Mötet mellan staden och vattnet spelar en stor roll i klimatanpassningen av städer. Vi står inför ettförändrat klimat med högre havsnivåer och mer frekventa nederbörd. Detta ställer krav på att vårastäder klimatanpassas för att klara framtida förhållanden. Områden där denna anpassning ofta sker ärhamnomvandlingsområden, där nya stadsdelar behöver skyddas mot framtida vattennivåer. Ihamnomvandlingsområdens klimatanpassning är det av yttersta vikt att ett skydd mot översvämningbåde skyddar och tillför en god bebyggd miljö till staden. Syftet med arbetet är att undersöka hur skydd mot översvämningar kan utformas för att hanteraframtida vattennivåer. I arbetet undersöks vilka metoder inom klimatanpassning går att översätta tillett gestaltningsprogram för skydd mot översvämning och hur de kan appliceras vid gestaltning avhamnomvandlingsområden. Genom en kvalitativ textanalys och en platsanalys av de två städernaEnköping och Uddevalla har fyra strategier för klimatanpassning tagits fram i ett gestaltningsprogram,Adaptivitet, Multifunktionalitet, Skalbarhet och Anpassning till lokal kontext. Dessa strategiergenomsyras sedan av målet om en god bebyggd miljö. Strategierna redovisas sedan i tvågestaltningsförslag som visar på hur strategierna kan tillämpas vid gestaltning av hamnområden.Arbetets slutsats visar på att det inte finns några enskilda metoder för skydd mot översvämning sompassar alla platser. Det är genom övergripande och flexibla strategier för klimatanpassning som etteffektivt och attraktivt skydd mot översvämning kan utformas.

Denna studie handlar om att förstå den svenska yttrandefrihetens gränser i samband med Rasmus Paludans koranbränningsturné runt om i Sverige våren 2022. Studien är en ideologisk argumentationsanalys som studerar koranbränning i media med utgångspunkter i liberalism som idétradition med hjälp av yttrandefrihet, mångfald och tolerans som politiska begrepp. Det valda problemområdet fördjupar sig i mediedebatten som polariserar det svenska samhället och kopplar samman samtid och historia.

This essay is based on the fact that both private and public organizations are facing constant organizational changes, which is due to, for example, globalization, changing consumption patterns and political decisions. At the same time, the research shows that the majority of change initiatives do not achieve the desired result or even fail. The purpose of this study is to contribute with increased understanding of the middle manager's possible role as a change agent in the event of an organizational change. The research design consists of a case study ata municipal housing company with a focus on a newly appointed middle management role, the property manager, who manages two parallel organizational changes. The role of the middle manager is also a result of the internal organizational change. Based on semistructured interviews with nine middle managers, the answers are coded into five theme areas: Interpretation of the change work, Participation and influence, Middle managers' responsibilities in the change work, Support from the management and Middle managers and resistance. These five themes form the basis for the study's analysis and conclusions. The study comes to the following conclusions: to recognize middle managers as a strategic asset within organizational change, to ensure that middle managers have the right conditions and access to decision-making processes, that middle managers have the right training to be able to work strategically with change measures and to give middle managers time to both driving change and operational work.

No description available.

Koranbränning är ett fenomen som har kommit att väcka starka känslor. Bränningarna har kallats för hotdrivande och har flera gånger lett till upplopp. Denna uppsats har undersökt huruvida en koranbränningsaktion redan med gällande rätt skulle kunna förbjudas, som hets mot folkgrupp eller genom bestämmelsen om förargelseväckande beteende, utifrån den rättsdogmatiska metoden. Båda lagrummen har en lång historia bakom sig, där hets mot folkgrupp varit den mer specialiserade bestämmelsen, särskilt inriktad mot egenskaper vilka inte bör tåla kritik, då en person inte själv kan påverka dem. Bestämmelsen om förargelseväckande beteende kan närmast ses som en säkerhetsventil, att tillämpa då något annat mer specialiserat lagrum inte kunnat aktualiseras. Vidare kan sägas att hets mot folkgrupp kriminaliserar ett yttrandes innehåll, medan förargelseväckande beteende kan angripa en framförandeform. Rättspraxis om hets mot folkgrupp vittnar om ett starkt yttrandefrihetsskydd, vilket endast kan ge vika för uppenbara överträdelser. Praxis om förargelseväckande beteende är ägnat att påvisa svårigheten att separera ett yttrandes innehåll från dess form. Doktrinen har visat på vilket sätt omständigheterna vid aktionerna kan inverka på den samlade bedömningen av deras straffbarhet, men har också visat juristers olika syn på problemet. I min analys har jag systematiserat och värderat rättskällorna, för att sedan komma till slutsatsen att koranbränning, under vissa förutsättningar skulle kunna lagföras som hets mot folkgrupp respektive förargelseväckande beteende. Även om det inte finns något prejudicerande rättsfall eller någon mer djupgående doktrin om huruvida koranbränning kan anses lagligt eller inte, så menar jag att rättskällorna sammantaget pekar åt att detta mycket väl kan vara fallet.

Forskningen i den här uppsatsen handlar om samekvinnor, en grupp kvinnor som kan ses som en glömd kategori i den pågående genusdiskussionen i Sverige. Utgångspunkten för uppsatsen är huvudfrågan: kan samekvinnor ses som dubbelt diskriminerade utifrån ett intersektionellt perspektiv, genom att tillhöra de marginaliserade grupperna kvinna och ursprungsbefolkning? Den anförda teorin i uppsatsen, intersektionellt perspektiv, problematiserar runt olika aspekters interaktion med varandra och inverkan på det upplevda och behovet av hjälp. Metoden som används är kvalitativ intervjumetod. Intentionen är att belysa samekvinnors situation som kvinna och ursprungsbefolkning och explicit i kontexten våld i hemmets sfär som ett exempel på den dubbla diskriminering samekvinnor utsatts och utsätts för. På grund av bristande engagemang från svenska staten när det gäller samekvinnor, saknas det en förståelse för kulturella aspekter som kan ha inverkan vid uppbrottsprocessen. Slutsatsen efter problematiseringen runt frågeställningarna är att samekvinnor är dubbelt diskriminerade både som kvinnor och som ursprungsbefolkning i kontexten våld i hemmets sfär. / The research in this essay is about Sami women, a group of women that could be recognised as a forgotten category in the ongoing discussion in Sweden about gender. The starting point for the essay is accordingly: could Sami women be seen as double discriminated from an intersectional point of view, considering that they belong to the marginalised groups women and indigenous people? The plead theory for this essay, intersectional perspective problemize around interaction between different aspects and their influence on experience and need for help. Applied method is qualitative interview method. The intention is to show the situation for Sami women as women and indigenous people explicit in the context of domestic violence as an example of the double discrimination they have been and are put through. Due in absence of commitment from the Swedish authorities considering Sami women, there are lacking comprehension about the cultural aspects that can have influence on the leaving process. Conclusion is after problemizing around the issue that Sami Women is double discriminated both as women and as indigenous people in the context of domestic violence.

Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem som leder till fysisk och psykisk ohälsa på lång och kort sikt, där den vanligaste typen är partnervåld där en man utövar våld mot en kvinna. Mellan 30 - 60% av kvinnor över 18 år har någon gång under sitt liv blivit utsatt för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Svårigheten att mäta våldets omfattning är stor eftersom det finns ett stort mörkertal kring hur många som är utsatta. våldet kan definieras på olika sätt och det finns olika typer, denna studie fokuserar på fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Sjuksköterskans uppgift är bland annat att främja hälsa och lindra lidande och hälso-sjukvården ska arbeta mot att eliminera våld mot kvinnor. Syftet är att belysa vad i sjuksköterskans bemötande som avgör våldsutsatta kvinnors avslöjande om utsatthet. Detta examensarbete är en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod, där 8 artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs granskningsmetod. Resultatet visar fyra teman som svarar på syftet: att hjälpa kvinnan att identifiera våldet, att ställa frågan om våld, icke-dömande bemötande samt visa möjligheter på en säker plats. Det som avgör ett avslöjande är sjuksköterskans förmåga i bemötandet att stödja kvinnan i identifiering av våldet genom att konkret sätta ord på våldet, ställa frågan om våld, bemötandets karaktär och kompetens kring våld och vidare hjälp. Att sjuksköterskan ställer frågan om våld och ger information om möjligheter kan hjälpa den utsatta kvinnan att uppnå god hälsa. Sjuksköterskans goda etiska perspektiv och lyhördhet skapar trygg miljö som leder till att kvinnan vågar berätta om sin utsatthet.

No description available.

Våld i nära relationer är allvarligt folkhälsoproblem både globalt och nationellt. En fjärde del av kvinnor mellan 15–45 år utsätts för någon form av våld under sitt liv. Våld mot kvinnor är brott mot kvinnans mänskliga rättigheter och kan leda till bestående psykiska eller fysiska besvär, och dessutom medför det enorma kostnader för samhället. Våld i nära relationer kan drabba alla oavsett kön, ålder eller bakgrund och trots olika förebyggande insatser och lagar, allt våld upptäcks inte. Enligt lag ansvarar vårdgivarna för att säkerställa rutiner för screening för våldsutsatthet. Sjuksköterskan och övrig hälso-och sjukvårdspersonalen ansvarar att identifiera våldsutsatta kvinnor, att ge bra bemötande samt hjälp och stöd till offer. Syftet med studien var att ur kvinnornas perspektiv belysa hindrande och underlättande omständigheter för att avslöja våldsutsatthet till sjuksköterskan och övrig hälso-och sjukvårdspersonal. Denna litteraturstudie är en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes. Totalt åtta vetenskapliga artiklar ligger i grund för resultatet. Resultatet visar att våldsutsatta kvinnor upplever flera hindrande eller underlättande omständigheter för att avslöja våldsutsatthet, så som kvinnans emotionella hindrande och underlättande omständigheter, brist på säkerhet och hinder kopplade till sjuksköterskans och övrigt vårdpersonalens bemötande. Sjuksköterskans och vårdpersonalen ansvarar för att ställa frågor om våldsutsatthet, att prata med kvinnan i enrum och på det sättet möjliggör för kvinnan att avslöja våldet. Dessutom ska möte med våldsutsatta kvinnor vara präglad av empatisk bemötande och lyssnande färdigheter.   dfd

No description available.