LEMOS, Ana Cátia Silva de. Os processos de referenciação dêitica em livros didáticos do ensino médio. 2016. 131f. – Dissertação (Mestrado) – Universidade Federal do Ceará, Departamento de Letras Vernáculas, Programa de Pós-graduação em Linguística, Fortaleza (CE), 2016. / Submitted by Márcia Araújo (marcia_m_bezerra@yahoo.com.br) on 2016-04-25T13:32:39Z No. of bitstreams: 1 2016_dis_acslemos.pdf: 6290270 bytes, checksum: 071f8e5a7c9cece455e238563b85f16b (MD5) / Approved for entry into archive by Márcia Araújo (marcia_m_bezerra@yahoo.com.br) on 2016-04-26T14:51:40Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2016_dis_acslemos.pdf: 6290270 bytes, checksum: 071f8e5a7c9cece455e238563b85f16b (MD5) / Made available in DSpace on 2016-04-26T14:51:40Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2016_dis_acslemos.pdf: 6290270 bytes, checksum: 071f8e5a7c9cece455e238563b85f16b (MD5) Previous issue date: 2016 / Investigar as relações textuais que são construídas pelos elementos dêiticos é fundamental para o ensino, pois apreender essas relações pode auxiliar os alunos na sua proficiência de leitor e de escritor. Dessa forma, entendemos que é crucial para a relação de aprendizagem que o material de ensino observe o vínculo dos elementos dêiticos com os contextos discursivos. Assim, analisamos como os livros didáticos do Ensino Médio, em suas atividades sobre os elementos dêiticos pronominais, consideram as circunstâncias: social, cognitiva e discursiva, que se relacionam com os processos dêiticos da linguagem e se as atividades colaboram para a compreensão adequada dos mecanismos de referenciação dêitica. Esta pesquisa tem caráter indutivo, pois, para observar as peculiaridades do fenômeno da dêixis nas atividades de análise linguística, partimos de constatações particulares, fornecidas pela teoria de base e buscamos averiguar, no corpus selecionado, se o ensino dos mecanismos dêiticos corrobora com a abordagem teórica na qual nos embasamos. Analisamos cinco coleções didáticas, selecionadas no manual do Programa Nacional do Livro Didático (PNLD), nestes livros destacamos e analisamos 29 atividades de análise linguística que tratam do ensino de pronomes pessoais e de tratamento. Na defesa por um ensino dos processos de referenciação dêitica que considere esses aspectos, assumimos a perspectiva de referenciação defendida por Mondada e Dubois (2003), Cavalcante (2000, 2011), Koch (1993,2004), Beaugrande e Dressler (1981), Marcuschi (2008), Costa (2007). Com respeito à análise das atividades, nos pautamos na teoria da competência comunicativa suscitada por Habermas (1989), que dialoga com a abordagem de ensino sociocognitivo-discursiva, defendida por nós. A análise nos mostra que alguns livros didáticos do Ensino Médio adotam um tratamento essencialmente gramatical no tocante ao ensino das estruturas referenciais dêiticas e tangenciam as funções enunciativas, que compõem a essência desses mecanismos. Dessa forma, atribuímos ao ensino de língua portuguesa apresentado pelo livro didático do Ensino Médio um caráter, predominantemente, normativo da língua, privilegiando esse aspecto em detrimento do caráter funcional da linguagem.

Ifrågavarande studie ämnar undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter av principen om barnets bästa. Undersökningen är av relevans för socialt arbete då ytterligare forskning om barnets bästa efterfrågas, samt att problemområdet skapar diskussion kring huruvida det svenska skyddsnätet överensstämmer med lagstadgade skyldigheter och barn- och ungdomsvårdens syfte. Studien baseras på fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som alla har olika erfarenhet av socialt arbete. Datamaterialet har satts i relation till tidigare forskning, rådande lagstiftning, BBIC-programmet och maktteorier, vilka har använts vid analysförfarandet samt slutdiskussionen. Resultatet påvisar att ärenden till stor del genomsyras av ett vuxenperspektiv, vilket många gånger medför att principen om barnets bästa och barnperspektivet går förlorat. Tidigare forskning uppmärksammar behovet av en tydligare definition av barnets bästa, något som studiens resultat delvis motsäger. Samtliga informanter efterfrågar istället resurser och eventuella laganpassningar för barn som utsatts för brott, då detta skulle underlätta skyddsarbetet i avsevärt större utsträckning än ett lagförtydligande. Informanterna menar att det inte föreligger några teoretiska svårigheter att bedöma barnets bästa, utan att det är den praktiska tillämpningen av principen som hindras på grund av främst organisatoriska förutsättningar. Det framkommer emellertid att laganpassningar och fler resurser inte nödvändigtvis kommer vara gynnande för skyddsarbetet, då riktlinjer inte alltid efterlevs i praktiken.

Internationell och svensk forskning visar att mobbningen har ökat i skolan de senaste åren. Man har arbetat aktivt i Sverige för att förebygga mobbning men det tycks inte ske någon större förändring.    Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogernas uppfattningar om mobbning och kränkning samt deras mobbningsförebyggande strategier och metoder. Vi har ett intresse av att studera mobbning. För att fånga det vi eftersöker i syfte och frågeställningar använder vi en kvalitativ metod i form av intervjuer med nio F – 6 lärare anställda på fyra olika skolor i vår kommun.    Resultatet av denna undersökning visar att alla respondenter tycker att mobbning är ett stort problem med tanke på de men som blir kvar hos de mobbade. Det visar också att lärarna är mycket väl medvetna om likabehandlingslagen och arbetar aktivt för att förebygga mobbning på skolorna. Informanter menar att antimobbningsprogram och strategier ger positiva effekter bland eleverna. Ingen av lärarna har varit vittne till mobbning bland eleverna under det sista året. Kränkningar däremot inträffar ganska ofta.    Praktik och forskning visar att kränkningar verkar öka i större utsträckning än mobbning. Olösta konflikter och kränkningar kan övergå till mobbning som är mycket svårare att åtgärda än att förebygga. Därför ser pedagogerna till att ta itu med problemen så fort de uppstår eftersom detta upplevs som en bra strategi.

Den här uppsatsen handlar om hur man på olika sätt kan tolka vad elever säger utifrån olika perspektiv. Jag tar min utgångspunkt i ett självupplevt dilemma skrivet som en gestaltning. I min uppsats utforskar jag hur det kommer sig att jag inte agerar när jag får höra vad elever tycker om en specifik lärare. Jag frågar mig hur jag bör agera utifrån elevernas bästa. Syftet är att utifrån dilemmat och frågeställningarna försöka synliggöra vad det är som egentligen händer i gestaltningen utifrån de perspektiv som framträder. Uppsatsens metod är essä-skrivandet där jag utifrån min gestaltning reflekterar över dilemmat. I min reflektion tar jag hjälp av hermeneutiken då det handlar om att inta flera olika perspektiv för att sedan tolka dem. När jag diskuterar perspektiven tar jag hjälp av Arnér, Tellgren och deras definitioner av barnperspektiv och barns perspektiv. Jag använder mig även av Elisabeth Jensens förklaring av positioner och Helle Jensens förklaring av positionering. Det handlar om hur man tolkar det som händer och vilket perspektiv man intar.

Undersökningen är en kvalitativ enkätstudie. Studiens syfte är att ta reda på vilka attityder mot religionen och de religiösa kan hittas bland ungdomar som går andra och tredje år på gymnasiet. Två diskurser gällande vanliga attityder gentemot muslimer och buddhister används som ramar i enkätsfrågor samt några attityder som de kristna upplever att människorna har gentemot dem. Även religionssociologiska teorier om varför en människa blir religiös används för att skapa analytiska kategorier. Samma diskurser och teorier används även för att granska resultatet. Attityderna som teorierna kopplar till de kristna, muslimer och buddhister syns i mitt material, men oftast är det elevens egen religiositet, agnostighet eller ateism som ger upphov till vissa attityder mot de religiösa i en annan religion. Bland eleverna i undersökningsgruppen är den vanligaste tanken om varför en människa blir religiös att denne söker efter mening och tillhörighet. Studien kopplar även attityderna mot de religiösa till skolans värdegrund och ämnesplaner i religionskunskap.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett globalt hälsoproblem och bryter mot kvinnors mänskliga rättigheter. Syftet med denna studie är att undersöka jourkvinnors erfarenheter kring förhindrande respektive underlättande faktorer som våldsutsatta kvinnor upplever i uppbrottsprocessen samt hur samhället kan motverka våldets uppkomst. Uppsatsen är en kvalitativ studie och utgår från semistrukturerade intervjuer med tre jourkvinnor från olika kvinnojourer. Undersökningens resultat visar på att jourkvinnorna lättare identifierar förhindrande faktorer än underlättande samt att vissa faktorer kan både agera förhindrande eller underlättande, beroende på kontext. Utsatta kvinnor normaliserar våldet via en normaliseringsprocess, vilket innebär en anpassning till mannens våldsutövande. Informanter betonar att våldsutsatta kvinnor är rädda för ett ökat våldsutövande vid uppbrottet. Vidare är husdjur, känslan av hopplöshet, skam inför omgivningen och tidigare erfarenheter av våld förhindrande faktorer i uppbrottsprocessen. Individuella variabler hos de utsatta kvinnorna som ömma affekter till mannen, språksvårigheter och hedersförtryck är viktiga att beakta, då de enskilt kan agera som förhindrande faktorer. Underlättande faktorer erfars komma från jourkvinnors praktiska och psykiska stöd. Ekonomi, bostad, barn och kvinnans sociala nätverk är faktorer som kan verka positivt eller negativt i kvinnors uppbrottsprocess beroende på kontext. Samtliga informanter resonerar att mäns våld mot kvinnor i nära relationer grundar sig i de patriarkala strukturer som råder. Problematiken bör uppmärksammas på individuell, grupp och strukturell nivå i samhället, vilket innefattar skola, media och olika samhällsinstanser. / <p>2018-01-19</p>

Denna studie kommer undersöka hur företag hanterar phishinghotet. Phishingmail är ettangreppssätt som faller in i begreppet social engineering och kan användas för att luramänniskor att uppge information som de inte ska dela med sig av. Ett phishingmail har sommål att efterlikna ett vanligt mail som tillexempel en fakturapåminnelse. Men istället för attpengarna går till den angivna avsändaren kan attackeraren istället kapa bankuppgifterna. Målet med attacken kan vara olika, det kan vara att ta del av information så sombankuppgifter och eller lösenord. Det kan också sprida skadlig kod som infekterarmottagarens dator med virus. Phishingmail kan se ut på olika sätt och det gör det svårt att geett exakt exempel på hur ett phishingmail ser ut. Målet med denna studie är att ge en uppfattning av hur företag som intervjuas hanterarphishingattacker. Studien har som syfte att identifiera problem, för att ge en bild avhanteringen av phishingattacker. Bilden kommer besvara frågor som, vilka policys finns föratt motverka hotet, hur och när utbildas de anställda samt hur ser de själva på phishing somhot? Sammanställningen bestå av intervjuer från anställda på olika företag som ansvarar förinformationssäkerheten. Efter att intervjuerna genomförts sammanfattas svaren för att kunna utförasammanställningen. Målet med sammanställningen är att redovisa ett resultat som besvararfrågan, vilka åtgärder som finns hos organisationerna för att motverka phishinghotet.Sammanställningen har delats upp i tre huvudgrupper: handlingsplan, utbildning och kultur.Genom att placera in svaren i rätt huvudgrupp blir det en helhetsbild och ett resultat kanpresenteras.Företagen visar förståelse för i vilka problem phishingmail kan ge ett företag. Det finns i regelåtgärder på varje företag för att motverka och förminska hotet. Viss utbildning ges tillanställda. Men phishing anses inte vara ett så stort hot. Den generella uppfattningen frånföretagen är att phishing inte anses vara ett stort hot. Samtidigt berättar dom om händelser däranställda öppnar skadliga mail trotts att det inte finns något hot enligt dom själva. Efter genomförda intervjuer och insamling av information kunde en eventuell annan bristpresenteras. Flera utav de företag som kontaktades ville inte ställa upp på studien på grund avolika anledningar. Så som att det inte fanns någon IT-avdelning eller ren okunskap inomämnet. Detta kan visa på att det finns brister hos flera företag där det inte finns enhelhetslösning på hur informations ska säkras upp och hur informationssäkerheten ska utvecklas.

Studien syftar till att belysa hur åtta grundskollärare F-3 beskriver att de arbetar med studiebesök i So-undervisningen. Studiebesök och undervisning på annan plats än i klassrummet är enligt forskning positivt för elevers kunskapsutveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av legitimerade grundskollärare. Resultatet visar att alla tillfrågade lärare ställer sig positiva till att använda sig av studiebesök i undervisningen. Emellertid visar även resultatet att mängden studiebesök som lärarna genomför skiljer sig åt beroende på olika påverkansfaktorer. Studien har tolkats med hjälp av det pragmatiska perspektivets syn på undervisning som innebär att teori och praktik ska samspela med varandra samt att undervisningen ska bygga på elevernas tidigare erfarenheter.

Arbetet syftar till att genom den rättsdogmatiska och EU-rättsliga metoden utreda innebörden av EU-domstolens symmetriargument. Därutöver utreder arbetet hur detta symmetriargument kan tillämpas i mål rörande valutakursförluster. Argumentet har fått allt större plats i EU-domstolens avgöranden under senare år och har även börjat uppmärksammas i doktrin. EU-domstolen har inte varit helt konsekvent i sina avgöranden och en tydlig innebörd av argumentet är svår att fastställa. Vissa slutsatser är dock möjliga att dra i ljuset av domstolens praxis. Symmetriargumentet ska inte förstås som endast ett argument utan utgör istället en gestaltning av den allmänna skatterättsliga principen om symmetri. Det avgörande för symmetriargumentets tillämplighet är symmetrin mellan beskattning och avdrag. Särskilt stor vikt tycks EU-domstolen fästa vid det förhållandet att en medlemsstat uppnått symmetrin genom att helt avstå dess beskattningsrätt. Det kan uppmärksammas hur domstolen dels tar den skattskyldiges perspektiv och dels tar statens perspektiv. I det senare fallet är det den symmetriska behandlingen av beskattning och avdrag i skattessystemet som helhet som är relevant medan det i det förra är huruvida det finns ett direkt samband för den enskilde skattskyldige. Genom domstolens avgöranden på senare år har principen fått ett allt större inflytande över rättsutvecklingen genom praxis. Symmetriargumentet kan tillämpas oförändrat på flera olika typer av mål. Argumentet används på samma sätt oavsett om det rör sig om exempelvis fasta driftställen, dotterbolag eller fysiska personer. Dess tillämpning i mål som behandlar valutakursförluster är inte heller annorlunda. Således tycks inte argumentet påverkas nämnvärt av valutakursförlusters säregna karaktär eller av komplexiteten som vanligtvis följer frågorna i sådana mål. Arbetet har visat hur symmetriargumentet fungerar som ett användbart argument i såväl EU-domstolen som svenska domstolar när dessa tillämpar EU-rätten.

Att förebygga mäns våld mot äldre kvinnor har under senare år blivit mer aktuellt. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom äldreomsorg upplever sitt handlingsutrymme samt vilken kunskap som finns inom äldreomsorg kring mäns våld mot äldre kvinnor och andra jämställdhetsfrågor. Då studien har en kvalitativ ansats har det empiriska materialet samlats in under fem semistrukturerade intervjuer. Insamlade data har transkriberats för att sedan analyseras genom tematisk analys. Resultatet visar på att yrkesverksamma inom äldreomsorgen inte gör någon djupare reflektion över jämställdhet i äldres relationer utan hänvisar till traditionella könsroller. Resultatet visar även att kunskap om mäns våld mot kvinnor och handlingsförfarande kring detta är bristfällig, då det av respondenterna upplevs finnas en avsaknad av handlingsplaner och information. Slutsatsen är att mer kunskap och utbildning behövs inom ämnet, samt att chefer har ett ansvar för att personalen har rätt verktyg för att hantera våldsförekomster. / <p>2018-01-19</p>