Abstract : Under våren 2008 gjordes en utvärdering av en kvinnojour i en medelstor svensk stad. En uppföljning har nu genomförts för att ta reda på om de goda resultat som uppvisades håller i sig på lite längre sikt.Baserat på framförallt en feministisk förståelse av våldet i kombination med teorier om brottsoffer, empowerment och emotionssociologi undersöktes kvinnornas uppfattning av sin situation idag med hjälp av enkäter, fokusgrupper och enskilda intervjuer. Även dagboksanteckningar har studerats. I likhet med den inledande undersökningen visar uppföljningen att stödet från kvinnojouren är uppskattat och en ovärderlig hjälp för förståelsen av vad man varit med om och hur man kan gå vidare. Våldet har i stort sett upphört, och förbättringen gällande psykisk hälsa, självförtroende och rädsla håller i sig, även om en lätt tillbakagång antyds i vissa fall vid den andra uppföljningen. Någon skillnad i resultat avseende olika stödmetoder har ej gått att urskilja.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Det primära syftet med denna studie är att belysa hur piloter upplever att kommunikationen i cockpit påverkas av trötthet. Vårt sekundära syfte är att ge exempel på vad piloterna gör för att motverka trötthet under arbetet.  Hur påverkas piloternas kommunikationsförmåga under trötthet? Hur påverkas kommunikationen mellan piloterna under trötthet? Vilka strategier använder piloterna för att minska tröttheten under flygningar; både förebyggande, livsstilsrelaterade strategier samt direkta åtgärder?   Metod För att få en nyanserad bild av hur piloterna upplever att tröttheten påverkar kommunika-tionen dem emellan samt vilka strategier de använder sig av för att minska tröttheten under flygningen ansågs en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer vara den lämpligaste datainsamlingsmetoden. Sex intervjuer med manliga piloter mellan 31 och 37 år genom-fördes. Resultat Studiens resultat följer det nuvarande forskningsläget. Samtliga piloter upplevde att tröttheten hade en negativ inverkan på kommunikationsförmågan samt kommunikationen dem emellan. Detta leder i sin tur till missförstånd och ökar risken för olyckor. Under flygningarna finns väl utarbetade strategier som piloterna använder sig av för att bli piggare. Den främsta förebyggande strategin är planering av vila. Däremot fanns ingen tydlig fokus på kost och fysisk aktivitet. Slutsats För att öka medvetenheten, möjligheten samt motivationen till en hälsosammare livsstil med syfte att minska tröttheten under arbetet, bör ett preventivt tankesätt först och främst grund-läggas inom flygbranschen. Ett första steg dit kan vara att ta de föreslagna schema-regleringarna från SubpartQ-utvärderingen på allvar. / Abstract Aim The primary aim with this study is to illustrate how communication in cockpit interacts with fatigue according to the pilots’ experience. The secondary aim with the study is to exemplify what the pilots do to prevent fatigue during work.  What effect does fatigue have on pilots’ ability to communicate? How does fatigue affect the communication between the pilots? Which strategies do the pilots use in order to decrease fatigue during flights; both preventive, lifestyle-related strategies and direct actions?   Method To get a nuanced picture of how fatigue affects communication and which strategies the pilots use in minimizing the effects of fatigue on communication, a qualitative method with semi-structured interviews was chosen as the most suitable method for the collection of data. Six interviews with male pilots between 31 and 37 years were carried out. Results The result of this study follows the current research situation. All pilots experienced that fatigue had a negative effect on the ability to communicate and having communication between them. This leads to miscommunication and increases the risk for accidents. Established strategies during flights exist for the pilots to use in order to stay alert. The main preventive strategy is planning the rest, but no clear focus on nutrition and physical activity could be found. Conclusions In order to increase awareness, possibility, and motivation for a healthier lifestyle with purpose to decrease fatigue during work, should a preventive attitude first of all be implemented in aviation. A first step could be taking the suggested regulations in scheduling from the SubpartQ-evaluation seriously.

Marknaden för betalningsmedel har de senaste 40 åren förändrats genom att det har tillkommit en rad alternativ till kontanter. Vissa menar att kontanter inte längre behövs och att samhället skulle tjäna på ett minskat kontantanvändande. Trots de substitut som finns används kontanter fortfarande i stor utsträckning. Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar val av betalningsmedel för privatpersoner och handlare vid betalningstillfället. Vi ger också förslag på hur samhället skulle kunna minska mängden kontanter utifrån de faktorer som vi funnit påverkar. Vårt underlag för studien utgörs av två enkätundersökningar genomförda i Vadstena, en riktad till privatpersoner och en riktad till handlare. Enkäterna har utformats utefter tidigare forskning, bakgrund och teori. Teorin i uppsatsen förklarar för- och nackdelar med kort och kontanter, hur prissättningen för betalningsmedel är utformat samt motstånd mot förändring och two-sided markets. Vår data användes för att finna samband mellan kortbetalning och olika faktorer som påverkar valet av betalningsmedel. Genom statistisk analys i form av korrelation fann vi att ålder, utbildningsbakgrund och storleken på betalningsbeloppet påverkar privatpersoners val av betalningsmedel. Vidare fann vi att handlare föredrog kontantbetalning då det gällde småbelopp. Studien visade att handlares uppfattning kring betalningsmedel påverkar deras kunders val av kort eller kontanter vid betalningstillfället. För att kontantbetalning ska ersättas av kortbetalning i större utsträckning än idag bör prissättningen av de båda betalningsmedlen ses över. Handlarnas motstånd mot kortbetalning kan ändras genom sänkta transaktionsavgifter vid småbelopp. För att få privatpersoner att använda mindre kontanter skulle avgiftsbelagda kontantuttag vara en väg att gå.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar kvinnors hälsa och välbefinnande. Frågor om våld bör ställas till alla kvinnor som besöker sjukvården. Ett bra bemötande är av stor vikt för att kvinnan ska våga berätta om sin situation. Attityder och värderingar från sjukvårdspersonalen påverkar kvinnan och det är viktigt att beakta dessa. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors och barnmorskors bemötande samt uppfattning om våldsutsatta kvinnor inom primärvården. Metod: Studien var baserad på en kvalitativ metod och grundades på semistrukturerade intervjuer. Urvalet var fem barnmorskor och fem sjuksköterskor på två vårdcentraler inom Uppsala län Resultat: Sjuksköterskor och barnmorskor hade sparsamma uppfattningar om kvinnor som utsatts för våld. Däremot hade de fler uppfattningar av män som slår. Ett bra bemötande ansågs som viktigt av samtliga informatörer. Sjuksköterskor och barnmorskor frågade kvinnor om våld i olika utsträckning och angav att de hade olika erfarenheter i att ställa frågor om våld. Samtliga informatörer hade kunskap om var kvinnan skulle hänvisas däremot fanns brister i kännedom av handlingsplaner. Slutsats: Sjuksköterskor och barnmorskor frågade kvinnor om våld i olika utsträckning detta tror författarna kan vara relaterat med utbildning och erfarenhet. / Background: Violence against women is a serious societal problem that affects women’s health and well-being. All women who seek medical attention should be asked questions concerning violence. A good encounter is of great importance in order for women to dare give information concerning their situation. Attitudes and values held by nursing staff affect the woman and it is important that they are taken into consideration. Aim: The aim of the study was to elucidate primary care nurses’ and midwives’ encounters with and attitude towards women exposed to violence. Method: The study was based on a qualitative method of semi-structured interviews. The selection included five midwives and five nurses in an Uppsala County Council outpatients’ clinic. Results: Nurses’ and midwives’ reported perceptions of women exposed to violence were scanty. The informants’ reported perceptions of men who hit were more diversified. A good encounter was regarded as important by all informants. Nurses and midwives asked questions concerning violence to varying extents and reported that they had varying experiences of posing questions concerning violence. All informants possessed knowledge concerning where women should be further referred, whereas there were shortcomings concerning knowledge of plans of action. Conclusion: Nurses and midwives ask women questions concerning violence to varying extents, the authors believe it may be related to training and experience.

Syftet med uppsatsen är dels att försöka se vilka frågor eller argument som kommit fram i debatten kring det uppdrag som Forum för levande historia (FFLH) har fått av regeringen se hur olika historielärare ser på informationskampanjen. Undersökningen inriktar sig på att genom användandet av de teoretiska verktygen historiemedvetande och historiebruk, försöka se om det finns en diskrepans mellan den akademiska världen och skolans värld, mellan forskare på våra universitet och historielärare ute på våra skolor och det utifrån den debatt som uppstått kring Forum för levande historias senaste uppdrag – att belysa och informera om brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Det resultat som undersökningen kommer fram till, är att utifrån mitt undersöknings-material kan det påvisas att det finns en synlig diskrepans mellan den akademiska världen och grund- och gymnasieskolan. På frågan om man kan härleda de olika inblandades agerande utifrån olika historiebruk, så tror jag också att jag har fått fram att så är fallet.

Abstract This essay begins with a presentation of the complex set of problems which relate to the interaction between freedom of speech and the ban against discrimination based on a person's race, the colour of their skin or ethnic origin, confession of faith or sexual preference (BrB 16:8, incitement to racial hatred). Can conflicts arise between freedom of speech and the ban against discrimination? To shed light on this question, we have chosen to look at the issue from a new perspective. This perspective is based on the new challenges faced by Swedish society as a result of the changed composition of our population, our membership in the EU and our acknowledgment of certain international conventions concerning human rights. Fifty years ago our population almost solely comprised of “native Swedes”. Today, because of massive immigration, our country can be described as multiracial and multicultural. This gives rise to questions concerning protecting minority groups from discrimination whilst also attempting to ensure that the non-discrimination acts do not compromise our freedom of speech. Our membership in the EU and our acknowledgement of certain international conventions means that European law and international law sometimes override Swedish law. This restricts our freedom to decide the extent of our non-discrimination statutes, but can have positive effects on the right to freedom of speech and religion. The arguments that are put forward in our essay may give rise to many questions but we will focus on two major issues. First, where does the law draw the line between the freedom of speech and the ban against discrimination based on a person's race, the colour of their skin or ethnic origin, confession of faith, or sexual preference? Second, are there inherit flaws in the law as a result of both the inner changes our society has gone through and our new responsibilities due to our membership in the EU and our acknowledgement of certain international conventions? The purpose of this essay is to answer these questions through studying and reflecting on the theory of law (doctrine). We will also analyse the existing written law and its sources, and consider court rulings and related judicial decisions. This analysis will enable us to make the following conclusion concerning the previously mentioned questions. The freedom of speech is extensive and is not explicitly defined. Without explicit definition, no specific statements automatically become illegal. Therefore a person's freedom to express his own opinion in public is wide-ranging. Unfortunately our freedom of speech is not guaranteed for ever and therefore we have to both treasure and guard it from potential threats. Popular public opinion, populist interests or other specific interests may seek changes, which might effect our freedom of speech. The ban against discrimination based on a person's race, the colour of their skin or ethnic origin, confession of faith, or sexual preference is a specific interest of this kind. The purpose of this ban is based solely on good intentions. None the less, this ban could be a wolf in sheep’s clothing, as it might have a negative influence on the freedom of speech. When two justifiable causes come into conflict with one another – in this case the freedom of speech versus non-discrimination – a society must make difficult choices. Do we sacrifice part of our freedom of speech which will effect the whole population in order to protect minority groups, or do we sacrifice the rights of the minority in order to secure freedom of speech for all? During the last few years there has been an increase in Nazi-organisations in Sweden, which have grown strong in terms of both the number of their supporters and the amount of attention which is paid to them by the press. These groups have used our democratic rights – which includes our freedom of speech – in order to spread their scornful opinions based on a person's race, the colour of their skin or ethnic origin, confession of faith, or sexual preference. Through our study of court rulings concerning Nazis, we came to the conclusion that there is a strong tendency to convict Nazis. This is certainly the case if they call out “Sieg Heil” or salute Hitler. They are also often convicted if they are wearing the Nazi cross. When the courts find that they are unable to convict a Nazi for the actions just mentioned, they often base their judgement on either one or two premises. If the prosecutor can not prove that it has been the Nazi's intention to spread a scornful message concerning a group defined by it's race, the colour of their skin or ethnic origin, confession of faith, or sexual preference, he can not be convicted with reference to the non-discrimination act (uppsåtsrekvisitet). Moreover, if it can not be proven that the message has reached a considerable number of people and not just the Nazis private sphere, this also warrants the verdict of acquittal (spridningsrekvisitet). From our study of court rulings however, we found that the non-discrimination statute does fulfil its purpose. Most scornful or hate-filled messages are in fact disseminated to the wider public. This being the case, the Nazi is almost certain to be convicted. Religious fundamentalism is not something entirely new in our society. Sweden has always had a few religious groups free from the state church and the members of the free churches have often held conservative religious beliefs, much like some Muslim movements today. Freedom of speech and religious freedom are of course two important elements of any democratic society, but through a court case concerning a Christian priest in a free church, the freedom of speech related to preaching has arguably become unacceptably extensive. In effect this court case means that as long as you can relate your scornful statement about a specific group included in the non-discrimination statute to a religious scripture like the Bible or the Koran, you can not be prosecuted. This somewhat unsatisfactory conclusion is a result of Sweden adopting the European Convention of Human Rights. In this case the European Rights Law overrides the Swedish non-discrimination law and this leads to a flaw in our legal system relating to the protection of certain minority groups. It must be mentioned, however, that the European Convention of Human Rights is part of Swedish law, and therefore Swedish law can not contradict European law, RF 2:23. Given that we are bound by the European Rights Law, there is nothing Sweden can do about this flaw, which in the future might have even greater consequences in and on our multicultural society. For instance, what would happen if messages filled with hatred were spread by priests from the Christian free churches and fundamentalist Muslims. If these statements concerned the other group and the origin of the statements could be traced to the Bible and the Koran, the courts would have no way of convicting the preachers as this would go against the European Convention on Human Rights. This could result in serious social instability. Indeed, riots could break out as a result of such religious propaganda. The law would be powerless to halt the dissemination of the religious scorn which caused the riots. We have come to three conclusions concerning intrinsic flaws in the law concerning the ban against discrimination based on a person's race, the colour of their skin or ethnic origin, confession of faith or sexual preference. We therefore recommend that the following changes should be made: 1. Concerning BrB 16:8, this act should include an unmistakable and transparent definition of the word “missaktning” (scornfulness or disrespect). 2. With reference to the High Court’s ruling regarding the priest and the European Convention on Human Rights, we recommend that Sweden should attempt to find a legal solution which will enable our courts to more easily convict scornful statements regarding certain minority groups, even if the origin of the statement can be traced to religious writings. 3. With reference to the instruction in the Freedom of Press Act (TF 1:4), we find it necessary to clarify which statements that can be looked upon as legal and which statements are unlawful.

Syftet med denna uppsats är att studera vilka föreställningar om förövare som förekommer i medias artiklar om mäns våld mot kvinnor. Ett antal artiklar från Sveriges tre största kvälls- och dagstidningar har studerats och fokus har legat på hur män framställs som förövare, på vilket sätt kvinnor framställs som offer, men också på vilka eventuella förklaringar eller orsaker till våldet som finns i artiklarna. Som metod har diskursanalys använts och då främst Norman Faircloughs Kritiska diskursanalys. I analysarbetet har dock analysverktyg även från Diskursteori och Diskurspsykologi använts. Genusteorier utifrån bland annat R.W Connell har använts för att visa på den genusstruktur som finns i samhället. Även teorier kring media som normskapande har legat till grund för studien. I analysen av artiklarna framkommer bilden av den typiske våldtäktsmannen, föreställningen om det idealiska offret men också den stereotypa bilden av våldtäkt. Dessa stereotypa bilder eller myter får konsekvenser för både män och kvinnor i samhället. Det rör sig om hur kvinnor utifrån en förlegad syn på kvinnor och män, antas bära egen skuld för våldtäkter, hur kvinnor inte vågar anmäla våldtäkter som inte begåtts av den ”typiske våldtäktsmannen” och hur mäns våld mot kvinnor framförallt anses vara en kvinnofråga. Genom medias fokus på överfallsvåldtäkter hamnar också andra ”icke-typiska våldtäkter” i skymundan. I detta har media ett stort ansvar då de i sina framställningar av mäns våld mot kvinnor har ett val i vilka brott de rapporterar om och hur de beskriver de inblandade. I stort har detta betydelse för samhällets kamp mot mäns våld mot kvinnor och för jämställdheten mellan kvinnor och män.

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen. På grund av att en implementering inte har skett är de anställda omedvetna om arbetets relevans till den nationella handlingsplanen. Behovet av ett förebyggande arbete beträffande kvinnlig könsstympning har påträffats då individer i bostadsområdet Brandkärr bett om hjälp. Arbetet som utförs i kommunen mot kvinnlig könsstympning har sitt ankare i en person, därmed gör sig eldsjälsproblematiken gällande.

Den 1 januari 2003 infördes ”sexuell läggning” i lagen om hets mot folkgrupp. Den främsta anledningen till att ändringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på bl.a. sexuell läggning. I samband med denna lagändring behövdes det i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tilläggas ”sexuell läggning” i den s.k. brottskatalogen. Införandet av sexuell läggning i straffbestämmelsen innebär en inskränkning i yttrandefriheten som skyddas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt Europakonventionen för de mänskliga fri- och rättigheterna. Regeringen ansåg att intresset att skydda homosexuella som grupp var ett ändamål som är tillåtet för inskränkningen. Regeringen anförde vidare att straffstadgandet inte hindrar en fri och saklig debatt och vederhäftig diskussion om homo- bi- och heterosexualitet i kyrkan eller andra områden i samhället. Vad gäller kyrkan och religionsfriheten är det inte straffbart att citera och diskutera t.ex. religiösa urkunder men däremot bör det inte vara tillåtet att genom religiösa texter hota eller uttrycka missaktning för homosexuella som grupp, lika lite som mot andra grupper. Ett omdiskuterat fall handlade just om uttalanden inom kyrkan som föll in under bestämmelsen hets mot folkgrupp med anspelning på sexuell läggning. Pastor Åke Green fälldes i tingsrätten, friades av hovrätten och Högsta domstolen. Den främsta anledningen till att han friades i Högsta domstolen var att hans uttalanden i det religiösa sammanhanget inte uttryckte en uppmuntran till eller ett rättfärdigande av hat mot homosexuella som grupp, ett s.k. ”hate speech”. Enligt svensk rätt hade han uttryckt missaktning för homosexuella som grupp men Europakonventionens religions- och yttrandefrihet tillät, i detta specifika fall, inte en sådan inskränkning som straffbestämmelsen utgör. I ett annat mål fälldes ett antal tilltalade i tingsrätten men friades av hovrätten. De tilltalade delade ut flygblad vars innehåll uttryckte missaktning för homosexuella som grupp. I flygbladet anförs att Nationell ungdom är upphovsman av uttalandena. Hovrätten anförde att deras agerande föll in under bestämmelsen hets mot folkgrupp men med anledning av domen mot Åke Green friades männen då innehållet i flygbladet inte uppmuntrade till eller rättfärdigade hat mot homosexuella som grupp. HD skall ta upp målet.

Människan beundrar samt strävar efter makt och status som förknippas med mängden pengar man har. Uppfyllelsen av rikedom kräver i vanliga fall stora ansträngningar samt handlingskraft, många väljer dock att ta den enklare vägen genom bedrägerier såsom penningtvätt. Syftet är att lyckas blanda sina svarta pengar med vita pengar. När man har blandat svarta och vita pengar går de till slut inte att urskilja dess ursprung. Detta sker exempelvis genom att inkomsterna förs in i ett legalt företag. Denna typ av brott är dold. Enligt Internationella Valutafonden (IMF) omsätts varje år 2 – 5 % av världens bruttonationalprodukt eller GDP inom den svarta ekonomin. Detta motsvarar 3 tusen miljarder dollar. Det är inte enbart personer och företag i världens länder som är inblandade i hanteringen av de s k. svarta pengarna. Av de 60 rikaste länderna i världen anses 11 vara direkt kriminella. Den svarta marknaden har därför genom sin storlek och omsättning en stor marknadspåverkan. Syftet med uppsatsen är att ur empiriskt underlag öka kunskapen om de insatser som används för att förebygga penningtvätt i företag. För att besvara syftet bygger uppsatsen på rättsfall, intervjuer, litteratur m.m. Ur uppsatsen kan man dra slutsatsen att penningtvätt är ett moraliskt brott som är svårt att förebygga. Trots detta försöker myndigheterna å ena sidan att åtgärda detta genom lagar samt kontroller, samtidigt som företag försöker undvika att drabbas av penningtvätt och dess legala efterföljder genom bl.a. internkontroll m.m.