Le but de ce travail est de donner une analyse linguistique des mots et de la notion « État/gosudarstvo » dans une optique contrastive, dans les langues et les discours français et russe. L'objectif est la détermination de leurs traits sémantiques communs. Pour cela, il a été procédé à la construction des champs lexico-sémantiques et à l'élaboration des familles d'État/gosudarstvo, qui a rendu possible la comparaison des deux combinatoires. Par ailleurs, nous nous sommes inspirée de l'approche cognitive sur le processus conceptuel métaphorique et de l'approche psycholinguistique. C'est en mettant en parallèle des corpus variés : dictionnaires de langue, dictionnaires des associations verbales et textes médiatiques, que nous avons analysé les traits sémantiques, pour ensuite en souligner leurs spécificités ou ressemblances et établir les liens avec les facteurs linguistiques et extralinguistiques. / The purpose of this study is to provide a comparative linguistic analysis of the words « État/gosudarstvo » and the notion of State. The objective is to determine common semantic features of the both words. In order to do this, lexical and semantic fields were created. The elaboration of word families allows to compare the French and Russian combinations. Moreover, inspiration was found through cognitive linguistics and through psycholinguistics theory on word association norms. We analyzed the semantic features on comparing various corpus: general dictionaries, associative thesaurus and media texts. This makes it possible to highlight the differences and similarities of the both features and to identify the links between linguistic and extra-linguistic factors.

Syftet med studien var att undersöka olika yrkesverksammas erfarenheter kring hur de i sin yrkesroll möter kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Studien är avgränsad till mäns våld mot kvinnor. Intervjuer med fem yrkesverksamma inom socialtjänst, polis, hälso- och sjukvård, Svenska kyrkan och kvinnojour har genomförts, och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Av analysen framkom 3 kategorier och 6 subkategorier. Resultatet visar att de yrkesverksammas bemötande har stor betydelse i mötet med kvinnorna, vilket bland annat kan kännetecknas av att de yrkesverksamma är trygga i sig själva, inte är stressade i mötet samt har goda kunskaper och erfarenheter av liknande situationer. I studien framkom också att ytterligare en viktig del i mötet är att skapa en god dialog med kvinnorna bland annat genom att aktivt lyssna, vara närvarande och skapa en allians. Vidare visar resultatet att samverkan och samarbete mellan samverkansaktörer är något som är viktigt i arbetet med våldsutsatta kvinnor och att en samverkan kan vara en grund för att få till bra möten. I studien framkom också att det finns flera metoder och arbetsverktyg som kan vara relevanta att tillämpa i mötet med kvinnorna, bland annat motiverande samtal (MI) och empowerment. Denna studie ämnar bidra med kunskap om vilka faktorer som kan påverka ett möte mellan en våldsutsatt kvinna och de yrkesverksamma.

Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma inom kvinnojour och socialtjänst för våldsutsatta kvinnor arbetar med mäns våld mot kvinnor i nära relationer och hur de förstår och förklarar våldet. För att kunna belysa problematiken undersökte vi även verksammas arbetsformer med fokus på mäns våld mot kvinnor i nära relationer samt vilka insatser och åtgärder de har att erbjuda till våldsutsatta kvinnor. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer i studien med verksamma inom kvinnojourer och socialtjänst.I studien användes följande förklaringsmodeller: könsmaktsperspektiv, individinriktat perspektiv, vanmaktsperspektiv, socialpsykologiskt perspektiv och feministiskt perspektiv. Resultatet visar att verksamma inom kvinnojour och socialtjänst hade ungefär liknande syn kring förståelsen och förklaringar till mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Resultatet visar att verksamma angav olika förklaringar till våldet. Utifrån informanternas resonemang kunde vi inte se att förklaringsmodellerna gav konsekvenser till vilka stöd och insatser som erbjuds utan att detta berodde på andra faktorer. Det framkom i resultatet att verksamma inom socialtjänst och en verksam inom kvinnojouren använde sig av ett bedömningsinstrument som kallas för Freda, för att kunna identifiera våldet och hotbilden hos den våldsutsatta kvinnan. Detta för att sedan försöka hitta passande åtgärder och insatser till kvinnan. I vårt resultat fann vi att Fredabedömningsmodellen inte var tillräcklig för en bedömning. Vidare bör verksammaundvika att göra en bedömning utifrån tidigare erfarenheter samt uppfattningar om vad som kan vara bäst för den våldsutsatta kvinnan, eftersom det kan påverka vilka insatser kvinnan är i behov av. / The purpose of this study has been to evaluate how women’s shelter and social work services in men's violence against women in intimate relationship work for the woman and how they understand and explain violence. In order to highlight the problem, we also investigated the working methods of the workplace focusing on men's violence against women in intimate relationship, and efforts and support they have to offer to women who had been victims of violence. This study is based on semi-structured interviews in order to achieve the purpose of the study. The study used the following explanatory models: gender perspective, individual perspective, impotence perspective, social psychological perspective and feminist perspective. The results show that women’s shelter and social services had a similar view of the understanding and explanation of men's violence against women in intimate relationship. The result shows that the operative indicated different explanations of the violence. Based on the reasoning of the informants, we could not see that the explanatory models gave consequences to the support and efforts offered because this was causes by other factors. It was found in the result that social services and a women's shelter were using a Freda-assessment tool in order to identify what the victim of violence has been exposed to, and then try to find suitable measures and efforts to the woman. Based on our results, it was fundamental not to use Freda-assessment and the operatives experience and perceptions of what might be best for the woman who is victim of violence, as it may affect what efforts the woman needs.

Syfte – Syftet med den här studien är undersöka vilka utmaningar som kan uppstå i ett förarbete inför omfattande organisatoriska förändringar samt hur utmaningarna kan kringgås. Två frågeställningar besvarades för att uppfylla studiens syfte:1. Vilka utmaningar kan uppstå i en verksamhet på medarbetarnivå i samband med omfattande förändringar?2. Hur kan verksamhetsledningen arbeta kring dessa utmaningar för att skapa gynnsammare förutsättningar inför förändringarna?Metod – För att besvara frågeställningarna och därmed uppfylla syftet, genomfördes en enfallstudie på Jönköpings kommuns enhet för avfallshantering. Empiriska data utgjordes av intervjuer och en enkätundersökning. Empirin analyserades gentemot det teoretiska ramverket, vilket låg till grund för studiens resultat.Resultat – I samband med förändringar är motstånd mot förändring vanligt förekommande och är den övergripande utmaningen. Motstånd mot förändring kan i sin tur påverkas av bristfällig kommunikation och den befintliga företagskulturen inom en organisation. Dessa utmaningar utgör hinder för en organisation under förändring samt under förarbetet inför förändring, vilket kan ha en betydande påverkan på implementeringen.Implikationer – Empirin bekräftar att befintligt teoretiskt arbete om utmaningarna i samband med organisatoriska förändringar stämmer, att de identifierade utmaningarna bör hanteras. Främst den bristande kommunikationen genom att tydliggöra förändringarna för medarbetarna med hjälp av lämpliga kommunikationskanaler. Även den befintliga företagskulturen är i behov av förändring för att verksamheten ska kunna utvecklas i en önskvärd riktning, vilket däremot är en invecklad process.Begränsningar – På grund av dåligt förtroende för ledningen på fallföretaget kan enkätundersökningens resultat ha påverkats med anledning av oklarheter kring vilka som var avsändarna. Enkätundersökningen utgör därmed studiens största begränsning på grund av låg svarsfrekvens. Utöver enkätundersökningen, undersöktes inte en viktig aspekt av förändringarna eftersom det innefattande ett konfliktfyllt ämne som ledningen själva vill undersöka.

Les protéines de choc thermique Hsp70 [70 kDa Heat Shock Protein] sont considérées comme des chaperons moléculaires très importants qui assistent au repliement des protéines naissantes ainsi qu’au repliement des protéines dénaturées en condition de stress dans le milieu intracellulaire. Les protéines Hsp70 sont présentes chez tous les organismes, tels que l’humain, la bactérie ou encore la levure et ont pour propriété d’avoir une séquence d’acides aminés hautement conservée entre les différentes espèces. [...] Ainsi la connaissance à l’échelle atomique des structures de la protéine hHsp70 dans ses conformations ouverte et fermée est un prérequis essentiel pour comprendre les interactions entre les deux domaines NBD et SBD de la protéine et pour élucider les mécanismes de communication inter-domaine. Cependant, il n’existe pas de structure expérimentale complète de la protéine hHsp70. Dans cette thèse, nous présentons les structures « tout-atome » des conformations ouverte et fermée de la protéine hHsp70, qui ont été modélisées par homologie à partir de la structure par diffraction des rayons X [DRX] de la protéine Hsp110 de la levure Sacharomyces cerevisae [dans la conformation ouverte] et à partir de la structure résolue par Résonance Magnétique Nucléaire [RMN] de la protéine Hsp70 de la bactérie E. coli [dans la conformation fermée]. Ces deux modèles structuraux de la protéine humaine Hsp70, dans les états ouvert et fermé, ont ensuite été relaxés par dynamique moléculaire non biaisée à la température de 300K en utilisant un solvant explicite sur une échelle de temps respectivement de 2.7 et 0.5 μs. L’hétérogénéité conformationelle de la protéine hHsp70 observée dans les simulations de dynamique moléculaire a été comparée à celle extraite d’expériences de resonance par transfert d’énergie entre fluorophores [FRET pour Förster resonance energy transfer] et de diffraction aux petits angles [SAXS pour Small Angle X-ray Scattering] effectuées sur des protéines homologues à hHsp70. [...] Une fois les structures 3D « tout-atome » résolues, la transition entre la conformation ouverte et la conformation fermée [et vice-versa] des protéines Hsp70 a été étudiée en utilisant deux techniques de simulations numériques : une analyse des modes normaux [Normal Mode Analysis où NMA] de la protéine Hsp70 dans chacune de ces deux conformations et une nouvelle méthode développée au cours de cette thèse, basée sur le concept de paysage d’énergie libre [Free-Energy Landscape où FEL]. [...] Cette étude a également permis d’identifier les sous-domaines et résidus clés qui apparaissent comme jouant un rôle important dans la dynamique conformationelle de la protéine Hsp70 dans l’approximation harmonique. Pour comprendre comment la fixation du nucléotide dans le domaine NBD peut engendrer un changement important de conformation de la protéine Hsp70, nous avons réalisé des simulations de dynamique moléculaire tout-atome non biaisée [sur une échelle de temps de 2 μs] de la protéine Hsp70 de la bactérie E. coli [appelée E. coli DnaK], dans trois conditions de nucléotides différentes [liée à l’ATP, liée à l’ADP et sans nucléotide]. [...] Finalement, en combinant l’analyse des modes normaux et du paysage d’énergie libre de la protéine Hsp70, nous avons pu établir une liste de résidus et de structures locales impliqués dans la dynamique conformationelle et dans les mécanismes de communication de la protéine hHsp70. La plupart de ces résidus ont été identifiés expérimentalement comme jouant un rôle crucial dans la communication entre les domaines NBD et le domaine SBD de protéines Hsp70 homologues. Notre étude nous a également permis d’identifier de nouveaux résidus clés. Ces nouveaux résidus pourraient être testés expérimentalement par mutagénèse et leurs positions pourraient être de nouvelles cibles pour la fixation d’inhibiteurs de fonctions biologiques de Hsp70, notamment dans le cas de tumeurs cancéreuses. / The 70 kDa heat shock proteins [Hsp70s] are key molecular chaperones which assist in the correct folding of nascent proteins and refolding of proteins under stress conditions in the intracellular environment. Hsp70s are present in all organisms and are highly conserved between the different species. [...] The conformational dynamics between the two conformations is governed by the ATP binding, ATP hydrolysis and by nucleotide exchange through an allosteric mechanism which is not fully understood.Knowledge of the conformations of hHsp70 at the atomic level is central to understand the interactions between its NBD and SBD. However, no complete structure of hHsp70 is known. In the present thesis, we report two conformations of hHsp70, constructed by homology modeling from the yeast Saccharomyces cerevisiae co-chaperone protein Hsp110 [openconformation] and from the bacteria Escherichia coli Hsp70 [closed conformation]. The open and closed conformations of hHsp70 built by homology were relaxed by using unbiased all-atom molecular dynamics [MD] simulations at 300 K in explicit solvent on a timescale of 2.7 and 0.5 μs, respectively. The conformational heterogeneity of hHsp70 observed in MD simulations was comparedwith those extracted from single-molecule Forster resonance energy transfer [FRET]experiments and to small-angle X-ray scattering [SAXS] data of Hsp70 homologs. [...] In the present thesis, the transitions between the open and closed conformation of Hsp70s were studied by using two different computational methods: the Normal Mode Analysis [NMA] and a new method developed in the present thesis based on the Free-Energy Landscape [FEL] concept.[...] These collective modes provide a mechanistic representation of the communication between the NBD and the SBD and allow us to identify subdomains and residues that appear to have a critical role in the conformational dynamics of Hsp70s in the harmonicapproximation. Second, in order to understand how the nucleotide binding in the NBD of Hsp70 induces a conformational change of the whole protein, we performed unbiased all-atom MD simulations [2 μs] of E. coli Hsp70 [named E. Coli DnaK], in three different nucleotide-binding states [ATPbound,ADP-bound and nucleotide free]. [...] Finally, by combining the NMA and the FEL analysis, we established a list of the local structures and of the residues relevant for the conformational dynamics and for the interdomain communication in hHsp70. Most of these residues could be related to previous experimental evidences of their role in the interdomain communication between the NBD and SBD domains of Hsp70 homologs but other were never identified before. All the relevant residues found in MD could be tested experimentally by mutational analysis and could be crucial locations to dock small peptides and for the design of inhibitors for the cancer therapy

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellanintolerans mot osäkerhet och optimism samt om det fanns något samband mellan intolerans motosäkerhet och smärtkatastrofiering. Utöver det ville vi undersöka om det fanns något sambandmellan upplevd stress under beteendetestet Beads task och förväntningar på kallvattentestet.Våra hypoteser var att vi skulle finna ett negativt samband mellan intolerans mot osäkerhet ochoptimism samt ett positivt samband mellan intolerans mot osäkerhet och smärtkatastrofiering.Vi trodde även att vi skulle finna ett positivt samband mellan upplevd stress under Beads taskoch negativa förväntningar på kallvattentestet. Studien utfördes genom tre enkäter som mätteintolerans mot osäkerhet, optimism och smärtkatastrofiering. Utöver det användes Beads taskför att mäta observerbara beteenden associerade med intolerans mot osäkerhet. Deltagarnabestod av 60 universitetsstudenter, varav 30 män och 30 kvinnor. Resultaten visade att det fannsett negativt samband mellan optimism och intolerans mot osäkerhet samt ett positivt sambandmellan intolerans mot osäkerhet och smärtkatastrofiering. Sålunda tenderar optimistiskapersoner att vara mindre intoleranta mot osäkerhet medan personer med hög grad avsmärtkatastrofiering är mer intoleranta mot osäkerhet. Tidigare studier har visat att optimistiskapersoner har lättare att hantera svåra situationer och att personer med hög grad avsmärtkatastrofiering har mer katastroftankar som leder till oro i osäkra situationer, vilket går ilinje med vårt resultat. / The purpose of this study was to investigate the relationship between intolerance ofuncertainty, optimism and pain catastrophizing. Furthermore we wanted to investigate therelationship between distress during the behavioral test Beads task and expectations on the ColdPressor Task. We hypothesized that we would find a negative relationship between intoleranceof uncertainty and optimism and a positive relationship between intolerance of uncertainty andpain catastrophizing. Furthermore we hypothesized that we would find a positive relationshipbetween distress during Beads task and negative expectations on the Cold Pressor Task. Theconvenient sample consisted of 60 university students, 30 males and 30 females. Ourresults showed a negative relationship between optimism and intolerance of uncertainty and apositive relationship between intolerance of uncertainty and pain catastrophizing. Thusoptimistic individuals tend to be less intolerant to uncertainty when individuals with a highlevel of pain catastrophizing are more intolerant to uncertainty. Previous studies showed thatoptimistic individuals have a better way of coping with difficult situations, and that individualswith a high level of pain catastrophizing have more catastrophizing related thoughts whichcause worrying in uncertain situations, which is in line with our results.

Petunia hybrida est une plante ornementale d'intérêt économique élevé, mais diverses agents pathogènes racinaires peuvent causer des pertes dramatiques en serres, surtout chez les plantes produites dans les substrats artificiels. Leur contrôle par des méthodes conventionnelles implique un usage excessif de pesticides. Une horticulture plus durable exige des méthodes alternatives pour réduire ces intrants chimiques. L'introduction des mycorhizes à arbuscules (MA), connue pour réduire certaines maladies racinaires chez d'autres espèces végétales, dans l'itinéraire de production pourrait constituer une partie intégrante d'une stratégie appropriée. Cependant, les effets mycorhiziens contre les pathogènes racinaires ne sont pas toujours prévisibles et les mécanismes qui régulent les effets protecteurs des mycorhizes sont largement inconnues. Dans ce contexte, la résistance induite par la mycorhize (RIM) a été étudiée chez P. hybrida dans un substrat horticole artificiel, et les mécanismes impliqués ont été recherchés.Après avoir testé différents champignons racinaires provoquant des maladies lors des productions de pétunia en pépinière, Thielaviopsis basicola a été sélectionné pour le pathosystème modèle. Trois espèces fongiques MA ont été évaluées pour leur capacité à protéger le pétunia contre T. basicola; seul Glomus mosseae BEG 12 a réduit la propagation du pathogène dans les racines, ainsi que les symptômes de maladie. Des expériences basées sur un système « split-root » ont montré que cet effet protecteur est systémique et peut être induite dans les parties non-mycorhiziennes de systèmes racinaires mycorhizés, en accord avec des études d'autres pathosystèmes végétaux. Par ailleurs, l’activité du champignon MA réduit de cinq fois l'apport nécessaire en engrais phosphaté, mais améliore pas la tolérance du pétunia aux concentrations élevées du sel dans le substrat horticole.Afin de mieux comprendre les mécanismes moléculaires à la base de la RIM vis-à-vis T. basicola chez le pétunia, diverses hypothèses ont été testées en analysant l'expression de gènes impliqués dans différentes voies de défense des plantes. Neuf gènes liés à la voie de signalisation de l'acide jasmonique, impliquée dans la résistance systémique induite (RSI) par des bactéries favorisant la croissance végétale, et trois gènes activés par l'acide salicylique, une molécule clé dans la résistance systémique acquise (RSA), ont été sélectionnés. Le profil d'expression de ces gènes indique que ces deux voies ne sont pas principalement impliquées dans la RIM locale contre le pathogène, tandis que la RIM systémique pourrait inclure des éléments de la RSA et de la RSI. L’infection par T. basicola des racines mycorhizées de pétunia n’affecte pas l'activation de sept gènes liés à la MA, ce qui montre que l'agent pathogène n'influence pas la fonctionnalité symbiotique. Les résultats suggèrent que la partie du programme cellulaire symbiotique englobant les gènes de défense végétaux régulés par la MA pourraient constitutivement contribuer à l'expression de la RIM locale ; leur rôle dans ce phénomène mérite des études plus approfondies / Petunia hybrida is an ornamental crop of high economic interest but diverse root pathogens can cause high ¬losses, especially in soilless greenhouse production systems, and their control by conventional methods implies an excessive use of pesticides. A more sustainable horticulture requires alternative methods to counter these chemical inputs. The introduction of arbuscular mycorrhiza (AM), known to reduce a number of root diseases in other plant species, into the production itinerary could form an integral part of an appropriate strategy. However, mycorrhizal effects against soil-borne pathogens are not always predictable and mechanisms behind the protective effects of mycorrhiza are largely unknown. In this context, mycorrhiza-induced resistance (MIR) was studied in P. hybrida in an inert soilless substrate, and the underlying mechanisms were investigated.After testing different soil-borne pathogenic fungi causing disease in petunia nursery production, Thielaviopsis basicola was selected as a model pathosystem. Three AM fungal species were evaluated for their ability to protect petunia against T. basicola; only Glomus mosseae BEG 12 turned out to reduce disease symptoms and pathogen spread in roots. Split root experiments showed that this protective effect was systemic and could be induced in non-mycorrhizal parts of mycorrhizal root systems, in agreement with previous studies in other plant pathosystems. The AM fungus, moreover, reduced the amount of phosphate fertiliser input fivefold, and provides tolerance against high salt concentrations in the horticultural substrate.In order to gain insight into molecular mechanisms involved in the MIR to T. basicola in petunia roots, hypotheses were tested by analysing the expression patterns of plant genes which are involved in various pathways of known plant defence responses. Nine genes related to the jasmonic acid pathway of induced systemic resistance (ISR) by plant growth promoting bacteria and three genes activated by salicylic acid, a key molecule in systemic acquired resistance (SAR), were selected. Expression profiles of these genes indicated that local MIR to T. basicola in petunia roots does not primarily involve either pathway, whilst systemic MIR in this pathosystem could include elements of both SAR and ISR. The activation of seven AM-related genes was unaffected by T. basicola infection of mycorrhizal petunia roots showing that the pathogen does not affect symbiotic functionality. Results suggest that the part of the symbiotic cell programme covering AM-regulated plant defence genes may constitutively contribute to the expression of local MIR; the role of such genes in this phenomenon merits further attention and analyses / Wurzelpathogene zeigen bedeutenden Einfluss auf die Produktion von Zierpflanzen. Vor Allem in erdelosen Produktionssystemen unter Glas verursachen sie erhebliche Verluste und ihre Bekämpfung mit konventionellen Mitteln beinhaltet normalerweise ein hoher Einsatz an Pestiziden. Ein mehr nachhaltiger Gartenbau braucht alternative Methoden, um den Eintrag dieser Chemikalien zu vermeiden. Die Einführung arbuskulärer Mykorrhizapilze (AM Pilze) in das Produktionssystem könnte ein integraler Bestandteil einer entsprechenden Strategie sein. Mykorrhizierte Pflanzen zeigen generell eine erhöhte Resistenz gegenüber bodenbürtigen Pathogenen und Nematoden. Der Erfolg einer solchen Strategie ist allerdings nicht immer vorhersagbar und die Mechanismen hinter den schützenden Effekten der Mykorrhiza sind weitgehend unbekannt.Die Zierpflanze Petunia hybrida, die von verschiedenen Wurzelpathogenen befallen wird, wurde als Modell eingesetzt, um die Mykorrhiza-induzierte Resistenz (MIR) in erdelosen Substraten zu untersuchen. Nach der Überprüfung unterschiedlicher bodenbürtiger pathogener Pilze, die Schäden in der Anzucht verursachen, wurde Thielaviopsis basicola als Pathosystem ausgewählt. Drei AM Pilzisolate wurden bezüglich ihrer Fähigkeit untersucht, Petunien gegen T. basicola zu schützen. Nur das Isolat Glomus mosseae BEG 12 konnte sowohl Krankheitssymptome, wie auch die Ausbreitung des Pathogens in der Wurzel reduzieren. Experimente mit geteilten Wurzeln zeigten in Einklang mit früheren Ergebnissen einen systemisch schützenden Effekt, der auch in den nicht-mykorrhizierten Anteilen eines ansonsten mykorrhizierten Wurzelsystems induziert werden konnte. Der AM Pilz reduzierte darüber hinaus den Bedarf an Phosphatdüngung um das Fünffache. Eine erhöhte Toleranz gegenüber hohen Salzkonzentrationen im Substrat konnte allerdings nicht erreicht werden.Um Erkenntnisse über die molekularen Mechanismen der MIR gegenüber T. basicola in Petunienwurzeln zu gewinnen, wurden durch Analyse von Expressionsmuster der bekannten Pflanzenverteidigung unterschiedliche Hypothesen überprüft. Neun Gene aus dem Jasmonatweg der durch pflanzenwachstumsfördernde Bakterien induzierten systemischen Resistenz (ISR) und drei durch Salizylsäure induzierte Gene der systemisch erworbenen Resistenz (SAR) wurden ausgewählt. Die Expressionsprofile dieser Gene deuteten darauf hin, dass die lokale MIR keinen der beiden Signalwege mit einbezieht, während die systemische MIR sowohl Elemente der ISR wie auch der SAR einbindet.Die Aktivierung von sieben AM-regulierter Gene war von der T. basicola Infektion der Petunienwurzeln nicht betroffen, das Pathogen beeinträchtigt also nicht die symbiontischen Funktionen. Die Ergebnisse deuten außerdem darauf hin, dass der Teil des Symbioseprogramms, der AM-regulierte Verteidigungsgene betrifft, zur MIR beiträgt. Die Rolle dieser Gene bei dem Phänomen bedarf weiterer Untersuchungen

No description available.

Le projet EPAC est le point de départ de nos travaux de recherche. Nous présentons ce contexte de travail dans notre premier chapitre.Dans un deuxième temps, nous nous intéressons à la tâche de transcription de la parole. Nous en exposerons quelques jalons, ainsi qu'un inventaire des corpus oraux disponibles aujourd'hui. Enfin, nous comparons deux méthodes de transcription : manuelle et assistée. Par la suite, nous réalisons une étude comparative de huit logiciels d'aide à la transcription. Cela afin de démontrer que, suivant les situations, certains sont plus indiqués que d'autres. Le codage des données est l'objet de notre quatrième chapitre. Peut-on facilement échanger des transcriptions? Nous démontrerons que l'interopérabilité est un domaine où beaucoup de travail reste à faire. Enfin, nous terminons par une analyse détaillée de ce que nous appelons la parole spontanée. Par différents angles, définitions et expériences, nous tentons de circonscrire ce que cette appellation recouvre. / Our researches are based upon the EPAC project. We develop this work context in our first chapter. Then, transcription task is presented. Some important dates and people are mentionned, as well as an inventory of available speech corpus. Also, assisted and manual transcription task are evaluated and compared. A comparative study of eight transcription tools is developed in the third chapter. It shows that depending on the transcription context (data size, type of annotations ... ), some are more useful than others. Encoding data is the next step of our work. Is it really easy to exchange some transcriptions? We will demonstrate that interoperability must be much more efficient than it currently is, in order to easily share transcribed data. At least, what we name spontaneous speech is precisely analysed. Thanks to several points of view, definitions and experiences, we try to get the precise meaning of this expression.

I dagens samhälle ökar användningen av teknologiska kommunikationsmedel i organisationer och kommunikationen tenderar att i hög grad ske via till exempel e-mail och intranät. Ett resultat av denna utveckling är att det har blivit vanligare att sända e-mail istället för att gå och tala med en kollega ansikte mot ansikte.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur anställda inom skolan upplever den teknologiska kommunikationen och hur den påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då syftet är att skapa en förståelse för de anställdas upplevelse. De teoretiska ramverk som används i analysen av uppsatsens resultat är Goffmans (2014) dramaturgiska perspektiv med centrala begrepp som give och give off expression, personlig fasad, roller, dramaturgisk inramning samt bakre och främre regionen. Vidare har Lengels och Dafts (1986, 1988) modell för informationsfyllighet fungerat som ett verktyg i analysen av e-mail och intranätets funktioner och egenskaper. Rubenowitz (2004), Eisele (2007), Maltén(1998) samt Lennéer, Axelsson och Thylefors (2005) visar på sociala relationers betydelse för att en god psykosocial arbetsmiljö ska vara möjlig. Resultaten av denna uppsats visar att det finns en positiv upplevelse av e-mail som effektivt kommunikationsverktyg, men att formulering av e-mail även kan vara tidskrävande. Resultatet visar även att det finns en uppfattning av en ökad distans mellan arbetsledning och personal. De kollegiala relationerna påverkas också då det finns mindre utrymme för sociala möten och spontana situationer för småprat. Vidare är denna minskade interaktion mellan kollegor samt personal och arbetsledning något som påverkar den psykosociala arbetsmiljön negativt.