No description available.

No description available.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur fritidslärare arbetade för att förebygga och motverka mobbning och kränkande behandling på fritidshemmet. Studien syftade även till att få kunskap om vilka åtgärder som tas om kränkande behandling uppstår. Undersökningen avsåg till att besvara tre frågeställningar som berör vilka metoder lärarna använder sig av för att förebygga kränkningar, vilka åtgärder som tas samt i vilken grad kränkningsanmälningar används som åtgärd. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes i studien. Undersökningen innehöll även en mindre kvantitativ frågeställning. De intervjuade var sex stycken lärare, varav tre stycken är utbildade och verksamma på tre olika fritidshem. Resultatet visade att lärarna använde sig av ett stort antal metoder för att förebygga och motverka kränkningar. Dessa metoder är bland annat god vuxennärvaro, styrda lekar och lekgrupper, ordningsregler samt att barnen får vara delaktiga i det förebyggande arbetet. Beträffande de åtgärder som sätts in om kränkande behandling uppstår nämner samtliga lärare skyldigheten att skriva en kränkningsanmälan. Undersökningen visade dock att vissa av lärarna kände en osäkerhet kring hur och när en kränkningsanmälan ska genomföras. Den mindre kvantitativa studien påvisade vidare en stor variation i antalet kräkningsanmälningar som varje fritidshem genomför per år.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är en kränkning mot mänskliga rättigheter och är ett allvarligt och stigande samhällsproblem. Enligt Nationellt centrum för kvinnofrid kommer så många som var femte kvinna någon gång under sin livstid att utsättas för våld i en parrelation. Trots ökade anmälningar är mörkertalet stort. Våldsövergreppen orsakar allvarliga konsekvenser för kvinnorna och deras vardag präglas av kränkningar och förtryck. Kvinnorna löper en högre risk att utveckla både fysiska och psykiska sjukdomar till följd av det våld de utsätts för. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av att leva i en våldsutsatt parrelation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på fem självbiografier skrivna av kvinnor som levt i en våldsutsatt parrelation. Analysen genomfördes enligt Danielsons manifesta innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras fyra kategorier: Förnekelse, rädsla, skuld och hopp. Kategorierna delades sedan i sin tur in i nio underkategorier. Slutsats: Studiens resultat visar att kvinnor som lever i en våldsutsatt parrelation upplever ett omfattande lidande och våldet orsakar flertalet konsekvenser för kvinnornas hälsa och liv. Kvinnorna blir nedbrutna, lever ett isolerat och ensamt liv. De upplever skam som hindrar dem från att berätta om sin situation. När kvinnorna söker vård, söker de ofta för differentialdiagnoser och inte för våldet i sig. Sjuksköterskor har idag en bristfällig kunskap om kvinnorna och behöver därför utveckla kunskapen kring kvinnorna, hur de upptäcks och vilken individualiserad vård och omsorg de behöver.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka mäns upplevelser av psykiskt våld i nära relation samt deras resonemang kring stöd och hjälp. Tidigare forskning visar på att mäns utsatthet för våld i nära relation är ett mindre utforskat område nationellt såväl som internationellt. När män utsätts för våld i nära relation, är psykiskt våld den vanligaste typen av våld som män utsätts för. I denna studie kommer vi belysa hur mäns upplevelser av psykiskt våld i nära relation har påverkat dem, genom flera olika faktorer. Vi har använt oss av teorier om normaliserande processer av våld och socialkonstruktivistiskt perspektiv på kön som teoretisk utgångspunkt. Genom att titta på männens föreställningar om könsroller, där en man anses vara stark, trygg och hård som individ, samtidigt hur de normaliserande processer av våld påverkade männens syn på sin utsatthet. Detta bidrar till att det skapas en kultur som anser att män ska kunna “ta emot” och hantera psykiskt våld. Männen i vår studie menade att de väljer således hellre att må dåligt, både fysiskt och psykisk, än att bryta kulturen gällande de könsrollsföreställningarna som de anser råder. Genom att anlägga dessa två perspektiv kan vi förstå hur männen upplever en relation där de blir utsatta för psykiskt våld. Dessa två motpoler resulterar sedermera i en ambivalens inom männen, som påverkade männens upplevelser och hur de resonerade kring stöd. Vi vill i denna studie skildra männens upplevelser av en relation fylld av ambivalenta känslor som uppstår mellan kärlek och våld.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett samhällsproblem både nationellt och globalt. I Sverige utsätts var sjätte kvinna för någon typ av våld av sin partner. Våldet har stora konsekvenser för kvinnan och hälso- och sjukvård har ett stort ansvar att identifiera dessa kvinnor. Hälso- och sjukvården har även ett stort ansvar i att samverka med andra myndigheter och aktörer så att den våldsutsatta kvinnan kan få adekvat hjälp. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor i vården som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskas utifrån Kristenssons (2014) kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. En manifest innehållsanalys används för att analysera de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Sjuksköterskans upplevelse av att möta våldsutsatta kvinnor sammanställdes i fyra olika kategorier. De framtagna kategorierna är ett betungande ansvar, svårigheter med att fråga och åsidosätta attityder, att känna stöd från andra och en bristfällig omgivning.   Slutsats: Sjuksköterskorna upplever att de har bristande kunskap inom problemområdet, vilket leder till att de inte vågar fråga de kvinnor de möter i vården om våld i nära relationer. Sjuksköterskorna är eniga om att ämnet bör belysas ytterligare för att kunna ge god och evidensbaserad vård.

Föreliggande studie har undersökt lärares uppfattningar och erfarenheter av det förebyggande arbetet mot mobbning. Syftet med undersökningen är att försöka fördjupa förståelsen för lärares olika uppfattningar om det förebyggande arbetet mot mobbning, samt vilka formella villkor, hinder och ramar lärarna uppfattar att de har i detta arbete. Den metodologiska ansatsen vi valde att använda oss av var en kvalitativ intervjuundersökning genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes via Zoom. Resultatet visade att lärare uppfattar att mobbning sker när elever skiljer sig från normen och osäkra elever runt omkring känner ett behov av att hävda sig genom att trycka ner de som är avvikande. Till följd av detta beskrev även lärarna vilka utmaningar och möjligheter som fanns för de i arbetet mot mobbning, vilket resulterade i tidsaspekter, gruppstorlekar samt bristande samverkan med omsorgspersoner. Slutligen genom att analysera resultatet med stöd av ramfaktorteori, samt Hundeides teori om sociokulturella ramar, kom vi fram till att trots att det finns relationella kunskaper om hur mobbning kan förebyggas, visade det sig att lärarnas uppfattningar om vad man själv kan och inte kan göra mer bygger på punktuella perspektiv och det Hundeide beskriver som lärares naiva teorier. Med stöd av både lärarnas egna uppfattningar om arbetets förutsättningar, samt både ramfaktorteorin och Hundeides syn på hur naiva teorier blir dominerande tolkar vi det som att skolans ramfaktorer är allt för begränsande för att ett förebyggande arbete mot mobbning verkligen ska fungera i praktiken. Här uppfattar vi som en viktig slutsats i vårat arbete att ramarna, och då inte minst att tiden med varje elev behöver öka samt att gruppstorlekarna behöver minska. Detta så att man kan arbeta bättre med skolans negativa normkultur vilket samtliga lärare ansåg vara en viktig orsak till mobbning.

Sammanfattning Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort problem i samhället. Det är vanligt att kvinnor som utsätts för våld söker vård för diffusa symtom såsom depression, sömnproblem samt ångest vilket försvårar upptäckten av deras utsatthet. Sjukvårdens bemötande är avgörandeför om kvinnor väljer att berätta om deras situation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka hinder sjuksköterskor upplever i bemötandet med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.  Metod: En allmän litteraturstudie gjordes med databassökningar i CINAHL Complete och PubMed. Data granskades med hjälp av Willman et al. (2011) granskningsprotokoll. Analysen gjordes med hjälp av Whittemore och Knafls (2005) analysmetod för integreradanalys som består av fyra steg. Resultat: Studien visar att det finns kunskaps- och erfarenhetsbrist hur bemötandet av kvinnor som utsätts för våld i nära relationer ska utformas. Tidsbrist, attityd, arbetsmiljö samt rädsla är hinder som sjuksköterskor upplever i bemötandet med kvinnor som utsätts för våld inära relationer. Resultatet visar att sjuksköterskor önskar mer utbildning inom området. Slutsats: Många av sjuksköterskorna upplever att det finns hinder med att bemöta våldsutsatta kvinnor. Dessa hinder kan kopplas till bristande kunskap, brist på tid samt organisatoriska hinder. Sjuksköterskor upplever känslor som otillräcklighet samt frustration över att kvinnor som utsätts för våld inte får den vård som de är i behov av.

I den globala ekonomin har innovation blivit en central fråga. I en föränderlig och oförutsägbar värld är förmågan att vara innovativ en nödvändig förutsättning för en organisations framgång och överlevnad, vilket underbygger en vilja att öka förståelsen för faktorer som bidrar till en gynnsam innovationsförmåga i organisationer. Denna kvalitativa studie syftade att illustrera hur organisationskultur kan gynna innovationsförmågan i svenska organisationer utifrån Hofstedes kulturdimensioner maktavstånd, femininitet mot maskulinitet och osäkerhetsundvikande. Studiens resultat stöds av tolv semistrukturerade intervjuer med respondenter på tolv studieobjekt. Samtliga studieobjekt var svenska organisationer som ansågs besitta innovationsförmåga. Studieobjekten indikerade att de besatt kulturella egenskaper däribland decentraliserad struktur, fri och inkluderande kommunikation och god hantering av osäkerhet, som enligt studiens teoretiska ramverk beskrivs kunna påverka innovationsförmågan gynnsamt i organisationer. Studiens resultat illustrerade hur organisationskultur kan påverka innovationsförmågan gynnsamt i svenska organisationer.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares erfarenheter av och perspektiv på mobbning samt beskrivningar av arbetet med att motverka detta i förskolan. Symbolisk interaktionism utgjorde studiens teoretiska utgångspunkter. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio förskollärare från fyra olika förskolor som sammantaget representerade två olika socioekonomiska områden. Analysen av intervjumaterialet genomfördes med hjälp av metoder från konstruktivistisk grundad teori. Genom denna analysmetod kunde vi dela upp resultatet i olika kategorier och dessa kunde sedan relateras till varandra. I resultatet framkom olika definitioner av begreppet mobbning, olika erfarenheter, orsaker samt arbetssätt men även vilka grunder som fanns för deras uttalanden och strategier. Flertalet förskollärare definierade mobbning som upprepande elaka handlingar och inkluderade även social utfrysning. Stora barngrupper framhölls som en viktig orsak till varför mobbning uppstår. Förskollärarna nämnde olika strategier och arbetssätt vilka bland andra var att dela upp barnen i mindre barngrupper, föräldrakontakt samt närvarande pedagoger. Som stöd för sina resonemang hänvisade de till likabehandlingsplanen, läroplanen samt egna erfarenheter.