<p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to answer the following questions regarding confirmation: In what ways do children seek confirmation in preschool? What are children confirmed for and how do they react to the confirmation? How is confirmation used by teachers? What do children want to receive confirmation for?</p><p>The starting point for this study is based on the unique theories of Skinner, Maslow and Bronfenbrenner. The main focus with regard to Skinner’s theory (in this study) lies in reinforcement. In Maslow’s theory, the concentration is on hierarchy of needs while in Bronfenbrenner’s theory, the study centers upon interaction. In addition to these theories, observations and interviews were conducted.</p><p>By analyzing the results of the observations and interviews, the questions listed above were answered. It became clear during these experiments that children confirm each other on their own. While observing the children during free play, it was apparent that they were actually more interested in receiving confirmation from their friends than from the teachers.</p><p>Keywords: confirmation, behavior, reinforcement, hierarchy of needs, interaction</p>

<p>I Sverige har ett förbud mot återköp av aktier funnits sedan 1895 och avsikten med detta var att skydda företagets borgenärer. Under 1990-talet rådde en återköpshysteri i Europa, men Sverige valde länge att stå utanför. Den 16 mars 2000 blev det även tillåtet för svenska börsbolag att köpa tillbaka egna aktier från sina aktieägare. Bara under det första året passade de svenska börsbolagen på att köpa egna aktier till ett värde av 30 miljarder kronor. Återköpens enkelhet och flexibilitet nyttjades flitigt av företagen, däremot argumenterades det samtidigt emot förfarandet bland annat för att aktiekursen kunde bli manipulerad. Under 2005 gick börsen över förväntan vilket medförde att vinsterna gjorde de stora börsbolagen övermåttligt välkonsoliderade. Återköp började diskuteras än flitigare som ett alternativ att skifta ut kapital och företag såsom Volvo, Handelsbanken och Nordea var aktuella för återköp. Denna information och ovanstående resonemang ledde in oss på följande problemformulering.</p><p>Varför väljer företag att genomföra återköp av egna aktier?</p><p>Syftet med uppsatsen var att skildra ett återköpsförfarande för svenska börsnoterade företag och identifiera deras bakomliggande motiv. Vidare hade vi två delsyften med studien, det första var att klargöra huruvida återköp av aktier är ett substitut eller ett komplement till utdelning respektive extrautdelning. Det andra delsyftet var att skapa en förståelse för vilka fördelar respektive nackdelar och risker som kan förekomma för återköpande företag.</p><p>Utifrån våra syften har vi strävat efter att skapa en förståelse för varför svenska företag väljer att genomföra återköpsprogram. Detta är något vi starkt kopplar till det hermeneutiska synsättet och eftersom vi ville undersöka vissa faktorer närmare än vad den positivistiske forskaren generellt gör, anser vi själva att vi präglats av den hermeneutiska kunskapssynen. Vidare är uppsatsen skriven ur ett företagsperspektiv och vi har genomfört kvalitativa intervjuer över telefon med representanter från några av de största bolagen verkande i Sverige. Vår kunskap inom ämnet var inledningsvis relativt begränsad, därför ansåg vi det nödvändigt att först läsa in oss på området innan vi undersökte verkligheten. Detta medförde att det deduktiva angreppssättet blev ett naturligt val.</p><p>I teorikapitlen har vi presenterat de huvudsakliga utskiftningsmetoderna företagen har till förfogande då kapital skall föras över till aktieägare. Vidare har vi gått igenom lagstiftningen som finns i Sverige, olika metoder som företag har till sitt förfogande för att återköpa aktier och de motiv som ligger bakom förfarandet. Teoretiskt förekommer det ett antal motiv till varför börsnoterade företag genomför återköp av egna aktier och till de mest frekventa motiven hör återköp för att förbättra kapitalstrukturen eller att signalera undervärdering. Avslutningsvis har vi berört de nackdelar och risker som finns med återköp.</p><p>Fördelar med återköp är bland annat att den inte skapar lika stora förväntningar från aktieägare, men en risk som finns är att företag väljer att tillfredställa kortsiktiga behov vilket kan leda till negativa effekter i framtiden. Det absolut starkaste motivet till varför svenska börsnoterade företag genomför återköp av egna aktier visade sig vara för att de vill hålla rätt mängd överskottskapital i bolaget, det vill säga genom att justera sin kapitalstruktur.</p>

<p>This thesis focuses on the motives and incitements for voluntary work. The main question for this thesis is why people get involved in voluntary work. What are the motives and incitements for voluntary commitment and what do people gain from this kind of commitment? The thesis is based upon qualitative research methods at Frivilligcentralen in Norrköping. The theoretical perspectives are a community commitment, satisfaction of being part of a meaningful context, altruistic and self-interest and an increased pace of social changes. The results show that social conditions, community insufficiency, community commitment and personal motives and incitements all prove to be the reason for voluntary work. An important conclusion of this thesis shows that there are a variety of complex motives to why people involve themselves in this kind of voluntary work.</p>

<p>Syftet med denna studie var att göra en kartläggning av ungdomars motiv till deltagande respektive icke deltagande i projektet Idrottslyftet och annan organiserad respektive icke-organiserad fysisk aktivitet. Ett pilotprojekt med Idrottslyftet - som har till syfte att få fler barn och ungdomar att börja idrotta och få fler att idrotta längre upp i åldrarna -genomfördes på elprogrammet vid en gymnasieskola. En enkätstudie genomfördes för att få fram svar på frågor som varför ungdomarna är fysiskt aktiva, vilka motiv som finns för att hoppa av och att sluta vara fysiskt aktiv i någon form av organiserad fysisk aktivitet och hur de ser på sin hälsa. Resultatet visade att två tredjedelar av eleverna deltog i projektet och en tredjedel deltog inte. De elever som deltog i projektet var mer fysiskt aktiva på sin fritid. Vilken form av fysisk aktivitet som utövades (i en förening, utanför en förening eller inte alls) påverkade hur eleverna upplevde sitt hälsotillstånd. De som var aktiva i en förening var också de som uppgav bäst hälsotillstånd. Ungdomarna rangordnade att må bättre och att det var roligt högst som anledningar att vara fysiskt aktiv. Rangordningen av motiv för att sluta vara fysiskt aktiv i någon organiserad form av fysisk aktivitet på fritiden var först att det inte var roligt längre och att de inte hade tid.</p>

<p>Under de senaste årtiondena har det blivit allt vanligare att företag köper in tjänster från externa leverantörer istället för att producera tjänsterna själva, s.k. outsourcing. Idag väljer en majoritet av alla fastighetsbolag att outsourca delar av sin verksamhet, denna metod kan ge både för och nackdelar. Det är därför intressant att undersöka vad som styr dessa beslut och vilka motiv och risker företag tar i anseende.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva de motiv och risker som påverkar beslutet om out- respektive insourcing av förvaltningstjänster inom ett hyresrättsförvaltande bolag.</p><p>För att uppnå detta har en kvalitativ metod, i form av en fallstudie valts. Studien granskar det hyresrättsförvaltande fastighetsbolaget HFAB och de motiv och risker de förknippar med outsourcing. HFAB har på senare tid övergått från att ha outsourcat stora delar av verksamheten, till att ta tillbaka vissa delar i egen regi. De har därför stor erfarenheten och är väl insatta i ämnet.</p><p>Uppsatsens resultat visar att HFAB ser både för och nackdelar med outsourcing och arbetar med att identifiera dem. Det största motivet till outsourcing HFAB har är att ha hög flexibilitet för att uppnå full beläggning. De vill inte ha maskiner som står still, lika lite som de vill ha anställda utan något att göra. HFAB ser förlorad kundkontakt som den största risken med outsourcing, för att minimera denna risk har de infört husvärdar som är anställda i egen regi och kommer nu närmare kunden.</p>

<p><strong><em>Syfte</em>:</strong> Syftet med denna kandidatuppsats är att söka svar på om manligt och kvinnligt entreprenörskap inom fastighetsmäklarbranschen skiljer sig åt.</p><p> </p><p><strong><em>Metod</em></strong><em>:</em> En kvalitativ forskningsansats har valts genom att genomföra fyra semistrukturerade intervjuer . För att kunna uppfylla syftet valdes två manliga och tre kvinnliga entreprenörer/ företagsledare ut, dessa har grundat och driver idag egna fastighetsmäklarbyråer. Vår analys och våra slutsatser är baserade på empiri avsnittet där de svar vi fick under våra intervjuer presenteras. Dessa svar har sedan jämförts med de teorier som redovisas i teoriavsnittet. Arbetet är indelat i olika underrubriker: Motiv och vision, entreprenörskap och företagande samt genus.</p><p><strong> </strong></p><p><strong><em>Resultat & slutsats:</em></strong> I vår studie kan vi konstatera att entreprenörskapet i fastighetsmäklarbranschen inte skiljer sig väsentligt mellan män och kvinnor. Den största skillnaden vi fann var att kvinnorna upplever att de kan kombinera företagandet med att ha en familj, vilket männen i undersökningen känner att de inte lyckats med. Samtliga respondenter hade en liknande bild av entreprenörskap nämligen att ha en idé och kunna genomföra den. Respondenterna ansåg inte att något av könen skulle vara bättre eller sämre entreprenörer. Vi kunde inte heller urskilja några markanta skillnader vad gäller motiven för att starta företag, att kunna arbeta självständigt och påverka sin arbetssituation var de största motiven för samtliga respondenter. Vi fann att i fyra av våra fem respondenter hade en förälder som hade ägt/äger och drivit/driver eget företag. Två av respondenterna hade även en mor/farföräldrar som varit entreprenör. Detta anser vi tyda på att viljan att starta eget företag kan gå i arv.</p><p> </p><p><strong><em>Förslag till fortsatt forskning:</em></strong></p><ul><li>Undersöka hur ”företagararv” påverkar attityden till att starta eget företag?</li><li>Eget företagande sägs ge en större frihet? I form av vad?</li><li>Söka svar på hur stor vilja den yngre generationen har att starta ett eget företag. Är den lägre än hos den äldre generationen? I så fall varför?</li></ul><p> </p><p><strong><em>Studiens bidrag:</em></strong> Studien har bidragit till att visa att det inte är en avgörande framgångsfaktor om en entreprenör inom fastighetsmäklarbranschen är kvinna eller man. Alla har enligt vår studie lika stor möjlighet att lyckas. Studien stärker även teorin att företagandet tydligast ärvs från mor till dotter och från far till son.</p><p> </p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this study is to examine if there is a difference between women and men entrepreneurs within the real estate sector.</p><p> </p><p><strong><em>Method</em></strong><em>:</em> A qualitative research approach has been chosen by the implementation of four semi-structured interviews. To satisfy the intent two male and three female entrepreneurs / executives was elected. They have all founded, and run today, their own real estate agency. Our analysis and our conclusions are based on the empirical section where the responses we received during our interviews are presented. These responses have been compared with the theories presented in the theory section. The study is divided into various sub-headings: Motivation and vision, entrepreneurship and business and gender<strong> </strong></p><p><strong><em> </em></strong></p><p><strong><em>Result & conclusions: </em></strong>In our study we found that there were no distinct difference between women and men who are entrepreneurs within the real estate sector. The biggest difference we found was that women feel that they can combine being self employed and taking care of their family, the men however felt that they had trouble combining the two. All respondents had a similar view of what makes an entrepreneur, none of them expressed that either sex would be better as an entrepreneur. We could not make out any large differences in the motives behind launching their own business, to be independent and to be able to influence their own work situation was important for all the respondents.</p><p><strong><em>Suggestion for </em></strong><strong><em>further research:</em></strong></p><ul><li>Examine how”businessinheritance” influence the desire to be self employed?</li><li>To be self employed is supposed to give you more freedom? In terms of what? </li><li>Seek out the answer to if the younger generations have the same desire to be self employed as the older generations. Is it lower? In that case why?</li></ul><p><strong><em> </em></strong></p><p><strong><em>Contribution of the thesis:</em></strong> This study has helped to demonstrate that it makes no difference if a entrepreneur are male or female. All have equal possibilities to succeed in the real estate sector.  It is a matter of who you are not what sex you belong to.</p>

<p>Vi har under en femveckorsperiod gjort en studie om kvinnors företagande. Vi vill ta reda på hur företagerskan ser ut samt vilket eller vilka de vanligaste motiven är till att hon startar eget företag.</p><p>En kvalitativ undersökning har gjorts där tio kvinnor intervjuats utifrån ett standardiserat frågeformulär. De intervjuade kvinnorna är mellan 30 och 60 år, de är verksamma i tjänste- och servicesektorn. De flesta bedriver sin verksamhet i Stockholmsregionen.</p><p>Resultatet av undersökningen presenterar en generaliserad bild av hur den kvinnliga företagaren ser ut. Hon är i 50-årsåldern, högutbildad, verksam inom tjänstesektorn, utan anställda. Hennes främsta motiv till att starta eget företag är att få bestämma själv. De motiv vi kartlagt som de främsta överensstämmer med tidigare forskning vi studerat.</p>

<p>En börsintroduktion innebär att företag erbjuds en marknadsplats för handel av företagets aktier. I denna uppsats undersöks vad som händer med en aktie då den har introducerats på börsen. Undersökningen baseras främst på två kvantitativa undersökningar, varav den första är en eventstudie som undersöker effekten av hur en specifik händelse påverkar ett företags värde. Den andra undersökningen består i att med hjälp av företagens prospekt granska företagens bakomliggande motiv för en nyintroduktion. Studien fokuserar specifikt på Stockholmsbörsen och på alla företag som nyintroducerats på börsens A- och O-listor mellan åren 2000 och 2005.</p><p>Syftet med uppsatsen är dels att uppmärksamma aktiers svängningar i samband med och efter en nyintroduktion samt att undersöka vilket samband det har med prissättningen av aktierna och bakomliggande motiv för introduktionen.</p><p>Vi har undersökt avvikelseavkastningen vid tre olika tillfällen för att se hur aktien har utvecklats efter introduktionen. Motivundersökningen gjordes för att kunna sammanställa en regressionsanalys som beskriver sambandet mellan motiven och avvikelseavkastningen, för att försöka hitta anledningar till avvikelseavkastningens resultat. Vi kontrollerar även eventstudien genom att undersöka underprissättningen av aktierna i samband med nyintroduktionen.</p><p>Enligt tidigare studier tycks råda ett särskilt mönster vid börsintroduktioner, vilket våra resultat bekräftar. Resultaten visar att företags aktier går upp väldigt mycket kring nyintroduktioner främst pga. underprissättning, för att sedan på sikt sjunka. Undersökningen ger inga entydiga förklaringar till detta men vi har hittat möjliga sådana utifrån litteraturen. I vårt resultat ser vi inget speciellt samband mellan företagens motiv till börsintroduktionerna och avvikelseavkastningen. Men man kan ändå se tendenser till att det har gått bättre för företag med vissa motiv t ex. motivet att få tillgång till kapital för att kunna investera i forskning och utveckling. Man kan även se mönstret att en klar majoritet av företagen med högst initial avvikelseavkastning och företagen med en initial underavkastning har sjunkit betydligt efter tre månader.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att utifrån ett företagsperspektiv undersöka motiven till sponsring inom extremsporten. Vi har valt att göra en fallstudie på två företag, J. Lindeberg och Nike. Vi vill ta reda på varför företagen valt att satsa stora pengar inom just extremsporten. För att uppsatsen ska bli görbar har vi valt att avgränsa oss till att endast undersöka företagens sponsoraktiviteter inom extremskidåkning.</p><p>Denna uppsats behandlar marknadsföringsverktyget sponsring, för att uppnå syftet med undersökningen har vi valt att använda oss av Jiffer och Roos A-ERIC modell. Modellen kan användas som ett analys- och utvärderingsverktyg och som hjälp vid planering av sponsoraktiviteter. Vi använder modellen för att analysera de två fallföretagens arbete med sina sponsoraktiviteter. När arbetet analyserats har vi utgått från sex grundläggande motiv till sponsring som vi kommer att koppla till analysen för att slutligen nå en slutsats.</p><p>Genom intervjuer med insatta personer på området har vi fått en bra bild över hur företagen arbetar med sin sponsring inom extremsporten. Intervjupersonerna har varit Fredrik Stenberg från marknadsavdelningen på Nike samt Martin Willners chefredaktör på branschtidningen Sportfack. Genom att analysera uppgifter från intervjuerna har vi kunnat finna motiv till företagens sponsoraktiviteter på området. Vi har kunnat konstatera att J. Lindeberg arbetar på ett relativt traditionellt vis med sin sponsring inom extremsport, på så sätt har vi funnit många av deras viktigaste motiv utifrån vår teoretiska utgångspunkt. Nikes arbete skiljer sig ganska markant från J. Lindebergs, främst genom att man anpassar det mer efter karaktären på extremsportmarknaden. På grund av detta fanns de flesta väsentliga motiv för Nike utanför vår teoretiska grund.</p>

Runt det senaste sekelskiftet uppstod en stor våg av fusioner och förvärv, trots det faktum att få resulterar i vinst. Mot bakgrund av detta är det intressant att undersöka vilka motiv som anges till fusioner. En orsak kan vara att företag lockas av de resultat som framgångsrika sammanslagningar uppvisar, varför det också är intressant att studera vilka metoder som används för att mäta utfallet av en fusion eller ett förvärv. Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka och jämföra motiven till och utvärderingskriterierna för fusioner och förvärv, angivna av teoretiker respektive medier. Resultaten av undersökningen visar att samtliga initialt angivna motiv ej utvärderas, särskilt ej implicita motiv då dessa är svåra att mäta. Endast ett fåtal skillnader noterades bland motiven och utvärderingskriterierna i det teoretiska och empiriska materialet. Den viktigaste skillnaden tycks vara att media tenderar att fokusera på ämnen med nyhetsvärde.