No description available.

Trots att Sveriges befolkning ökar i stadig takt minskar invånarantalet i väldigt många kommuner, något som pågått under en längre tid. Norrlands inland är ett typexempel på en region som fått erfara stora befolkningsminskningar. Ett sjunkande befolkningsunderlag leder bland annat till försämrat skatteunderlag som sätter den kommunala välfärden i en utsatt situation, vilket i sin tur bidrar till en fortsatt befolkningsminskning. Uppsatsen består av en fallstudie som tar stöd i Syssners begrepp tillväxt- och anpassningsstrategier för att på så sätt kunna kategorisera olika åtgärder som forskningen och de undersökta fallen tar upp. Tillväxt har länge varit normen i den kommunala planeringen medan anpassning är ett relativt nytt fenomen, då efterfrågan om en planering mer lämplig för kommuner präglade av befolkningsminskning ökat på senare tid. Med hjälp av en kvalitativ textanalys redovisar uppsatsen de visioner och strategier som de fyra svenska kommunerna Arvidsjaur, Gällivare, Pajala och Storuman tar upp i sina översiktsplaner för att hantera befolkningsminskning. Arbetet studerar även forskning inom området för att därefter redovisa likheter och skillnader mellan kommunernas arbete och forskningen. Det har gått att utläsa hur problematiken kring befolkningsminskning är komplex, där alla undersökningsobjekten upplever en missgynnande åldersstruktur samt låg utbildnings- och kompetensnivå som några av de främsta hindren. Det konstateras hur tre av kommunerna, i sina visioner och mål, strävar efter tillväxt men att det inte speglar de underliggande strategierna som utgår från både tillväxt och anpassning. En diskussion förs därefter kring hur det kan bero på planeringens politiska förankring; att de politiska partierna måste sträva efter tillväxt för att attrahera väljare, vilket speglar översiktsplanernas visioner och mål. Den fjärde kommunen är mer återhållsam och har visioner nära kopplade till anpassning, vilket till stor del speglar deras strategier. Det framkommer att tre strategier går att finna i alla översiktsplanerna och även i forskningen, detta i form av marknadsföring (främst genom turism), attraktiva livsmiljöer samt regional och kommunal samverkan. Även om forskningen tar upp rivning och samverkan med civilsamhället är det inget som någon av kommunerna tar upp. Samtidigt arbetar kommunerna med identitetsskapande åtgärder vilket forskningen inte tar upp. Med andra ord finns det flera likheter och skillnader mellan de undersökta fallen och forskningen.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

No description available.

Forskningen gällande mäns våld mot kvinnor har inte jämfört hur olika professionella utifrån sina olika yrkespositioner anser om gemensam vårdnad, där kvinnorna har blivit utsatta för sina mäns våld. Denna studie kommer att undersöka vad olika professionella, utifrån sina olika yrkespositioner, anser om fenomenet och därmed bidra med något nytt till forskningen. Begreppet mäns våld mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, känslomässiga och verbala kränkningar samt alla handlingar vars syfte är att skada eller kontrollera kvinnan (Jalmert, 2003, s. 256).   Mäns våld mot kvinnor beror på många faktorer, men tillvägagångssättet som männen använder sig av för att bryta ner och ta kontrollen över kvinnorna följer ett systematiskt schema. Kvinnornas normaliseringsprocess till våldet som de utsätts för, resulterar i att de får det svårt att separera från de våldsamma männen (Beausang, 2003, s. 238). När de misshandlade kvinnorna slutligen lämnar relationen utsätter de sig ofta för stora risker i samband med uppbrottsprocessen och även under en lång tid efter separationen. Genom att kvinnorna ofta stannar kvar i de våldsamma relationerna eller går tillbaka till sina våldsamma män, medför det att de våldsutsatta kvinnorna inte uppnår brottsofferstatus i allmänhetens ögon (Lundgren et al., 2001, s. 17). Graden av brottsofferstatus kan ge stora konsekvenser i kommande vårdnadstvister och vårdnadsutredningar. Syftet med denna studie är att undersöka vad fem professionella anser på de misshandlade mödrarnas situation och hur den påverkas av gemensam vårdnad, där mödrarna har brutit upp från en destruktiv relation med barnets/barnens fäder. Nyckelinformanterna har noga valts ut efter sina mångåriga erfarenheter av arbete med misshandlade mödrar och problematiken med gemensam vårdnad. Resultatet av intervjustudien med de professionella tyder på att de flesta av de misshandlade mödrarna får en mycket allvarlig, psykiskt tung, ekonomiskt svår och oviss levnadssituation efter att de har lämnat de våldsamma fäderna till deras gemensamma barn. Ovissheten består dels av att mödrarna inte längre råder över sina liv, utan är utelämnade till myndighetspersoner i olika enheter och hur dessa ser på frågor som rör våld. Synen på och hanteringen av de misshandlade mödrarnas situation i de olika enheterna, kan verka avgörande i domsluten vid vårdnadstvister. Domstolarnas beslut i vårdnadstvisterna kan få långtgående konsekvenser för de misshandlade mödrarnas liv, med tanke på deras personliga säkerhet vid t.ex. hämtning och lämning av barnet/barnen. Men även rätten att fatta viktiga beslut utan att behöva samarbeta med barnens fäder påverkas beroende om domslutet blir gemensam vårdnad eller ej. Likaså påverkas mödrarnas ekonomi av hur domstolarna dömer i vårdnadstvister.

Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga förhållanden samt arbeta förebyggande för att förhindra att barn och unga far illa. Tidigare forskning visar att det finns betydande brister i hanteringen av ärenden som rör våld mot barn och att våld mot barn kan ses komplext samt vara svårt att uppmärksamma. Det är därför viktigt att socialtjänsten har god kunskap och erfarenhet om vad våld mot barn innebär samt att det finns rutiner och riktlinjer för hur våldsärenden ska hanteras. Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares beredskap och förhållningssätt i ärenden som rör våld mot barn samt socialtjänstens samverkan med interna och externa aktörer i dessa ärenden. Studien genomfördes med en kvalitativ undersökningsmetod där sex stycken socialsekreterare, som alla arbetade med barnavårdsutredning, intervjuades. Intervjuerna genomfördes i tre olika kommuner i norra Sverige. Det empiriska materialet bearbetades och analyserades med utgångspunkt i tematisk analys. Teoretiska utgångspunkter utgjordes av organisationsteori, socialkonstruktivism och tidigare forskning. Studiens resultat visar att begreppet våld mot barn är komplext och innefattar många olika definitioner vilket gör att våldet kan vara svårt att upptäcka. Studien indikerar på ett behov av kunskap och relevant kompetens inom socialtjänsten i området våld mot barn inom familjer. Vidare framkom att olika faktorer påverkar socialsekreterarnas förutsättningar att utreda våld mot barn inom familjer. Exempelvis ekonomiska faktorer inom organisationen, riktlinjer och rutiner gällande våldsärenden och även vilken kunskap och kompetens som ligger till grund för arbetet. Studiens resultat indikerar att samverkan mellan olika aktörer ses positivt i arbetet med våldsutsatta barn och att kunskapsutbyte är en viktig del i arbetet. Slutsatsen av studien visar att arbetet med barn som utsatts för våld kräver bredare kunskap om både begreppet i sig och generella kunskaper om riktlinjer, rutiner samt samverkan mellan olika aktörer i ärenden som rör våld mot barn. Slutsatsen visar även på ett stort behov av relevant kompetens hos de socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar och möter våld i sitt arbete.

No description available.

L'objectif de cette thèse est d'étudier le développement communicationnel multimodal des jeunes enfants français âgés de 18 mois à 3 ans et demi. Nous nous concentrons donc autant sur l'apparition et le développement des gestes et des combinaisons bimodales alliant un geste et un (ou plusieurs) mot(s) que sur celui de la langue et tâchons d'étudier le rôle du geste dans les étapes précoces de l'acquisition du langage. L'intérêt de cette recherche est qu'elle fait un pont entre (1) les recherches sur la gestualité du jeune enfant durant la période pré-verbale ainsi que sur son entrée dans la période verbale (l'arrivée des énoncés à un mot et deux mots dans ses productions) et (2) les recherches sur l'enfant d'âge scolaire (6 ans et plus) et l'adulte, qui communiquent tous deux en utilisant leur langue maternelle et des gestes co-verbaux. Notre corpus est constitué de 154 vidéos de jeunes enfants en train de jouer avec un ensemble ludique comportant une maison et des personnages en situation de jeu triadique (en présence d'un adulte). Notre premier objectif consistait à vérifier l'hypothèse que la production des gestes communicationnels et l'émergence des combinaisons bimodales annonce l'arrivée des énoncés à deux mots (comme cela a été déjà montré pour les enfants italiens et américains). En fait, il apparaît que ce processus s'étend au-delà des énoncés à deux mots, car ces combinaisons geste+Xmots apparaissent toujours avant les énoncés X+1mot. Il semble donc que le geste joue un rôle dans le développement des verbalisations enfantines avant d'être utilisé comme co-verbal chez l'enfant plus âgé et chez l'adulte. Notre second objectif consistait à observer, qualitativement, l'évolution des conduites communicatives lors de situations de jeux triadique, et plus précisément à voir sur quelles ressources communicationnelles s'appuie l'enfant pour exprimer des suites d'événements (scripts liés à son activité ludique) qui nécessitent non pas une seule, mais deux ou plusieurs prédications. Là encore, il apparaît que les gestes et les combinaisons bimodales sont intégrées aux premières tentatives de verbalisation. Ce travail confirme que le geste joue bien un rôle dans le développement linguistique enfantin. Une meilleure connaissance de ces gestes nous permettra donc une meilleure connaissance du développement de l'enfant et nous aidera à repérer plus efficacement et plus précocement les troubles développementaux de l'enfant. De plus, s'il existe déjà des indices pour mesurer le développement des performances linguistiques, cette recherche soulève la question de la création d'un indice pouvant mesurer les performances communicationnelles multimodales enfantines, c'est-à-dire la création d'un indice prenant en compte l'intégralité des ressources sémiotiques mobilisées par l'enfant et pas seulement la langue. / The aim of this thesis is to study the development of multimodal communication in young French children aged from 18 months to 3 years and a half while acquiring the French language. We will focus on the emergence and development of gestures, gesture-word combinations and language and will try to understand the role of gesture in the early stages of language acquisition. The interest of this research is that it fills the gap between (1) research on the young child first gestures during the pre-verbal period and the period during which he begins to acquire his mother tongue (the appearance of one-word and two-words sets in his productions) AND (2) research about older children (age 6 and older) and adults who both communicate using their mother tongue and co-speech gestures. Our corpus is composed of 154 videos of young children playing with an adult and a house game set (triadic situation). Using these data, we first wanted to test the hypothesis that the production of communicative gestures and the emergence of gesture-word combinations both predict the production of two-words speech in young children (as it has already been shown for Italian and American children). In fact, our results point to a more general developmental scheme with gesture+Xwords combination always preceding the upcoming of X+1words verbal utterances. Gesture use does play a role in the development of language at early stages as well as at later stages, when the child begins to produce long sentences (composed of more than two words) and combines them with co-speech gestures. Our second objective was to observe qualitative changes in the child's communicative behavior in a triadic situation, and more precisely to study the communicative resources the child uses to express sequences of events (scripts related to playful activities) which require not one, but two or more predicates. Again, it appears that gestures and bimodal combinations are integrated within the first attempts to produce verbalizations. This work confirms that gesture use does play a role in language development. A better understanding of these gestures will allow us a better understanding of child development and help us to identify earlier and more effectively developmental disorders in children. In addition, if there already is an index to measure the development of language performance, this research questions the creation of an index that can assess the multimodal communicative performance, that is to say the creation of an index taking into account all the semiotic resources mobilized by the child and not just verbal language.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt problem som kraftigt påverkar kvinnans hälsa.Hälso- och sjukvården är ofta den enda myndighet som kvinnorna kommer ikontakt med. Vilket bidrar till att sjuksköterskan besitter en central roll i attidentifiera och stödja våldsutsatta kvinnor.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans identifikation och stöd till denvåldsutsatta kvinnan.Metod: En litteraturöversikt utfördes. Artiklarna valdes utifrån litteraturöversiktenssyfte, artiklarna analyserades systematiskt. I resultatet inkluderades 19artiklar, 10 med kvantitativansats och nio i kvalitativutformning.Resultat: Resultatet utmynnade i flera faktorer som är gynnsamma för identifikation, såsom ett gott bemötande, att sjuksköterskan erhållit utbildning inomvåldsutsatthet. Men även hur sjuksköterskan kan arbeta för att identifiera ochstödja våldsoffer. Faktorer som hindrar identifikation var organisatoriskahinder, negativa attityder samt kunskapsbrist.Diskussion: Sjuksköterskans attityder, bemötande, kunskapsnivå och andraorganisatoriska hinder kan bidra till ”caring” och ”uncaring”. Dessa faktorerkommer att påverka identifikation och stöd av våldsutsatta kvinnor.Sjuksköterskan behöver vara medveten om sin roll i mötet med kvinnor somutsätts för våld för att uppnå omvårdnad av kvalité.Slutsats: Utbildning inom våldsutsatthet bör erbjudas för att minska barriärer somhindrar identifikation. Verksamheter och organisationer behöver tydligariktlinjer och rutiner för handläggning av våldsoffer. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Kängurumetoden är idag en relativt okänd metod trots att den funnits sedan en tid tillbaka. På en neonatalavdelning behandlas barn som är födda för tidigt och sjuka fullgångna barn. Det är på dessa avdelningar som kängurumetoden används. Bristen på sjuksköterskor undgår ingen och idag arbetar många grundutbildade sjuksköterskor på neonatalavdelningar. För att dessa sjuksköterskor ska få en bättre kompetens så bör de veta att föräldrar som använt sig av metoden har olika erfarenheter och upplevelser; att det är föräldrarnas och barnets hälsa och välmående som går i första hand. Syftet med studien är att beskriva skandinaviska föräldrars upplevelse av att använda kängurumetoden. Genom mer kunskap och förståelse kan sjuksköterskan bidra till hälsa och välbefinnande hos många nyblivna föräldrar som haft en tuff start efter förlossningen och hamnat på sjukhus. Studien som gjorts är en litteraturöversikt utarbetad efter Fribergs modell. Totalt åtta artiklar är granskade och analyserade, genom dessa kunde fyra huvudteman urskiljas; Anknytning - Att lära känna sitt barn, Att bli förälder, Processen och En lugn stund. Genom att få ta del av information och få prova att själva använda kängurumetoden kan föräldrarna få chansen att se vilka fördelar och negativa aspekter metoden för med sig. Vikten av stöd från sjuksköterskan och att få en individanpassad vård genom kängurumetoden diskuteras i denna kandidatuppsats. Även hur metodens och sjuksköterskans roll kan kopplas till hållbar utveckling och på vilket sätt de bidrar hälsofrämjande.