Diss. Linköping : Univ.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong><strong><em> </em></strong></p><p>Det primära syftet med denna studie är att belysa hur piloter upplever att kommunikationen i cockpit påverkas av trötthet. Vårt sekundära syfte är att ge exempel på vad piloterna gör för att motverka trötthet under arbetet. </p><ul><li>Hur påverkas piloternas kommunikationsförmåga under trötthet? </li><li>Hur påverkas kommunikationen mellan piloterna under trötthet?</li><li>Vilka strategier använder piloterna för att minska tröttheten under flygningar; både förebyggande, livsstilsrelaterade strategier samt direkta åtgärder?</li></ul><p><strong><em></em></strong> </p><p><strong><em>Metod</em></strong><strong><em> </em></strong></p><p>För att få en nyanserad bild av hur piloterna upplever att tröttheten påverkar kommunika-tionen dem emellan samt vilka strategier de använder sig av för att minska tröttheten under flygningen ansågs en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer vara den lämpligaste datainsamlingsmetoden. Sex intervjuer med manliga piloter mellan 31 och 37 år genom-fördes.</p><p><strong><em>Resultat</em></strong><strong><em> </em></strong></p><p>Studiens resultat följer det nuvarande forskningsläget. Samtliga piloter upplevde att tröttheten hade en negativ inverkan på kommunikationsförmågan samt kommunikationen dem emellan. Detta leder i sin tur till missförstånd och ökar risken för olyckor. Under flygningarna finns väl utarbetade strategier som piloterna använder sig av för att bli piggare. Den främsta förebyggande strategin är planering av vila. Däremot fanns ingen tydlig fokus på kost och fysisk aktivitet.</p><p><strong><em>Slutsats</em></strong><strong><em> </em></strong></p><p>För att öka medvetenheten, möjligheten samt motivationen till en hälsosammare livsstil med syfte att minska tröttheten under arbetet, bör ett preventivt tankesätt först och främst grund-läggas inom flygbranschen. Ett första steg dit kan vara att ta de föreslagna schema-regleringarna från SubpartQ-utvärderingen på allvar.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p><strong><em>Aim</em></strong></p><p>The primary aim with this study is to illustrate how communication in cockpit interacts with fatigue according to the pilots’ experience. The secondary aim with the study is to exemplify what the pilots do to prevent fatigue during work. </p><ul><li>What effect does fatigue have on pilots’ ability to communicate?</li><li>How does fatigue affect the communication between the pilots?</li><li>Which strategies do the pilots use in order to decrease fatigue during flights; both preventive, lifestyle-related strategies and direct actions?</li></ul><p> </p><p><strong><em>Method</em></strong></p><p>To get a nuanced picture of how fatigue affects communication and which strategies the pilots use in minimizing the effects of fatigue on communication, a qualitative method with semi-structured interviews was chosen as the most suitable method for the collection of data. Six interviews with male pilots between 31 and 37 years were carried out.</p><p><strong><em>Results</em></strong></p><p>The result of this study follows the current research situation. All pilots experienced that fatigue had a negative effect on the ability to communicate and having communication between them. This leads to miscommunication and increases the risk for accidents. Established strategies during flights exist for the pilots to use in order to stay alert. The main preventive strategy is planning the rest, but no clear focus on nutrition and physical activity could be found.</p><p><strong><em>Conclusions</em></strong></p><p>In order to increase awareness, possibility, and motivation for a healthier lifestyle with purpose to decrease fatigue during work, should a preventive attitude first of all be implemented in aviation. A first step could be taking the suggested regulations in scheduling from the SubpartQ-evaluation seriously.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Det primära syftet med denna studie är att belysa hur piloter upplever att kommunikationen i cockpit påverkas av trötthet. Vårt sekundära syfte är att ge exempel på vad piloterna gör för att motverka trötthet under arbetet.  Hur påverkas piloternas kommunikationsförmåga under trötthet? Hur påverkas kommunikationen mellan piloterna under trötthet? Vilka strategier använder piloterna för att minska tröttheten under flygningar; både förebyggande, livsstilsrelaterade strategier samt direkta åtgärder?   Metod För att få en nyanserad bild av hur piloterna upplever att tröttheten påverkar kommunika-tionen dem emellan samt vilka strategier de använder sig av för att minska tröttheten under flygningen ansågs en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer vara den lämpligaste datainsamlingsmetoden. Sex intervjuer med manliga piloter mellan 31 och 37 år genom-fördes. Resultat Studiens resultat följer det nuvarande forskningsläget. Samtliga piloter upplevde att tröttheten hade en negativ inverkan på kommunikationsförmågan samt kommunikationen dem emellan. Detta leder i sin tur till missförstånd och ökar risken för olyckor. Under flygningarna finns väl utarbetade strategier som piloterna använder sig av för att bli piggare. Den främsta förebyggande strategin är planering av vila. Däremot fanns ingen tydlig fokus på kost och fysisk aktivitet. Slutsats För att öka medvetenheten, möjligheten samt motivationen till en hälsosammare livsstil med syfte att minska tröttheten under arbetet, bör ett preventivt tankesätt först och främst grund-läggas inom flygbranschen. Ett första steg dit kan vara att ta de föreslagna schema-regleringarna från SubpartQ-utvärderingen på allvar. / Abstract Aim The primary aim with this study is to illustrate how communication in cockpit interacts with fatigue according to the pilots’ experience. The secondary aim with the study is to exemplify what the pilots do to prevent fatigue during work.  What effect does fatigue have on pilots’ ability to communicate? How does fatigue affect the communication between the pilots? Which strategies do the pilots use in order to decrease fatigue during flights; both preventive, lifestyle-related strategies and direct actions?   Method To get a nuanced picture of how fatigue affects communication and which strategies the pilots use in minimizing the effects of fatigue on communication, a qualitative method with semi-structured interviews was chosen as the most suitable method for the collection of data. Six interviews with male pilots between 31 and 37 years were carried out. Results The result of this study follows the current research situation. All pilots experienced that fatigue had a negative effect on the ability to communicate and having communication between them. This leads to miscommunication and increases the risk for accidents. Established strategies during flights exist for the pilots to use in order to stay alert. The main preventive strategy is planning the rest, but no clear focus on nutrition and physical activity could be found. Conclusions In order to increase awareness, possibility, and motivation for a healthier lifestyle with purpose to decrease fatigue during work, should a preventive attitude first of all be implemented in aviation. A first step could be taking the suggested regulations in scheduling from the SubpartQ-evaluation seriously.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnliga piloters erfarenheter av att arbeta i en mansdominerad bransch. Speciellt intressant är kvinnornas upplevelser av hur könsnormer tar sig uttryck i en bransch som både är mansdominerad och maskulint kodad. För att besvara studiens syfte samlades materialet in via semistrukturerade telefonintervjuer med sju kvinnliga piloter. Det teoretiska ramverk studien använder sig av är Goffmans dramaturgiska perspektiv, doing gender samt hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat visar att de existerande könsnormerna som intervjudeltagarna gav uttryck för inom yrket representerades av typiska feminina och maskulina normer. Så som att de manliga piloterna skulle vara mer tekniskt begåvade medan kvinnliga piloter är mer känslosamma. De intervjuade kvinnliga piloterna uppgav att de behöver prestera bättre än en manlig kollega för att få samma acceptans kring sin kompetens i pilotrollen, baserat på de rådande normerna om att kvinnor inte är lika tekniskt begåvade som männen. Således anpassar sig de kvinnliga piloterna i studien efter den normaliserade synen på pilotyrket genom att öka sin prestation. Studien fann även att majoriteten av de kvinnliga piloterna har fått negativa kommentarer angående deras kompetens.

While modern air power theory stresses the importance of operational tempo, self-sufficiency, and the ability to sustain operations, few studies highlight the role of military pilots. Though the profession represents high risk and high stress even in peacetime, during wartime pilots are expected to continuously operate their aircraft, even if returning after being shot down.  Using a qualitative method, this thesis examines the lived experiences of Swe- dish military pilots who have returned to flying duty after mishaps, ejections, and/or crashes. It reflects their experiences as they happened, their process of reintegration, and the effect those experiences has had on their continued pro- fessional career.  The results show that pilots demonstrate resilience in the face of adversity while relying on their squadron colleagues for support and motivation. Even though the questioned pilots indicate post-accident growth, the reintegration process takes time which implies consequences for both operational planning and existing air power theory.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Denna studie av Lotta Jacobsen och Denise Lekare syftar till att undersöka hur manliga och kvinnliga piloter vilka flyger långdistans upplever sin arbetssituation, särskilt i relation till familjelivet. Metoden som tillämpats är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer med sex piloter. För att analysera intervjusvaren har vi använt oss av en feministisk organisationsteori och en teori om work-life balance. Resultaten visade att informanterna upplevde en hög grad av balans mellan sfärerna, till följd av starka fysiska, temporära och psykologiska gränser mellan arbete och familjeliv, vari arbetssfären är starkt avgränsad från familjesfären och vice versa. Denna balans hotas när arbetsperioderna blir för långa eller piloterna är oense med andra sfärmedlemmar om gränsernas karaktär. Ytterligare ett resultat var att de kvinnliga piloterna inte kände sig direkt diskriminerade, men att det däremot fanns en hög grad av indirekt diskriminering mot kvinnor inom flygbranschen. Detta har resulterat i att kvinnliga piloter får det svårare att avancera i sina karriärer. Därför är ett utmärkande drag för denna studie den undersökning av flygbranschen som görs, som resulterar i skilda möjligheter för män och kvinnor till avancemang i karriären, särskilt i kombination med familjebildning. / This essay by Lotta Jacobsen and Denise Lekare examines how male and female long haul pilots experience their work situation, especially in relation to their family life. A qualitative method was applied, consisting of semistructured interviews with six pilots. To analyze the interview responses, we used a feminist organizational theory and a theory of work-life balance. The results showed that our respondents experienced a high level of balance due to the strong physical, temporary and psychological borders between work and family life, as the work sphere is strongly delimited from the family life sphere and vice versa. This balance is threatened when the working periods is too excessive or the pilots disagree with other sphere- members about the nature of the borders. Another result was that the female pilots did not feel directly discriminated against, however, there was a great amount of indirect discrimination in the aviation industry against women. This has resulted in female pilots having a harder time advancing in their careers. Therefore, a key characteristic for this essay is its examination of the aviation industry that results in different possibilities for men and women to advance in their careers, especially in relation to building a family.