Bakgrund: Rökning skapar både ett fysiskt och ett psykologiskt beroende vilket gör vanan svår att bryta. En del av sjuksköterskans ansvarsområde är att arbeta hälsofrämjande och att använda sig av kunskapsbaserade metoder. En av dessa är Motivational Interviewing (MI) som är en patientcentrerad samtalsmetod som kan användas inom omvårdnad i syfte att hjälpa patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Inga tydliga riktlinjer finns dock för metodens effektivitet vid rökavvänjning. Syfte: Att undersöka forskningsresultat som stödjer eller avfärdar MI som rökavvänjningsmetod. Design: En litteraturöversikt användes i denna uppsats. Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån den vetenskapliga litteraturen. Stöd framkom gällande rökstopp, minskat bruk av cigaretter, motivation, minskat röksug samt kostnadseffektivitet vid återfallsprevention. Avfärdande resultat framkom gällande rökstopp och kostnadseffektivitet vid rökstopp. Slutsats: Resultaten indikerar att metoden kan användas framgångsrikt om den anpassas efter de förutsättningar som ges gällande exempelvis patientens rökvanor och aktuella motivation. Mer forskning behövs dock. / Background: Smoking creates a physiological and psychological dependence which makes the habit difficult to break. Nurses are responsible, as part of their professional duty, to work with lifestyle prevention using evidence-based methods. One of them is Motivational Interviewing, MI, a patient-centered technique, which aims to help patients with health-promoting lifestyle changes. There are no clear guidelines regarding this method's efficiency on smoking cessation. Aim: To study the research findings that support or reject MI on smoking cessation. Design: A literature review was used to perform this study. Results: The results were extracted from the scientific literature. Support were found in relation to smoking cessation, reduced smoking, motivation, reduced temptation to smoke and cost-effectiveness on relapse prevention. However, rejection emerged regarding smoking cessation and cost-effectiveness on smoking cessation. Conclusion: The results indicate that the method can be successfully used if adjusted for the conditions given, for example the patient´s smoking history and current motivation. Further research is needed.

Eating disorders are characterised as a sustaining disorder of eating and mainly affects young women. Previous research has found that lack of motivation and ambivalence complicates the recovery. From a caring perspective, motivation to change is important for recovery. The aim of the literature review was to illustrate motivational interviewing in the care of people with eating disorders. The study was performed as a literature review through structured searching with critical review of previous research. The literature review found associations between motivational interviewing and improved motivation in people with eating disorders. Motivational interviewing resulted in increased readiness for change and increased commitment in treatment. Motivational interviewing made it possible with openness, honesty and understanding between the nurse and the person with eating disorders; a therapeutic alliance was established. The study found that the therapeutic alliance entailed a mutual cooperation, in which the person found support to develop own resources for recovery. Research on motivational interviewing in the care of people with eating disorders is limited which leads to gaps in knowledge and indicates that further research is motivated. The study indicates that nurses need depth knowledge about eating disorders and motivational interviewing.

Bakgrund: Sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. I dagsläget lider ungefär hälften av alla invånare i Sverige mellan 16 och 84 år av övervikt och fetma. Detta kan leda till en så kallad livsstilsrelaterad sjukdom på grund av fel kostvanor och/eller för lite fysisk aktivitet. För att förebygga sjukdom behöver ofta livsstilsförändringar ske och då kan motiverande samtal vara en metod för sjuksköterskan att använda för att hjälpa patienten att öka sin motivation till hälsosammare levnadsvanor. Syfte: Att beskriva effekten av sjuksköterskans nyttjande av motiverande samtal vid rådgivning till patienter i behov av förändrad livsstil relaterad till kost och/eller fysisk aktivitet. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och tolv studier inkluderades i resultatet. Tio studier hade kvantitativ ansats och två hade mixad metod. Resultat: Motiverande samtal hade en positiv effekt på livsstilsförändringar i samtliga studier som ingår i resultatet. I vissa studier gjordes även positiva framsteg i kontrollgrupper som inte fått rådgivning med motiverande samtal. Statistiskt signifikanta resultat uppnåddes inte i alla studier. Slutsats: Även om effekterna av motiverande samtal inte var bättre i interventionsgruppen än kontrollgruppen i vissa studier så har heller inga negativa resultat påvisats. Resultatet tyder på att metoden kan användas vid rådgivning om livsstilsförändringar relaterade till kost och fysisk aktivitet. / Background: The nurse’s four basic responsibilities are to promote health, prevent disease, restore health and relieve suffering. At present, about half of all citizens in Sweden between 16 and 84 years suffers from overweight and obesity. This can lead to a so-called lifestyle-related illness due to wrong eating habits and too little physical activity. In order to prevent disease, the lifestyle often needs to change, and motivational interviewing may be a method for the nurse to use to help the patient increase the motivation for healthier living habits. Method: A literature review was conducted and twelve studies were included in the results. Ten studies had a quantitative approach and two had mixed method. Aim: To describe the effect of the nurse's use of motivational interviewing in counseling to patients in need of changing lifestyle related to diet and physical activity. Result: Motivational interviewing had a positive effect on lifestyle changes in all the studies included in the result, but in some studies positive progress was also made in the control groups that did not receive counseling with motivational interviewing. Statistical significant results were not reached in all the studies. Conclusion: Although the effects of motivational interviewing were not better in the intervention group than the control group in some studies, no negative results have been shown. The result indicates that the method can be used for advice on lifestyle changes related to diet and physical activity.

Background: Cardiovascular diseases are globally the leading causes of death. In Sweden 2 million people are currently affected. Contemporary society has created the conditions for an epidemic of diseases caused by unhealthy lifestyles. Nurse led motivational interviewing (MI) can be used to implement changes in unhealthy lifestyle habits. Aim: The aim of the study was to describe the usability of the method motivational interviewing (MI) in nurses' work with patients with cardiovascular diseases. Method: The chosen method was a literature review of quantitative and qualitative research. In total 5 quantitative and 3 qualitative research articles were analysed. Results: The analyses resulted in two themes and six subthemes. First theme was The importance of a good collaboration with subthemes A mutual interaction, To include employers and relatives and The benefits of good alliance. Second theme was Challenges for a successful treatment with subthemes Lack of time, Lack of knowledge and Influence of internal resistance. Conclusion: Usability of MI with patients diagnosed with cardiovascular disease has been described. Challenges related to relevance of MI has been emphasised. Results of this study indicated that nurse led MI can have positive effects on multiple aspects of selfcare, lifestyle habits and wellbeing. / I Sverige lever cirka två miljoner människor med hjärt- och kärlsjukdomar vilket också är den vanligaste orsaken till förtida död. Sjuksköterskor som specialister inom omvårdnad kommer att möta många patienter som behöver stöd i samband med hjärt-kärlsjukdomar. Att lindra lidande, förebygga sjukdom, återställa samt främja hälsa är de fyra omvårdnadensmålen. Motiverande samtal (MI) kan användas av exempelvis sjuksköterskor. Detta är en effektiv metod som kan bidra till positiva resultat vid olika hälsorelaterade problem och sjukdomar såsom diabetes, psykisk ohälsa och missbruk. MI är en samtalsmetod där individens motivation stärks och personen själv blir medveten om de hälsorelaterade förändringar som borde göras.Syftet med studien var att beskriva användbarhet av metoden motiverande samtal i sjuksköterskors arbete med patienter med hjärt- och kärlsjukdom. En litteraturöversikt av kvantitativ och kvalitativ forskning av åtta vetenskapliga studier genomfördes. Detta innebär att analys av två olika typer av forskning förenades och ett nytt resultat skapades. Resultatet av denna studie visade att MI hade en positiv påverkan på patienternas egenvård och levnadsvanor. Patienter upplevde ett ökat välbefinnande i samband med sjuksköterskeledd MI. Det visade sig att en god samverkan mellan individer inkluderade i MI processen ökade chansen för positiva resultat. Dessutom beskrevs utmaningar som kan uppstå vid användandet av metoden som tidsbrist och kunskapsbrist. Resultatet av studien kan bidra till ökad kunskap inom området, vilket kan ge nytta för samhället där många lever med hjärt- och kärlsjukdomar, som antingen är orsakade eller påverkade av ohälsosamma levnadsvanor. Resultatet kan ses sombetydelsefullt för sjuksköterskor som kommer att träffa många patienter som söker vård relaterad till hjärt-och kärlsjukdomar. Förutom potentialen att påverka hälsan positivt på individnivån, kan MI vara ett hälsofrämjande verktyg i sjuksköterskans verktygslåda som kan gynna folkhälsan. Dessutom kan MI i framtiden vara en kostnadseffektiv metod för samhället.Sammanfattningsvis kan MI bidra med flera positiva aspekter för svenska samhället om de rätta förutsättningarna för sjuksköterskor och patienter finns. Den här studien bidrar till ökad förståelse och kunskap i de olika aspekter som krävs för att MI ska fungera optimalt.