Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett globalt problem. Våld i nära relationer innebär att förövaren och den våldsutsatta har eller har haft en nära relation. Partnervåld mot kvinnor är det vanligaste formen av våld i nära relationer och kan ge allvarliga konsekvenser på kvinnans hälsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att identifiera kvinnorna för att förhindra återkommande våld. Syfte: Syftet var att beskriva vad som påverkade sjuksköterskans möjligheter inom somatisk vård att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Litteraturöversikten gjordes med kvalitativa artiklar och induktiv ansats. Resultatartiklar söktes på databaserna Chinal, Medline och Psycinfo. Resultat: Sjuksköterskans möjligheter att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer påverkades av att se tecken på våld, ha god kommunikation och arbeta i team med den utsatta kvinnan och andra professioner. Brister i arbetsmiljön, brist kunskap och rutiner kring våld i nära relationer samt föreställningar och kulturella skillnader påverkade möjligheten att identifiera våld. Slutsats: Fler olika sätt fanns till hur sjuksköterskan kunde identifiera våld i nära relationer. Framtida forskning behöver synliggöra vilka kunskaper sjuksköterskan behöver utveckla.

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad förståelse för vad målvaktsförbudet innebär och i vilka situationer godtagbara skäl kan anses föreligga i enlighet med 8 kap. 12 § ABL samt vad som kan utgöra sådana skäl. Vidare ämnas att undersöka lagregelns verkliga funktion genom att granska och analysera hur målvaktsförbudet tar sig uttryck i svensk domstol. Detta för att bidra till ökad förståelse för utseendet och användandet av målvakter i praktiken samt vilken eller vilka påföljder som kan tillkomma den som utser alternativt agerar målvakt, i enlighet med sanktionerna som beskrivs i 30 kap. 1 § 3 st. ABL. För att uppfylla syftet utreds, de lege lata, den gällande rätten med avseende på innebörden av målvaktsförbudet som föreskrivs i aktiebolagslagen (2005:551) samt vad undantagsrekvisitet om godtagbara skäl innefattar. Detta kompletteras med en rättsfallsstudie som omfattar alla hovrättsdomar mellan år 2013 och 2020, vilken kartlägger hur målvaktsförfarandet uttrycks i praktiken. Resultatet av studien visar att målvaktsförbudet innebär att en fysisk person inte får tillsättas vid en bolagsledande roll om denne inte har för avsikt att ta del av aktiebolagets verksamhet, förutsatt att godtagbara skäl inte föreligger. Vidare framkommer att den som agerar målvakt kan utses av annan eller utse sig själv. För att ett straff skall kunna utdömas krävs dock att målvakten avser dölja bolagets faktiska företrädare, vilken besitter den reella makten. Undantagsrekvisitet om godtagbara skäl beskrivs föreligga när bolagsledande roll tilldelas person i fåmansbolag i syfte att uppfylla aktiebolagets formella krav, dock skall förfarandet inte vara ämnat att dölja personen som utgör aktiebolagets verkliga huvudman. Rättsfallsstudien uppvisar att det i praktiken förekommer olika relationer mellan målvakten och den som utser målvakten. Vanligast förekommande är att vänner och bekanta agerar målvakt. Därutöver framkom att andra sanktioner än de som föreskrivs i 30 kap. 1 § ABL aktualiserades, vanligast förekommande var fängelse och villkorlig dom förenat med dagsböter vilket även kombinerades med näringsförbud i flera av fallen. Avslutningsvis uppvisas att målvaktsförfarandet i större utsträckning förekom i verksamheter relaterade till byggbranschen.

Denna studies syfte är att genom en kvalitativ fenomenologisk ansats undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen och socialsekreterare inom relationsvåldsenheter på socialtjänsten arbetar med äldre kvinnor utsatta för partnervåld. Syftet är vidare att studera yrkesverksammas olika erfarenheter av hur stödet till äldre kvinnor utsatta för partnervåld utformas inom respektive enhet. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex biståndshandläggare verksamma inom äldreomsorgen och tre socialsekreterare som arbetar med relationsvåld på socialtjänsten. Genom ett organisationsteoretiskt perspektiv, med centrala begrepp från teorier om organisationsstruktur och gräsrotsbyråkrati, har resultatet analyserats för att ge en större förståelse för kommunernas utredningar och hur insatser till våldsutsatta äldre kvinnor utformas. Det framkommer i studien att intervjupersonerna är verksamma i kommuner där arbetet fördelas genom specialiserade enheter för äldre och för våld. Det formella ansvaret för utredning och riskbedömning av våldet i undersökta kommuner ligger hos socialtjänstens enhet för relationsvåld. Organisationsstrukturens utformning kan påverka utredningsprocessen eftersom intervjupersonernas erfarenheter är att denna uppdelning kan ha betydelse för hur ärenden inkommer och kan hanteras i kommunerna. Enligt intervjuade biståndshandläggare och socialsekreterare är samverkan många gånger en förutsättning för att möjliggöra utredning och insatser vid våldsutsatthet. Insatserna är uppdelade mellan enheterna och behöver enligt intervjupersonernas erfarenhet ofta anpassas för att kunna vara ett stöd för kvinnor som är både äldre och utsatta för våld av en partner. Arbetet mot partnervåld har blivit ett aktuellt ämne i socialt arbete under covid-19-pandemin och meningen med denna studie är att ge större förståelse för kommunernas utredningsarbete och stödinsatser till äldre kvinnor utsatta för partnervåld.

Studiens avsikt är att bidra med kunskap om hur speciallärares yrkesroll mot matematikutveckling konkret kan gestaltas och hur speciallärarna uppfattar deras yrkesroll relaterar till utbildningens mål. Med hopp om att studien ska leda till kunskap kring hur man bygger broar mellan teori och verklighet när uppdraget relateras till utbildningens mål och teoretisk perspektiv. Trots att speciallärarna i denna studie har fått samma utbildning gestaltas uppdragen sig på olika sätt i praktiken därför ger studien kunskap kring vilka konsekvenser deras handlande kan resultera i, i enlighet till vad tidigare forskning har visat.Syftet med studien är att synliggöra ett antal Speciallärares yrkesroll, genom att lyfta fördelningen av deras arbetsuppgifter som utformas i verksamheten och deras uppfattningar om detta i relation till utbildningen. Hur uppfattar speciallärarna inom matematikutveckling, verksamma inom skolår 1-6, sitt arbete i relation till utbildningen? Vilka likheter respektive skillnader upplever de att det finns mellan arbetsuppgifter och centrala delar i utbildningen?Studiens teoretiska förankring har tagits ur det relationella och kategoriska perspektivet.Studien har inspirerats av fenomenografi då avsikten var att synliggöra variationen i speciallärarnas uppfattningar. Som metod har använts semistrukturerade intervjuer med 4 speciallärare. Denna studies urvalsgrupp arbetar inom en skolverksamhet med skolår 1-6 och utgörs av examinerade speciallärare inom matematikutveckling som examinerats efter den nya examensförordningen efter år 2008. Genom analys av utsagor identifierades uppfattningar som kopplas till utbildningens mål och till bakomliggande perspektiv inom ramen för en bearbetad modell.Resultatet visar att speciallärarnas arbete kan kategoriseras utifrån fyra aspekter; utredning, undervisning, skolutveckling och handledning. Fördelningen av deras arbetsuppgifter mellan dessa aspekter varierar mellan speciallärarna. Det fanns en del likheter men även stora skillnader. En speciallärare arbetar främst med kartläggning, en annan till största del med skolutveckling och de resterande två speciallärares insatser riktas mest åt undervisning. I stort riktas deras arbete till utbildningens mål och det präglas av ett relationellt perspektiv. Det förekommer dock arbetsuppgifter som inte finner stöd i utbildningens mål och som därmed är mer kopplade till ett kategoriskt perspektiv. Detta var främst synligt vid enskild eller undervisning i mindre grupp utanför ordinarie undervisningstid, som i denna studie var synligt i två speciallärares utsagor. En speciallärare tycker sig ha löst ekvationen kring att inte exkludera elever från den ordinarie undervisningen, genom att ge korta intensiva insatser. I resultatet blir det tydligt att skolutveckling och handledning, överensstämmer med flera mål ur examensordningen för speciallärarutbildningen. Skolutveckling och handledning ingick förvisso i samtliga speciallärares arbetsområde men i olika omfattningar. Handledning underrepresenteras dock i verksamheten i jämförelse med examensordningen.

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra enligt Sveriges jämställdhetspolitiska mål (Regeringskansliet, 2016). Tidigare studier visar på att relativ arbetslöshet mellan könen har en effekt på våld i hemmet, men resultaten är skilda. Då konsensus saknas inom detta högst aktuella samhällsproblem ökar intresset för att skapa klarhet. Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt relativ arbetslöshet har haft på våld mot kvinnor i hemmet i Sverige under perioden 2008–2018. Undersökningen har genomförts med panelregressioner med fixa effekter. Resultatet visar att en ökning i kvinnors arbetslöshet relativt mäns arbetslöshet har en positiv signifikant effekt på våld i hemmet, vilket bekräftar förhandlingsteorin att försvagad ekonomisk förhandlingskraft hos kvinnan relativt mannen ökar våldet. Resultatet går att ifrågasätta utifrån känslighetsanalyserna, men bedöms ändå vara relevant. Slutsatsen är att det finns en positiv relation mellan arbetslöshetsgapet mellan kvinnor och män och våld mot kvinnor i hemmet, men kausalitet kan inte fastställas.

Det finns mycket forskning om fördelarna med hud mot hud som vårdform för barn som vårdas på neonatalavdelningar. Några av fördelarna är bättre saturation, stabilare temperatur och hjärtfrekvens samt att det blir lättare för barn och föräldrar att knyta an till varandra. Många av de studier som är gjorda visar fördelar för barnet eller föräldrarnas sida, det finns däremot inte så mycket forskning kring barnsjuksköterskans upplevelse av hud mot hud som vårdform. Syftet med denna studie var att lyfta fram barnsjuksköterskans upplevelse av att vårda barn hud mot hud. Barnsjuksköterskor eller specialistsjuksköterskor med minst fyra års erfarenhet av neonatalvård har intervjuats och resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen genererade till tre kategorier Kunna förmedla trygghet, Erfarenhetens betydelse och Förflyttningar av neonatalbarn – ett riskmoment. Resultatet visar att barnsjuksköterskor eller specialistsjuksköterskor är positiva till vårdformen men att det finns tillfällen då hud mot hud inte är lämplig exempelvis när barnet är ostabilt eller erfaren personal saknas. Vid förflyttningar av underburna barn på neonatalavdelningar behöver den personal som är med vid flytten erfarenhet, framför allt hos de barn som är intuberade. Det framkommer också hur viktigt det är med ett bra samarbete mellan kollegor samt en god relation med föräldrarna.

Sammanfattningsvis handlar studiens syfte om att undersöka implementeringen av antimobbningsmodeller i två olika skolor. Våra frågeställningar fokuserar på varför denvalda modellen används, hur trygghetsteamet arbetar med implementeringen av denvalda modellen, vilka faktorer och perspektiv betonar trygghetsteamet vidimplementeringen av anti-mobbningsmodeller i skolorna, samt hur faktorerna påverkartrygghetsteamets arbete. I helhet lyfter vi fram olika avsnitt i arbetet. Uppsatsensdisposition ger en övergripande bild av anti-mobbningsprogram och hur de kan varaförebyggande. I avsnittet om tidigare forskning jämför vi till en början olika artiklar ochavhandlingar i anknytning till implementeringen om olika anti-mobbningsmodeller. Vitar även upp en översikt av forskning om mobbning, anti-mobbningsmodeller i Sverigeoch internationellt. I avsnittet om teoretiskt perspektiv och centrala begrepp har vi utgåttifrån både ramfaktorsteorin och läroplansteorin. Vi har även lyft fram centrala begreppsom ramfaktorer. I vår metoddel har vi gått till väga genom att vi har använt oss av enkvalitativ metod. Följande rubriker presenterar vi i metodavsnittet. Fokusgrupper,målstyrt urval och kedjeurval, genomförande, etiska överväganden, reliabilitet ochvaliditet och slutligen utgår vår analysmetod ifrån en tematisk analys. I Resultatdelenpresenterar vi våra intervjuer med trygghetsteamen. Resultaten är uppdelade i olikateman. I tema 1 beskriver vi trygghetsteamets bakgrund och sammansättning. I tema 2belyser vi rapportering av mobbningsfall. I tema 3 lyfter vi fram förändringar imobbning. I tema 4 diskuterar vi Gävlemodellen och arbetssätt. Slutligen tar vi upplikvärdighet och inkludering i tema 5. I vår diskussionsdel knyter vi ihop säcken genomatt vi har kopplat samman alla delar från uppsatsen för att skapa en röd tråd.

Uppsatsen syftar till att analysera medias olika strömningar av problemrepresentation av mäns våld mot kvinnor. Analysen utgår från Carol Bacchis strategi, “what's the problem with the problem represented?” och används för att kritiskt identifiera förgivettagna “sanningar” och bakomliggande kulturell mening som utgör representationerna. Övergripande har uppsatsen ett genusteoretiskt perspektiv där kön och sexualitet betraktas som socialt konstruerat, maskulinitet och femininitet förstås därmed som ideal formade av kultur, språk och dominerande diskurs snarare än essentiella egenskaper. Materialet bygger på 15 tidningsartiklar under tidsperioden 10- 24 april under 2021 från Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. Artiklarna publicerades under en specifik period då debatten fick stort fokus i media och på sociala medier. Resultatet av studien visade att förståelsen av problemet kunde härledas till hierarkiskt ordnade könsroller och en vithetsnorm där representationen kunde förklaras i relation till Sveriges invandringspolitik. Analysen av representationen visade att inom diskursen fanns uttryck för normativa idealbilder av offer och förövare, idealen kan tolkas utifrån traditionella föreställningar av maskulinitet och femininitet men kan inte ses som en struktur som ensam utgör representationen. Resultatet av min analys styrker att genom språkets dikotoma uppbyggnad formas positioner med kontrasterande mening som organiseras av normer, ideal och världsbilder.

Vårt arbete Att arbeta mot mobbning, en jämförelse av två skolor i Malmö, har som syfte att undersöka och jämföra två skolors arbete mot mobbning och ta reda på hur personalen upplever och tänker kring detta. Undersökningen bygger på intervjuer med sex personer på två olika skolor, för att få en inblick av deras verksamheter. Vi valde att intervjua skolornas huvudansvariga, rektor och biträdande rektor, två pedagoger och elevvårdspersonal som kurator och skolsköterska. Empirin har vi sedan jämfört och kopplat till tidigare forskning och styrdokument. Vi har kunnat se skolornas likabehandlingsplaner och deras olika metoder och modeller som de använder sig utav. På ena skolan använder de en modell som är inspirerad av Farstamodellen och på den andra skolan samarbetar de med organisationen Friends. Genom intervjuerna har vi fått ta del av personalens tankar och kunnat uppmärksamma bland annat att alla de vi intervjuade har en gemensam syn på mobbning och anser att det ständigt ska bevakas. Trots att skolorna har tydliga likabehandlingsplaner kunde vi se i resultatet att personalen inte har tillräcklig kunskap inom de olika metoderna skolorna använder sig utav för att arbeta mot mobbning. Det framgick också en tydlig bristande kommunikation mellan skolledningen, pedagogerna och elevvårdarna. Dessutom såg vi hur ansvaret för att ta tag i ett mobbningsfall på båda skolorna, ofta sköts vidare till någon annan.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.