Abstract The purpose of this study is to answer the following questions regarding confirmation: In what ways do children seek confirmation in preschool? What are children confirmed for and how do they react to the confirmation? How is confirmation used by teachers? What do children want to receive confirmation for? The starting point for this study is based on the unique theories of Skinner, Maslow and Bronfenbrenner. The main focus with regard to Skinner’s theory (in this study) lies in reinforcement. In Maslow’s theory, the concentration is on hierarchy of needs while in Bronfenbrenner’s theory, the study centers upon interaction. In addition to these theories, observations and interviews were conducted. By analyzing the results of the observations and interviews, the questions listed above were answered. It became clear during these experiments that children confirm each other on their own. While observing the children during free play, it was apparent that they were actually more interested in receiving confirmation from their friends than from the teachers. Keywords: confirmation, behavior, reinforcement, hierarchy of needs, interaction

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklärare på fyra olika gymnasieskolor i Småland. Författarna försöker ge svar på vilka motiv som ligger bakom den pågående förändringen mot ett mer digitaliserat svenskämne, vad och hur dessa förändringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bättre eller sämre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda på och besvara hur svensklärares attityder till förändringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förändringen mot en IKT-baserad svenskundervisning. De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskämnet på gymnasiet. Vi ser tendenser till något som kan sägas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga där de nya digitala, visuella medierna ser ut att påverka och förändra den unga generationens sätt att hantera sitt lärande. Användandet av IKT i svenskundervisningen verkar leda till lite mer aktiva och motiverade elever och en anledning kan vara ett hos läraren elevcentrerat, individanpassat förhållningssätt gentemot sina elever. En annan orsak kan vara att teknikens hjälp bland annat ger mer tid för lärarstöd under lektionerna. Dessutom kan vi i studien urskilja att skolledningens inställning är direkt avgörande för hur IKT-utvecklingen på skolan fortlöper och att deras inställning speglas i svenskläraren, samt att 1:1-satsningar i initialskeenden ofta är problematiska men att ledningsgruppen är avgörande för vilken riktning den framtida utvecklingen tar.

No description available.

Vi har gjort en fallstudie på ett företag som jobbar i projektform, den normala definitionen på projekt är att det har tidsram och när tiden för projektet tagit slut tar även relationer som skapats i projektet slut. Vi har undersökt vad som händer efter projektets slut och vad det kan finnas för motiv för ett företag att investera vidare i en kundrelation efter det att tiden för projektet tagit slut. Syftet med vår uppsats var att undersöka varför vissa relationer som skapats mellan företag och kund under ett projekt överlever efter att tiden för projektet tagit slut. För att besvara vårt syfte har vi gjort intervjuer med tre personer som jobbar på fallföretaget och två kunder till fallföretaget. Genom vår studie visar vi att det i vissa situationer kan föreligga motiv för ett företag att upprätthålla en kundrelation efter projektets slut. Motiv för att upprätthålla en kundrelation är bland annat lönsamhet och kundens potential att bidra till företagets värde och rykte. Studien visar också att strategi för upplösning av en kundrelation kan vara viktig och att det är av stor vikt för företaget att veta vilka relationer som bör upplösas och vilka de bör försöka upprätthålla efter projektets slut.

I ett konkurrenskraftigt samhälle måste många företag fundera över hur de kan stärka sin position på marknaden. Kunskap är idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer är en viktig del i jakten på framgång. Företag har länge bildat olika typer av nätverk som hjälper dem få fler fördelar i den allt snabbare, växande marknaden och på senare tid har också andra typer av nätverk växt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och näringsliv är ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och näringsliv är väldigt fördelaktigt för företagen då detbland annat kan generera i bättre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfällen vilket på sikt kan ge enhållbar utveckling i regionen. (Rohrbeck & Heinrich 2006) I detta arbete studeras samverkan mellan högskola och näringsliv genom en kvalitativ studie. Skapandet och utvecklandet av framgångsrika relationer kräver förtroende och engagemang, vilket har gjort att vi i detta arbetetar upp teorier inom relationsmarknadsföring och samverkan.Med Högskolan Väst som fallstudie vill vi skapa förståelse för hur näringslivet ser på samarbetssituationen, vilket leder oss fram till vår forskningsfråga: Vad ser näringslivet för motiv och hinder vid samverkan med högskolor/ universitet? För att söka svaret på denna frågahar vi valt att fokusera på KMV modellen (KeyMediatingVariable). Denna modell tar upp de ingående faktorerna som påverkar en relation varav vi väljer att fokusera på tre av dem; kommunikation, förtroende och engagemang. Ytterligare teorier om uppbyggnaden av relationer, värdeskapande utbyten, lojalitet samt motiv och hinder för samverkan mellan högskola och näringsliv ligger till grund för vårt arbete. Samarbetet mellan Högskolan Väst och dess samarbetspartners ses ur näringslivets perspektiv fungera relativt väl. Värdet av samverkan är stort och det arbete som läggs ner anses betydelsefullt. Noterbart är att samtliga informanter anser att förbättringar rörande samarbetet kan göras och många av dem tror att det finns naturliga spänningar i luften då verksamheter från två skilda världar (akademi och praktik) samverkar. Hinder som uppstår beroende på att det råder bristande kunskap om varandra tros enligt informanterna kunna avhjälpas genom bättre organisation ochledning. Övriga hinder som språk och olika tidshorisonter var framhävande under intervjuerna. Motiven till att samverka med högskolan var ur näringslivet perspektiv främst student- och forskningsprojekt, kompetensutveckling för företaget, underlätta rekrytering samt hjälpa till i förbättring av högskolans konkurrenskraft, rykte och status. Genom att analysera KMV modellen om kommunikation, förtroende och engagemang har vi dragit slutsatsen att förtroende inte är direkt kopplat till engagemang som teorin konstaterar. I vårt arbete är snarare kommunikation direkt kopplat till engagemang vilket gör att vi bortser från förtroendets roll i KMV modellen. Alla informanter hade förtroende för Högskolan Väst samtidigt som de ansåg kommunikationen och engagemanget vara bristfälligt. Detta säger emot vår teori som hävdar att bra kommunikation bidrar till förtroende vilket i sin tur resulterar i ett starkt engagemang.

Vår avsikt med det här examensarbetet är att undersöka vad som styr ungdomars val av gymnasieprogram i årskurs nio. Efter nioårig grundskola ska ungdomarna göra ett val som med all säkerhet kommer att påverka deras närmaste framtid. Vilka faktorer det är som styr valet vet vi inte, men vi är övertygade om att det inte enbart är intresset för det framtida yrket som styr valet av gymnasieutbildning. I den här undersökningen har vi använt oss kvantitativa en metod för att komma fram till vårt syfte. Undersökningen har utförts på fyra yrkesförberedande program med hjälp av enkäter. Resultatet har sedan sammanställts och jämförts med tidigare teorier och undersökningar på området. /

[E]n opolitisk "Svenska kyrkan” som mest sysslar med ”religiösa aktiviteter” har vi nästan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sådant har uppträtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige. I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhällsengagemang kommit att få allt störreproportioner. I detta samhällsengagemang har två delar blivit tydliga, den ena delen består idet arbete som sker där en barmhärtigt hjälpande och omsorgsfull hand räcks till fattiga ochflyktingar. Den andra som enligt många är gravt eftersatt består av Svenska kyrkans politiskaröst i samhällsdebatten. I en tillbakablick under 1900- och 2000-talet höjer sig flerainomkyrkliga röster som pekar på att Svenska kyrkan alltid bidragit med en röst ute isamhällsdebatten till förmån för alla de människor som glömts bort i samhällets utkanter.Samtidigt vittnar många om att denna kritiska röst åsidosatts och tystnat när inomkyrkligafrågor blivit än viktigare för en folkets kyrka. Behovet av denna samhällskritiska röst tycks havarit stort under det oroliga och otrygga 1900-talet. Detta är också en tid då många pekar påatt Svenska kyrkan förlorar både trovärdighet och alltmer förlorar sin identitet som kyrka.Kanske är det möjligt att återfinna en del av denna identitet i Svenska kyrkanssamhällskritiska röst. Kristendomens samhällskritiska röst finner stöd i Bibeln och i sin långatradition av rättvisearbete. De samhällskritiska inslagen går som en röd tråd genom denkristna kyrkans historia och frågan uppstår då om denna tråd även står att finna inom Svenskakyrkan under åren 1945-2000?

Sammanfattning Titel: Avskaffandet av revisionsplikten – vad finns det för motiv som är avgörande för att behålla revisionen i små aktiebolag? Författare: Johanna Andersson och Amanda Ryd Handledare: Kerstin Nilsson Examinator: Magnus Frostenson Bakgrund: I juni 2010 togs beslutet om att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag, ett beslut som berör 250 000 av alla Sveriges företag. Förändringen innebär att bolagen själva kan bestämma vilka tjänster de behöver för sin organisation. Vilket ledde till problemformuleringen: Vilka motiv är det som är avgörande för att behålla revisionen? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka motiv det finns till att företagen som vi studerar väljer att behålla revisionen, när möjligheten finns att välja bort den. Metod: Denna uppsats har en deduktiv ansats, vilket innebär att befintlig litteratur angående problem-formuleringen har sökts för att finna lämpliga teorier och modeller. Vid empiriinsamlingen har en kvantitativ undersökningsdesign använts för att nå ut till respondenterna, 200 enkäter har skickats ut till företag i Örebro Län. Dessa har sökts fram via SCB och Affärsdata. Intressentmodellen har sedan använts för att analysera empirin. Slutsats: Undersökningen visar på att de motiv som är av störst betydelse vid valet att ha kvar revision är; förtroendet för att räkenskaperna är korrekta, att nyttan för revisionen överstiger kostnaden för de samt att intressenter som företagsledare, ägare, långivare, stat och kommun väger in vid valet att ha kvar revision i företaget. Nyckelord: Förtroende, Nytta, Kostnad, Intressentmodellen, Motiv, Revisionsplikten

<p>During the twentieth century, mergers&aquisitions have occured in waves where times of low activityfrequently has turned into periods of high activity. M&A:s have been of increasing numbers and growing size, which was extra evident during the last wave during the 1990:s. What are the motives that has made M&A such a widely used strategy? Are there similarities within and across industries regarding merger motives? The empirical material consists of primary and secundary data collected from two mergers in three industries respectively; manufacturing, banking and IT. The analysis make use of three different perspectives, the reason for this being to create understanding and furthermore illuminate the complexity of the problem. The results clearly demonstrate similarities in merger motives within the industries, but also give some support for similarities across the industries. Furthermore, using a multi perspective approach has proved to be a good way of illuminating the problem.</p> / <p>Under 1900-talet har företagsfusioner förekommit i vågformade mönster där tider med lugnare aktivitet har avlösts av tider med något som närmast kan beskrivas som fusionsyra. Fusionsvågornas antal och storlek har efterhand ökat och vågtopparna har vuxit sig allt högre, något som inte minst varit tydligt under de senaste 6-7 åren Vilka är de motiv som har gjort fusioner till ett så vanligt förekommande strategiskt agerande? Finns det likheter inom och mellan branscher avseende motiven att fusionera? Det empiriska materialet består av primär- och sekundärdata insamlat från sex fusioner fördelat på tre branscher; tillverkningsindustrin, bankbranschen och IT-branschen. I analysen används tre skilda perspektiv, och syftet med detta är att skapa bred förståelse och belysa komplexiteten i fenomenet. Resultaten visar på tydliga likheter i motiv inom branscher, samt att det även finns vissa motiv som är branschöverskridande. Vidare innebär de tre perspektiven ett medningsfullt sätt att skapa förståelse och belysa komplexiteten kring motiv till fusioner.</p>

<p>Runt det senaste sekelskiftet uppstod en stor våg av fusioner och förvärv, trots det faktum att få resulterar i vinst. Mot bakgrund av detta är det intressant att undersöka vilka motiv som anges till fusioner. En orsak kan vara att företag lockas av de resultat som framgångsrika sammanslagningar uppvisar, varför det också är intressant att studera vilka metoder som används för att mäta utfallet av en fusion eller ett förvärv. Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka och jämföra motiven till och utvärderingskriterierna för fusioner och förvärv, angivna av teoretiker respektive medier. Resultaten av undersökningen visar att samtliga initialt angivna motiv ej utvärderas, särskilt ej implicita motiv då dessa är svåra att mäta. Endast ett fåtal skillnader noterades bland motiven och utvärderingskriterierna i det teoretiska och empiriska materialet. Den viktigaste skillnaden tycks vara att media tenderar att fokusera på ämnen med nyhetsvärde.</p>