographical references (p. 1315-1371).

Akademisk avhandling Teologi Lund : 1984. / Akademisk avhandling Teologi Lund : 1984. - Bibliogr. p. 213-228. Index. - Bibliogr. p. 213-228. Index.