Zugl.: Berlin, Freie Univ., Diss., 2009

Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2007

Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2002

Zugl.: Bonn, Univ., Diss., 2007

Zugl.: Karlsruhe, Univ., Diss.

Sedan lång tid tillbaka har det ideella arbetet i samhällen världen över tillskrivits stor betydelse. Detta gäller inte minst de humanitära ideella organisationernas arbete som handlar om att motverka utsatthet och utanförskap. Samtidigt som det ideella engagemanget i Sverige tycks vara större än någonsin är detta fortfarande ett relativt outforskat fenomen där studier i stor utsträckning saknas. Det visar sig även finnas en kunskapslucka angående vilka förväntningar  engagerade individer har. Med syftet att bidra till ökad kunskap om vad det innebär att arbeta i ideella organisationer intervjuas därför inom denna kvalitativa studie åtta anställda och ideella från en kvinnojour och en stadsmission i södra Sverige. De frågeställningar studien berör handlar om vilka motiv och förväntningar det finns till att individer engagerar sig ideellt samt vilka  uppfattningar individer i ideella organisationer har om vad ideellt arbete innebär i samhället. Tillsammans med sociologiska teorier och begrepp om individens kapital, spegling i samhället, möjlighet till självförverkligande samt plikt- och kanförväntningar visar studien på balansgången mellan egoistiska och altruistiska motiv och förväntningar där den ideellt engagerade individen har en ömsesidig förväntan att ge någonting men också få någonting tillbaka.

En börsintroduktion innebär att företag erbjuds en marknadsplats för handel av företagets aktier. I denna uppsats undersöks vad som händer med en aktie då den har introducerats på börsen. Undersökningen baseras främst på två kvantitativa undersökningar, varav den första är en eventstudie som undersöker effekten av hur en specifik händelse påverkar ett företags värde. Den andra undersökningen består i att med hjälp av företagens prospekt granska företagens bakomliggande motiv för en nyintroduktion. Studien fokuserar specifikt på Stockholmsbörsen och på alla företag som nyintroducerats på börsens A- och O-listor mellan åren 2000 och 2005. Syftet med uppsatsen är dels att uppmärksamma aktiers svängningar i samband med och efter en nyintroduktion samt att undersöka vilket samband det har med prissättningen av aktierna och bakomliggande motiv för introduktionen. Vi har undersökt avvikelseavkastningen vid tre olika tillfällen för att se hur aktien har utvecklats efter introduktionen. Motivundersökningen gjordes för att kunna sammanställa en regressionsanalys som beskriver sambandet mellan motiven och avvikelseavkastningen, för att försöka hitta anledningar till avvikelseavkastningens resultat. Vi kontrollerar även eventstudien genom att undersöka underprissättningen av aktierna i samband med nyintroduktionen. Enligt tidigare studier tycks råda ett särskilt mönster vid börsintroduktioner, vilket våra resultat bekräftar. Resultaten visar att företags aktier går upp väldigt mycket kring nyintroduktioner främst pga. underprissättning, för att sedan på sikt sjunka. Undersökningen ger inga entydiga förklaringar till detta men vi har hittat möjliga sådana utifrån litteraturen. I vårt resultat ser vi inget speciellt samband mellan företagens motiv till börsintroduktionerna och avvikelseavkastningen. Men man kan ändå se tendenser till att det har gått bättre för företag med vissa motiv t ex. motivet att få tillgång till kapital för att kunna investera i forskning och utveckling. Man kan även se mönstret att en klar majoritet av företagen med högst initial avvikelseavkastning och företagen med en initial underavkastning har sjunkit betydligt efter tre månader.

Syftet med denna studie var att göra en kartläggning av ungdomars motiv till deltagande respektive icke deltagande i projektet Idrottslyftet och annan organiserad respektive icke-organiserad fysisk aktivitet. Ett pilotprojekt med Idrottslyftet - som har till syfte att få fler barn och ungdomar att börja idrotta och få fler att idrotta längre upp i åldrarna -genomfördes på elprogrammet vid en gymnasieskola. En enkätstudie genomfördes för att få fram svar på frågor som varför ungdomarna är fysiskt aktiva, vilka motiv som finns för att hoppa av och att sluta vara fysiskt aktiv i någon form av organiserad fysisk aktivitet och hur de ser på sin hälsa. Resultatet visade att två tredjedelar av eleverna deltog i projektet och en tredjedel deltog inte. De elever som deltog i projektet var mer fysiskt aktiva på sin fritid. Vilken form av fysisk aktivitet som utövades (i en förening, utanför en förening eller inte alls) påverkade hur eleverna upplevde sitt hälsotillstånd. De som var aktiva i en förening var också de som uppgav bäst hälsotillstånd. Ungdomarna rangordnade att må bättre och att det var roligt högst som anledningar att vara fysiskt aktiv. Rangordningen av motiv för att sluta vara fysiskt aktiv i någon organiserad form av fysisk aktivitet på fritiden var först att det inte var roligt längre och att de inte hade tid.

I denna studie har vi valt att undersöka vad de svenska storbankerna presenterar för motiv till sitt hållbarhetsarbete, samt huruvida motiven har förändrats sedan innan den senaste finanskrisen. Denna studie undersöker om det bara är bankernas CSR- aktiviteter som har förändrats eller om detta även gäller för motiven till arbetet med CSR. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med hjälp av intervjuer på samtliga svenska storbanker, en intervju på Svenska Bankföreningen samt granskning av bankernas hållbarhetsrapporter från 2007 och 2012. Den slutsats som kan dras är att huvudmotiv till CSR-arbetet på alla storbanker är långsiktig lönsamhet tillsammans med förtroende från kunder och medarbetare. Studien visar att motiven till CSR inte har förändrats men att det tillkommit motiv sedan krisen. Samtidigt har ambitionen och medvetenheten kring CSR har ökat.

E-handeln ökar ständigt och inte minst när det kommer till klädbranschen. Konsumenter värderar tillgängligheten och utbudet som internet erbjuder. Dock upplever konsumenter en större risk med att handla på internet jämfört med en fysisk butik. Det beror på att den fysiska interaktionen mellan produkt och konsument försvinner. Konsumenter känner då en större risk för att produkten inte ska uppfylla deras förväntningar. De måste förlita sig på något annat än den fysiska interaktionen. När konsumenter känner en risk inför ett köp så kommer de att söka efter mer information på internet. Informationen kan fungera som en kompensation för den förlorade fysiska interaktionen. Varumärket kan också påverka konsumenter när de ska handla kläder på nätet. Syftet med den här studien är att undersöka varumärkets betydelse vid köp av kläder på internet. Studien tar upp hur varumärket reducerar risker för konsumenten och hur sökprocessen påverkas. För att få en djupare förståelse för det så undersöks även konsumenters motiv till köp på internet och hur varumärket påverkar dem. Studien har genomförts med hjälp av 10 stycken semi-strukturerad intervjuer med kvinnliga respondenter i åldern 20 till 30 år. Dessa respondenter valdes genom ett målstyrt urval. Under intervjuerna fick respondenterna berätta om vad de har för motiv till att köpa på internet, hur deras sökprocess ser ut samt vad de känner för upplevda risker med att handla på internet och hur dessa skulle kunna minska. Respondenterna beskrev även vad de tror att varumärket har för påverkan på dem. Studiens resultat visar att varumärket har en stor betydelse för konsumenter vid köp av kläder på internet. Det finns inte ett motiv till att genomföra ett köp på internet utan ett känt varumärke. Konsumenter kopplar köp av kläder på internet med hög risk, de förlitar sig då på varumärket när den fysiska interaktionen är förlorad. Konsumenter ser varumärket som en garanti för kvalitet och känner ett förtroende för det. Samtidigt som varumärket reducerar de upplevda riskerna kortar det också ner sökprocessen på internet. Konsumenter känner sig tillfredsställda med den informationen varumärket ger. Varumärket är alltså det som bringar fram mest förtroende för att ett plagg ska uppfylla förväntningar vid köp på internet.