No description available.

No description available.

Föreliggande undersökning syftar till att undersöka de regionala implementeringsprocesserna rörande strategierna om mäns våld mot kvinnor i Västmanland respektive Södermanland. Fokus ligger i att identifiera svårigheter, om några, som uppstått samt att delvis jämföra de aktuella länen. Frågorna som ställs är Vilka implementeringsproblem och förutsättningar kan identifieras rörande arbetet kring strategin mäns våld mot kvinnor i Västmanland och Södermanland? Vilka likheter och skillnader kan, baserat på urvalet informanter och dess individuella tolkningar och svar, identifieras mellan Västmanland och Södermanland?De teorier som begagnas genom undersökningen är rörande governance samt implementeringsteorier. Dessa teorier är både sett utifrån ett bottom-up perspektiv samt ett nätverksperspektiv. Särskilt Michael Lipskys street level bureaucrats samt Lennart Lundqvist analysmodell med analyskategorierna förstå, kan samt vill och flera teorier rörande governance brukas för analysen av undersökningens resultat. Tillvägagångssättet vilket tillämpas i studien är semistrukturerade intervjuer där informanter såväl från policynivå (nätverksinformanter) som från gräsrotsnivå intervjuas. Undersökningen är i form av fallstudier där fallen valts ut i samråd med länsstyrelserna i vilka som ingår i deras policynätverk samt med hänsyn tagen till de informanter som ställt upp. Resultatet visar att skillnader mellan länen föreligger, bland annat både rörande om specifik strategi tagits fram samt vilka aktörer som ingår i policynätverken. Det tycks även finnas ett antal policyproblem, vilka uppfattas och tolkas på olika sätt av informanterna. Policyproblem existerar gällande förståelse, kunskap och vilja samt vad beträffar flera nätverksrelaterade områden. Detta skiljer sig däremot mellan olika informanter.

Introduktion/Bakgrund: Våld mot kvinnor förekommer i alla samhällsskikt över hela världen. Våldet sker oberoende av social status, etnicitet, religion, kultur, sexualitet eller ålder. Kvinnor som är utsatta för våld har en ökad risk att drabbas av ohälsa. Många kvinnor är tysta om det våld de utsätts för. Om sjuksköterskor kan etablera en god relation med kvinnan ökar chanserna att hon berättar om sin situation och tar emot hjälp. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relation, inom primärvården. Metod: Litteraturstudien är utformad enligt Polit och Beck´s (2017) nio steg. Databaser som nyttjades i litteraturstudien var Cinahl, PsycInfo samt PubMed. I resultatet användes 11 artiklar varav 4 kvalitativa, 1 kvantitativ och 6 mixad metod. Resultat: Resultatet som framkom i litteraturstudien delades in i fyra kategorier; betydelsen av kunskap, hög arbetsbelastning, avsaknad av riktlinjer och behov av teamarbete. I kategorierna återspeglades olika barriärer som sjuksköterskor upplevde i mötet med våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Litteraturstudien visar att sjuksköterskor upplever att deras kompetens inom området är bristfällig. Sjuksköterskor önskar utbildning, minskad arbetsbelastning, förbättrat teamarbete och tydliga riktlinjer för att förbättra arbetet med identifikation, bemötande och omvårdnad av våldsutsatta kvinnor.

Titel: Granskaren och rådgivaren - en undersökning om revisorns dubbla roller är ett hot mot oberoendet Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Revisorns oberoenderoll, Fristående rådgivning, Granskning, Hot mot oberoende Forskningsfråga: Hur kan revisorn upprätthålla och bevara oberoendet mellan både en granskande och rådgivande roll? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorn kan upprätthålla oberoende och balans mellan granskning samt fristående rådgivning. Avsikten är att utveckla förståelsen för denna balansgång genom att beakta revisorns perspektiv i frågan. Studien kommer att genomföras på byråer av olika storlek i Sverige genom att tillämpa en kvalitativ fallstudie med tvärsnittsdesign. Metod: I undersökningen har en kvalitativ fallstudie med tvärsnittsdesign tillämpats. Datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer där urvalet har varit målstyrt för att underlätta för studiens forskningsfråga. Slutsats: Undersökningen visar att erfarenhet, efterföljande av regelverk och praxis samt att agera självkritiskt, hjälper revisorn att bevara sin oberoenderoll och balans mellan granskning samt rådgivning. Ett praktiskt hjälpmedel för detta är FAR:s analysmodell. / Title: The auditor and advisor - a study on the dual roles of the auditor as a potential threat to auditor independence Supervisor: Ulla Pettersson Keywords: Auditor Independence, Non-Audit Services, Audit, Threats against Auditor Independence Research question: How can the auditor maintain the independence between both an auditing and advisory role? Purpose: The overall purpose of the thesis is to evaluate how the auditor can maintain independence and balance between both an auditing and advisory role. The intention is to develop an understanding of this balancing act by taking into account the auditor's perspective on the issue. The study will be carried out on agencies of different sizes in Sweden by applying a qualitative case study with cross-sectional design. Method: In this study, a qualitative case study with cross-sectional design was applied. Data collection has taken place with the help of semi-structured interviews where the selection has been goal-oriented to facilitate the study's research question. Conclusion: The study shows that experience, compliance with regulations and practices as well as acting self-critically, helps the auditor to maintain an independent role and balance between an auditing and advisory role. A practical tool for this is FAR's analysis model.

No description available.

Introduktion/Bakgrund: Våld i nära relationer är ett allvarligt samhälls- och folkhälsoproblem och är en vanlig orsak till hälsoproblem. Kvinnor som utsatts för våld kan söka vård i flertalet instanser inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor har därför en betydande roll i att identifiera våldsutsatthet och ge en trygg och professionell omvårdnad. Likväl framkommer det att få kvinnor tillfrågas om sina erfarenheter av våld. Syfte: Syftet var att belysa vad som påverkade sjuksköterskors förmåga att identifiera våldsutsatta kvinnor. Metod: Resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Litteraturstudien genomfördes enligt Polit & Becks niostegsmodell. Databassökningarna gjordes i CINAHL och PsycInfo. Datamaterialet lästes i fulltext, kvalitetsgranskades och kategoriserades i olika teman genom att likheter och skillnader jämfördes. Resultat: Resultatet presenterades i två teman; individuella faktorer och organisatoriska faktorer som delades in i fyra underkategorier; kunskap, förhållningssätt, utbildning och stöd. Slutsats: Brist på kunskap och utbildning var de mest framträdande faktorerna för identifiering av kvinnor som utsatts för våld. Bredare kunskap gav större förståelse för våldet komplexa dynamik. Sjuksköterskors förhållningssätt var viktigt för bemötandet och omhändertagandet av kvinnorna. Det var även viktigt att sjuksköterskorna kände sig trygga i sin roll samt att de kände ett gott stöd på arbetsplatsen. Stödet inkluderade tydliga riktlinjer, kollegialt stöd samt utbildning.

I dagens samhälle lever cirka 800 kvinnor gömda med anledning av en våldsam före detta partner. Studiens syfte är att undersöka våldsutsatta gömda kvinnors erfarenheter. För att besvara studiens syfte har vi med stöd använt oss av två teoretiska utgångspunkter som heter KASAM och radikalfeminism. Det empiriska materialet består av 40 berättelser där 15 av dessa har valts ut för djupare analys, berättelserna är skrivna av gömda kvinnor som är publicerade på en sida på internet. Vid analys och bearbetning av berättelserna har vi använt oss av en narrativ och tematisk analysmetod för att hitta specifika teman och försöka se helheten i berättelserna. Resultatet visar att många kvinnor som lever gömda har liknande erfarenheter och upplevelser exempelvis rädsla och besvikelse men även drömmar om en vardag. Studien visar på att leva som våldsutsatt gömd kvinna leder till en känsla av ofrivillig ensamhet och därmed bristande KASAM, som innebär känsla av sammanhang. Detta kan beskrivas som en form av patriarkalt förtryck där före detta partner fortsätter utöva makt över kvinnan trots att våldet upphört.

Tidigare kunskap om kvinnors migration genom anknytning till en svensk man har framhållit att det tidsbegränsade uppehållstillståndet innebär att en migrerad kvinna befinner sig i en särskilt utsatt situation om hon utsätts för våld (SOU 2012:45). Syftet med denna studie handlar om att öka förståelsen för hur mäns våld mot kvinnor i anknytningsrelationer tar sig uttryck i en svensk kontext. En radikalfeministisk våldsförståelse ligger till grund för analysen av studiens resultat, tillsammans med klass, kön och rasifiering som analysverktyg. Materialet baserar sig på kvalitativa intervjuer med fem kvinnojoursrepresentanter, en utredare vid polismyndigheten, en representant från en länsstyrelse i landet, samt en representant från socialtjänsten i en svensk kommun. Resultatet visar att kvinnor som blivit utsatta för våld i en anknytningsrelation vittnar om liknande erfarenheter av psykiskt, fysiskt, ekonomiskt och sexuellt våld. Därmed visar resultatet i enlighet med tidigare våldsforskning att våldet kan ses som en del av mäns strukturella våld mot kvinnor. När det gäller migrerade kvinnor finns det däremot andra faktorer att beakta, såsom en mer omfattande isolering från samhället och rasistiska inslag i våldet enligt intervjupersonerna. Studien visar i enlighet med befintlig kunskap på konsekvenserna av kvinnors migration och det tillfälliga uppehållstillståndet beroende av mannen. Resultatet visar också att våldsutsatta migrerande kvinnor tenderar att hamna mellan stolarna. Detta eftersom det tycks sakna en långsiktig uppföljning av svenska myndigheter gentemot kvinnor som migrerat genom anknytning. Studien visar att när det formella stödet brister hittar migrerande kvinnor egna vägar ut ur våldet genom nätverk med kvinnor som talar samma språk. Slutsatserna av denna studie pekar därmed mot att kön, rasifiering och klass har betydelse gällande mäns våld mot kvinnor i anknytningsrelationer, delvis grundat i mannen och kvinnans skilda positioner.

Hösten 2017 spred sig hashtagen Metoo som en löpeld världen över. Hashtagen skapades föratt väcka uppmärksamhet kring de övergrepp och sexuella trakasserier som kvinnor världen över varit med om under sin livstid. Som en direkt påföljd av rörelsens framfart instiftades en ny sexualbrottslagstiftning i Sverige - samtyckeslagen. Den nya sexualbrottslagstiftningen innebär att allt sex som inte är frivilligt är olagligt.  Vi har för avsikt i denna studie att analysera om/hur språkbruket i rubriker har förändrats i artiklar som rör mäns våld mot kvinnor. Omfånget är 100 artiklar publicerade år 2015, två år innan Metoo, och 100 artiklar publicerade år 2019, två år efter rörelsen.  I form av en kritisk diskursanalys undersöker studien vad/om det finns skillnader i graden av misstänkliggörande av utsatta kvinnor, samt vem som får stå som ansvarig förhändelsen genom språkbruket. Genom att göra en kritisk diskursanalys kan vi få reda på vilka bakomliggande ideologier eller värderingar som formar nyhetsrapporteringen om ämnet. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för uppsatsen omfattas av gestaltningsteorin och diskursteorin. Vi har tagit inspiration från Peter Berglez analysschema där bland annat modalitet, överlexikalisering, transitivitet och ideologi förekommer.  Resultatet visar att misstänkliggörandet av utsatta kvinnor har minskat sedan 2015. Kvällstidningen Aftonbladets rubriker erhåller en hög marknadsideologi, både före och efter Metoo. Dagens Nyheters rubriker omfattas också dem i hög grad av marknadsideologin, men efter Metoo har rubriker som omfattas av den feministiska ideologin ökat.