Syftet med studien var att få fram en kartläggning av de verktyg som används i antimobbningsarbetet på tre grundskolor från samma kommun i en mellanstor stad i Sverige. Studien har gjorts med ett kvalitativt perspektiv med hjälp av fokusintervjuer av fem pedagoger och tre skolledare. Studien visar att skolorna har ett systematiskt antimobbningsarbete som bygger på att det förebyggande arbetet mot mobbning är det som ger ett gott resultat för att det inte ska uppstå mobbning. De verktyg och arbetsmetoder som används i det förebyggande arbetet mot mobbning är det som på ett tidigt stadium ger det bästa resultatet i arbetet.

No description available.

Syftet med vår studie är att ge en bild av hur högstadielärare anger att de arbetar mot kränkande behandling mellan elever i skolan och belysa om likabehandlingsplanen har någon betydelse i detta arbete. Undersökningen baserades dels på kvantitativ metod med enkäter och dels på kvalitativ metod med intervjuer. En enkät delades ut till 80 lärare på två högstadieskolor varav 69 av dessa svarade. Alla lärare uppgav att de fått ingripa i situationer med kränkande behandling. I enkäterna kom det fram att merparten av alla lärare kände att deras arbete mot kränkande behandling har en positiv effekt för det psykosociala klimatet. De flesta av de tillfrågade lärarna hade läst likabehandlingsplanen och de har använt sig av den minst en gång den senaste terminen. Dock hade lärarna olika åsikter om likabehandlingsplanen var betydelsefull för deras arbete mot kränkande behandling. Intervjuerna genomfördes på de båda skolorna där sex lärare deltog. Resultatet av intervjuerna visar bl.a. att alla lärarna ansåg att de har ett viktigt ansvar att se, höra och reagera när det förekommer kränkande behandling. De var överens om att det huvudsakligen är lärarna som ska lösa konflikten men även att elever, antimobbningsgruppen och rektorn kan vara till hjälp. På frågan om hur lärarna arbetar förebyggande mot kränkande behandling var det företrädesvis faktorer som ordning, disciplin och värdegrundsarbete som nämndes. Lärarna var överens om att tiden inte räcker till i deras arbete mot kränkande behandling. De nämnde även att det råder brist på personal, material och tydliga riktlinjer för hur detta arbete ska gå till. Ingen av de intervjuade hade fått någon utbildning i hur de ska hantera kränkande behandling, varken i sin grundutbildning till lärare eller på sin arbetsplats. Istället hade de på eget initiativ förvärvat dessa kunskaper på sin fritid.

I den här uppsatsen undersöks hur det svenska skyddet mot integritetskränkande bildupptagning ser ut efter införandet av brottet kränkande fotografering i 4 kap. 6 a § BrB. Undersökningen omfattar brotten kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § BrB, ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB och sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 § BrB. Den personliga integriteten kan kategoriseras som en kravrättighet. Den enskilde individen bär med sig denna rättighet var han eller hon än befinner sig, och därför är den personliga integriteten alltid skyddsvärd. Däremot kan det under olika omständigheter dyka upp andra rättigheter och berättigade intressen som kräver att skyddet för den personliga integriteten får ge vika. Europadomstolen har gett uttryck för ett liknande synsätt beträffande skyddet för den personliga integriteten i artikel 8 EKMR. Europadomstolen kräver att konventionsstaterna tillhandahåller en adekvat lagstiftning till skydd för den personliga integriteten mot kränkningar genom bildupptagning. En sådan adekvat lagstiftning måste dock inte innebära ett absolut skydd mot alla former av bildupptagning, utan lagstiftningen ska istället möjliggöra en intresseavvägning mellan den personliga integriteten och konkurrerande intressen. Europadomstolen kräver inte att skyddet tillhandahålls de enskilda genom att bildupptagningar generellt kriminaliseras. En sådan intresseavvägning som nyss beskrivits kräver flexibla normer. Trots detta utgörs det svenska skyddet för den personliga integriteten mot olovlig bildupptagning främst av strafflagstiftning. Detta skydd har, även efter införandet av kränkande fotografering i 4 kap. 6 a § BrB, vissa allvarliga brister. Brotten kränkande fotografering, ofredande och sexuellt ofredande täcker långt ifrån alla skyddsvärda situationer. Den mest påfallande bristen i det svenska skyddet är att "upptäcktsfallen", när den fotograferade upptäcker bildupptagningen, inte är straffbara i praktiken. Detta är en följd av "hemlighetsrekvisitet" i kränkande fotografering 4 kap. 6 a § BrB och de subjektiva krav som gäller för ofredande 4 kap. 7 § BrB och sexuellt ofredande 6 kap. 10 § BrB. Det kan konstateras att kriminaliseringen av kränkande fotografering i 4 kap. 6 a § BrB inte förbjuder samtliga av de allvarligaste fallen av olovlig bildupptagning, trots att detta var kriminaliseringens syfte.

No description available.

No description available.

Kränkade särbehandling definieras som kränkande handlingar riktade mot enskild medarbetare utan saklig grund, som bryter mot allmänna normer. Kränkande särbehandling är ett arbetsrättsligt problem vilket medför allvarliga konsekvenser för både arbetstagare och organisationer. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utsatthet för kränkande särbehandling. En litteraturstudie som baseras på 24 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Samtliga artiklar analyserades och redovisades i resultatet under huvudkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde ohälsa relaterat till upplevelse av utsatthet för kränkande särbehandling. Sjuksköterskorna upplevde maktutövning relaterad till bristande arbetsmiljö i kombination med svag chefsförmåga. Sjuksköterskornas upplevda utsatthet utgjorde riskfaktorer för bristande patientsäkerhet och bristande omvårdnad.

Uppsatsen handlar om förekomsten av mobbning i förskolan samt vilken syn förskollärarna har på mobbning och hur de arbetar för att förebygga och åtgärda det. Uppsatsen har en form av en fallstudie i en förskola. De kvalitativa intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultaten visar att två av förskollärarna samt förskolechefen anser att mobbning förekommer i förskolan. Medan de andra anser att det inte förekommer. Alla som intervjuades har liknade syn men beskriver begreppet mobbning på olika sätt. Vidare säger de att begreppet inte används i förskolan. På förskolan arbetar de aktivt med att förebygga mobbning och kränkningar. Detta sker genom exempelvis diskussioner, teman, lekar och sociala relationer. Förskolan använder sig av ett utredningsmaterial som innehåller frågor och olika steg för att hitta en lösning på ett problem. Materialet kan hjälpa personalen att hitta åtgärder i fall någon blivit utsatt för något.

Sammanfattning Bakgrund: Det finns flera antimobbningsprogram som syftar till att reducera mobbning och kränkande behandling, varav ett är Friendsprogrammet. Det syftar till att utbilda och stödja skolor i deras antimobbningsarbete. Med Friendsprogrammet kartläggs förekomsten av mobbning och kränkande behandling återkommande under tre år och resultatet analyseras och följs sedan upp. Arbetets utgångspunkt är en hela-skolan-ansats där samtliga i verksamheten ska ha kännedom om hur antimobbningsarbetet ska gå till utifrån förebyggande, främjande och åtgärdande insatser. Syfte: Med fokus på klasslärares upplevelser och erfarenheter ämnar föreliggande studie att undersöka klasslärarnas inställning till Friendsprogrammet på Åkerskolan (ett fiktivt namn). Studien syftar även till att undersöka Åkerskolans förutsättningar att bedriva ett antimobbningsarbete, med särskilt fokus på skolklimat, handlingsutrymme och ett systematiskt förhållningssätt. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och empiri har inhämtats via semistrukturerade intervjuer med klasslärare på en Friendsskola och från skolans likabehandlingsplan. Utifrån studiens teoretiska ramverk analyseras skolans antimobbningsarbete. Resultat: Åkerskolan använder inte Friendsprogrammet i större utsträckning. Klasslärarnas inställning till programmet är överlag negativ, resultatet indikerar att de till viss del inte arbetar enligt ett systematiskt förhållningssätt och att de har ett stort handlingsutrymme att forma sitt antimobbningsarbete. Skolklimatet är positivt och det utgör förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt antimobbningsarbete.

<p>Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur en skola använder sig av klasstödjare och EQ i arbetet mot kränkande behandling.  Den frågeställning som jag har utgått från är:</p><p>Hur ser värdegrundsarbetet ut på en skola, med avseende på likabehandlingsteam, klasstödjare och EQ uppdrag?</p><p>I min undersökning har jag tagit del av hur en skola arbetar med ett likabehandlingsteam och klasstödjare. Likabehandlingsteamet består av två lärare som tillsammans med klasstödjare, bestående av elever arbetar förebyggande mot kränkningar. Genom att jag har observerat en klasstödjarträff och intervjuat ett likabehandlingsteam, har jag tagit del av hur skolans arbete är utformat.</p><p>De delar som likabehandlingsteamet använder sig av vid klasstödjarträffar är ett klasstödjarkontrakt och att klasstödjarna får ett EQ uppdrag. I EQ uppdraget använder de sig av klasstödjarna som gör en samarbetsövning, vilken de senare lär ut i klassen. Arbetssättet med likabehandlingsteam och klasstödjare bygger på den förebyggande Österholmsmodellen samt EQ övningar, vid akuta mobbningssituationer använder de sig av Farstamodellen.</p><p>Resultatet som har framkommit utifrån den studerade skolan är att arbetssättet mot kränkande behandling, är att genom att eleverna är delaktiga i värdegrundsarbetet. Samt att arbetsformen kontinuerligt förbättras resulterade i att skolans kränkningar minskat.</p><p> </p>