Texte remanié de: Doctoral diss.--Milwaukee--Marquette university. / Bibliogr. p. 279-285.

Texte remanié de: Diss.--Fakultät für Philologie--Bochum--Ruhr-Universität, 1994. / Bibliogr. p. 252-264. Index.

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem idag inom hälso- och sjukvården. Psykisk ohälsa yttrar sig olika för varje enskild individ och gör den därför svår att bemöta. Forskningen visar att det är framförallt kunskapsbristen hos sjuksköterskan skapar en rädsla hos sjuksköterskan och därmed påverkar mötet med patienten. Syftet med systematisk litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bemöter patienter med psykisk ohälsa. Resultatet från 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats till två kategorier: Bemötande och Stigmatisering. Sammafattningsvis visar uppsatsen att det krävs empati och förståelse från sjuksköterskan, men likväl utbildning inom området psykisk ohälsa, för att på så sätt minska utrymmet för rädsla och missförstånd. Vidare framkommer det att det krävs vidare forskning som undersöker hur sjuksköterskor som utbildas inom psykiatri förhåller sig i mötet med en patient med psykisk ohälsa. Forskning visar på att en sjuksköterska som har ett gott bemötande även främjar tillfrisknandet men även eliminerar eventuell stigmatisering

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolkuratorer inom grundskolan arbetar med att upptäcka barn som blir utsatta för sexuella övergrepp. Vi ville även studera hur skolkuratorer inom grundskolan kan förbättra arbetet för att fånga upp barn som blir utsatta för sexuella övergrepp. Genom att intervjua sex skolkuratorer samlade vi in material som sedan analyserades med hjälp av systemteorin och stämplingsteorin med begreppet stigmatisering. Resultatet visade att skolkuratorerna tycker det är svårt att upptäcka barn som blir utsatta för sexuella övergrepp eftersom barnen upplevs vara osynliga. Resultatet visade även att skolkuratorerna upplever att de har svårt att hinna med det förebyggande arbetet. Avslutningsvis visade resultatet att för att kunna förbättra arbetet med att upptäcka och förebygga sexuella övergrepp mot barn, behöver skolkuratorerna mer kunskap om sexuella övergrepp mot barn, samt mer tid för att kunna skapa relationer till barnen och lyfta ämnet. / School counselors’ work with detecting children who are being sexual abused The aim of this study was to investigate how school counselors in elementary school are working to detect children that are exposed to sexual abuse and also how their work can be improved. By interviewing six school counselors we collected data that was analyzed with the systems theory and the stigmatization theory. The results showed that the school counselors are finding it difficult to discover children that are being sexual abused because the children are perceived to be invisible. The results also shows that school counselors experienced difficulties to find time for preventive work. In conclusion, the results shows that to be able to improve their work, the school counselors need more knowledge regarding sexual abuse against children and more time to be able to build relationships with the children and also to bring up the subject for discussion.

No description available.

Men's violence against women has been a social problem which, through generations, has received various representations in politics. The problems have been defined on the basis of a male norm, which only provides measures for women to increase their gender equality, security and protection. How has this influenced the problematization of violence in society, but above all, how can the formulation of the representation of the problem affect the visibility of underlying causes of violence's reproduction? What perspectives are invisible in the context of other perspectives that may dominate the discourse of violence against women? Maria Wendt Höjer (2002) has studied in her thesis "Rädslans politik" how the violence has been problematized in politics from the 1900s and beyond, and this paper will do an analysis of political document that was produced 2014-2017. With a qualitative content analysis examined committee directives based on what is visualized in the documents and then analyzed with Carol Bacchis (2009) "What is the problem represented to be?"-approach to see what is invisible when it comes to the ruling politicians performance about the cause of men's violence against women. The directives differ because one directive is asking for a national strategy and the other is for a more focused action-policy assignment but can be compared when dealing with the same subject. The comparison, however, shows some dissimilar results in terms of assumptions and what is visible and invisible in the problematization of men's violence against women. The results shows that the ideological starting points for achieving gender equality goals need to be synchronized to get a good problematization about the underlying causes of violence.

Studiens syfte är att undersöka vilka stödinsatser socialtjänstens verksamheter har att erbjuda våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Undersökningen av stödinsatser har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fyra socialarbetare bidrog med information om socialtjänstens organisering i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet visar att våldsutsatta kvinnors behov varierar från ärende till ärende. Stödinsatser som kan erbjudas är uppdelade i tre kategorier, boende, ekonomiskt/praktiskt stöd och samtalsstöd. Socialarbetare beskriver begränsningar i att kunna möta essentiella behov till följd av bostadsbristen, samt att brist på insatser kan leda till att de utför uppgifter som inte ingår i deras formella arbetsuppgifter. Slutsatsen är att socialtjänsten stödjer och främjar våldsutsatta kvinnor med de insatser som finns, men att insatserna kan utökas och eventuellt förbättras. / <p>2018-06-05</p>

Gender related violence is a recognized problem in today’s society in the world and in Sweden. It is present in all cultures and in all types of societies. The issue has gained more attention in Sweden and in the world in the last decades, and through The Istanbul convention serious action has been taken to try to prevent and eliminate the problem. The purpose with this essay is to examine how Sweden, as a country that has signed and ratified the convention, is working preventive and legislative towards ensuring the human rights for women and towards eliminating gender related violence. The result shows that this is an important political question in Sweden, even before the ratification of The Istanbul convention actions had been taken trying to prevent the violence. After the convention Sweden has coordinated the measures taken against the problem. New government agencies have been established, only working with questions relating to the violence, and existing agencies have been given more responsibility to ensure that information and research will reach as many citizens as possible. The result also shows that Sweden’s government consider that the reason that the problem exists is the norms and the social structures in society. If these norms and structures are changed and equality between genders is obtained the problem with gender related violence will disappear and through that the human rights will not be violated.

Pas de résumé en français / The goal of our studies was to test the effect of segmentation, cueing, and 2D/3D presentations to foster complex animation rocessing. The material was an upright mechanical piano system. We used an eye tracking system which provides information about learners’ attention direction during the animation processing. We analyzed the effect of the format presentations and the eye movements during learning. Based on animation and multimedia research background, four experiments were conducted. In the first experiment the effect of the presentation of simplified external representations on learning from complex animation was investigated. Experiment two and three aimed at studying the cognitive processes involved in learning to complex mechanism system with new cueing techniques with spatial-temporal colored tokens. In the fourth experiment, 2D and 3D presentation of the same animated content were compared. Results of these experiments showed that (1) the use of a dual format presentation is better for developing a dynamic mental model from the animation than a single format, (2) the signaling strategies using cued tokens of dual format can guide efficiently learner’s building of mental model and can enhance learner’s comprehension of complex system, (3) a sequential format presentation followed by an animation format presentation helps the learner to understand the key stages of a dynamic process and to create a high quality mental model, (4) 3D animation presentation is better than 2D animation presentation to direct attention on relevant component of the animation. For depth processing, comprehension with 3D animation presentation is better than 2D animation format. Eye tracking measures provided insights into how people understood and learned complex systems. The analysis of eye tracking also contributed to the understanding of the subject’s perceptual processing during learning. Overall, results provide a significant contribution in the field of learning with complex animation. Recommendations in the ergonomics area for the design of animations are proposed.

I Sverige utförs en stor del av arbetet med våldsutsatta kvinnor av personer som arbetar på olika kvinnojourer. Detta arbete innefattar främst att tillhandahålla stödjande samtal till de våldsutsatta kvinnorna, som ofta kan lida av posttraumatiskt stressyndrom till följd av våldet. Dessa stödsamtal beskrivs i tidigare forskning som påfrestande för de personer som arbetar inom kvinnojouren. Stödsamtal med våldsutsatta kvinnor som lider av posttraumatiskt stressyndrom kan leda till upplevelser av sekundär traumatisering hos den som tar del av kvinnans traumatiska berättelser. Syftet med denna studie är att undersöka hur personer som arbetar inom kvinnojourer upplever de mentala påfrestningar som arbetet med våldsutsatta kvinnor kan medföra samt hur dessa påfrestningar kan förstås och hanteras. Materialet till denna studie har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem personer som arbetar inom olika kvinnojourer. Materialet har därefter analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. De flesta av intervjupersonerna berättade att de upplevt mentala påfrestningar som till exempel ilska, trötthet, frustration, vanmakt och nedstämdhet till följd av arbetet. Begreppet sekundär traumatisering var relativt okänt för de flesta av respondenterna. Många av dem kunde inte heller säga sig upplevt symtom av sekundär traumatisering till följd av arbetet. Handledning samt stöd från kollegor var viktiga komponenter gällande hanteringen av dessa påfrestningar. Ytterligare ett resultat som framkom var intervjupersonernas inställning till arbetsrollen där respondenterna delade med sig av olika föreställningar om vad arbetsrollen innebär. Av resultatet framgår således att det finns tendenser av mentala påfrestningar som i vissa fall kan förklaras med hjälp av sekundär traumatisering. Olika copingstrategier används för att hantera de påfrestningar som arbetet medför. Arbetsrollen är komplex då den bygger på en historia av en stark ideologisk övertygelse som har sin inverkan på förhållningssättet mellan empati och distans i mötet med den våldsutsatta kvinnan.