Diss. Ph. D.--Semitic languages--Uppsala university, 1999. / Le terme "bayit sur la p. de titre est en caractères hébraïques. Bibliogr. p. 205-209.

Texte remanié de: Diss.--Katholisch-Theologische Fakultät--Graz--Karl Franzens-Universität, 1992. / Résumé en français. Bibliogr. p. 193-203. Index.

Habilitationsschrift--Sprachwissenschaft--Hamburg. / Bibliogr. p. 397-412.

Akademisk avhandling--Historia--Uppsala, 1978. / Bibliogr. p. 213-220. Index.

Diss.--Pontificia università gregoriana, 1997. / Bibliogr. p. 343-347.

Texte remanié de: Th. Ph. D.--University of Toronto. / Bibliogr. p. 167-179. Index.

Th.--Fribourg, 1992. / Contient le texte ou un extr. des inscriptions recensées. Bibliogr. p. 277-280. Index.

Bakgrund: Ur ett globalt perspektiv har det skapats ett obehag kring ämnet våld i nära relation. Kvinnor som lever med våld i nära relationer söker vård upprepade gånger med våldsrelaterade skador och symtom, men uppger då andra orsaker till symtombilden. Sjuksköterskor är en av de yrkeskategorier som först kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor och utgör därför en nyckelroll i att ställa rätt frågor för att kunna identifiera våldet. Syftet: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av möten med kvinnor som lever med våld i nära relationer. Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudkategorier: Att vara personlig och inte privat, brister i organisatoriska förutsättningar och svårt att hantera personliga känslor, med sex underkategorier. Slutsats: Sjuksköterskor upplever personliga känsloreaktioner i möten med kvinnor som lever med våld i nära relationer. De önskar att kunna hjälpa kvinnorna, men när det råder brist i framförallt kunskap, utbildning och tid resulterar det i svårigheter för sjuksköterskor att identifiera våldet. Det krävs vidare forskning för att kunna utveckla och förbättra sjuksköterskor omvårdnadsarbete med våldsutsatta kvinnor.

I dagens Sverige lever ett flertal kvinnor i förhållanden med män som utsätter dem för våld (BRÅ, 2002). Studiens syfte är att förse läsaren med en inblick i mödravårdens arbete gällande våldsutsatthet, vilket tillgodoses genom att ta del av personalens erfarenheter. Majoriteten av gravida kvinnor uppsöker vid något tillfälle mödravården (Widding Hedin, Grimstad, Möller, Schei & Jansson, 1999). Därmed har denna vårdinstans en unik möjlighet och ett särskilt ansvar att identifiera våldsutsatthet (SOSFS, 2014:4).  Med denna bakgrund har vi valt att studera personalens egna erfarenheter av att fråga om just våldsutsatthet. Insamling av empiriskt material har genomförts genom kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor och barnmorskor från tre olika landsting eller regioner runtom i Sverige. De fyra intervjudeltagarna har under studiens förlopp varit aktivt verksamma inom mödravården. Utsagorna har kombinerats med tidigare kunskap, för att kunna ge en holistisk bild av hur mödravården arbetar kring ämnet mäns våld mot kvinnor. Resultatet av studien visar på att de yrkesverksamma inom mödravården delar liknande erfarenheter och tankar gällande att ställa frågor om våldsutsatthet till gravida kvinnor. Kollegialt stöd och utbildning i ämnet kan ses som viktiga delar i ett effektivt arbete gällande identifierandet av våldsutsatthet. Vidare tycks det att en hög arbetsbörda istället påverkar identifieringsarbetet negativt.

La thèse s’inscrit dans le domaine de la sociologie de la connaissance. En cela, elle procède pleinement de ce programme caractéristique qui consiste à croiser des données relevant des connaissances et des données attenantes au social. Cependant, et s’écartant en cela quelque peu des tendances qui paraissent dominer ce courant de recherche, l’idée est de pointer autant que possible l’attention sur le ‘faire’ des connaissances. S’appuyant pour l’essentiel sur des entretiens passés auprès de journalistes et de chercheurs et dont l’objet était d’interroger leurs modalités d’entendement du réel, la thèse tente ainsi de penser ce que l’on pourrait apparenter à des « pratiques conceptuelles ». En étudiant par exemple la façon dont les premiers conçoivent leurs articles et la manière dont les seconds conduisent leurs expériences et en interprètent les résultats, on peut essayer non pas uniquement de faire une revue des objets qui, à un moment donné, caractérisent un champ de savoir, ni seulement décrire la façon dont un contexte sociétal global influence des thèmes de recherche, mais réfléchir sociologiquement les conditions de possibilité premières de nos connaissances : notamment, on interrogera ainsi la disposition indigène à juger qu’une représentation est « vraie », ou la tendance courante à distinguer entre énoncés « factuelles » et énoncés « théoriques ». / The research’s field is the sociology of knowledge. In this way, the idea is to study simultaneously social data and knowledge facts, and to connect them. More precisely, we would like to think knowledge in terms of practices. : when one observe any event and try to understand it, to identify what he’s looking at, and mobilize words to express his comprehension, his vision, isn’t he doing something, at least on a conceptual level? For this purpose, the research is based on scholar and journalist’s interviews : what type of representation implies each kind of writings? Michel Foucault’s theories happens to be our most important reference for this work.