Syftet med studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att motivera elever till ämnet idrott och hälsa, samt se vilka eventuella svårigheter de kan stöta på i motivationsarbetet. Studien undersöker även om, och i så fall hur, den grad av motivation som lärarna anser att eleverna uppvisar till ämnet, påverkar upplägget av lektionerna.   Till studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få djupgående svar på frågorna. Inför intervjutillfället skickades vinjetter och en kort teoribakgrund till studien ut, för att respondenterna skulle kunna förbereda sig samt ge väl genomtänkta och heltäckande svar. Det var fem lärare, som alla vid intervjutillfället undervisade i idrott och hälsa 1, som deltog i studien. Lärarna, både kvinnor och män verksamma i nordvästra Skåne, är alla utbildade lärare i idrott och hälsa men med olika lång arbetslivserfarenhet.   Som grund för analysen av studiens empiri och diskussion användes Self-Determination Theory med de tillhörande subteorierna Organismic Integration Theory och Cognitive Evaluation Theory. Även tidigare forskning som är relevant för studiens syfte användes i arbetet, exempelvis forskning kring motivationsfaktorer och hur feedback påverkar motivationen.   Studiens resultat visar att lärarna arbetar aktivt med att med att motivera eleverna till idrott och hälsa, på olika sätt och på olika platser. Bland de faktorer som lärarna nämner som extra viktiga är elevernas möjlighet att få välja aktivitet och aktivitetsnivå, att eleverna förstår att de bör utöva fysisk aktivitet och lära sig mer om hälsa samt vikten av att lärarna har regelbundna samtal och goda relationer med eleverna. De lärarna som ingått i studien vittnar alla om att de stött på svårigheteri motivationsarbetet med eleverna. Avslutningsvis visar studien även att den grad av motivation läraren upplever att eleverna har till ämnet idrott och hälsa, påverkar både planering och upplägg av lektionerna, men även lärarnas prestationer.

I styrdokumentet står det vikten av att eleverna behärskar användningen av digitala verktyg för att underlätta deras lärande och behovet av att återuppliva önskan om livslångt lärande bland elever. I tidigare forskning har visat att användningen av digitala verktyg stöder elevernas lärande och motivations metoder ökar elevernas lust att lära sig. Syftet med denna studie är att bygga kunskap om språklärares användning av digitala verktyg för att stödja elevers lärande och motivera dem trots deras olika behov. För att svara på frågeställningar samlade jag på erfarenheter från 49 språklärare genom att genomföra en digital enkät. Jag samlade in data och presenterade och analyserade det kvantitativt och kvalitativ för att nå språklärarnas erfarenheter användning av digitala verktyg i klassrummet. Tematisk innehållsanalys visar att digitala verktyg och motivations metoder är nödvändiga samt de flesta språklärarna är medvetna om hur de använder digitala verktyg för att stödja elevernas lärande, och hur de motiverar dem. Ibland möter språklärare vissa utmaningar som elevernas användning av digitala verktyg för andra icke-pedagogiska ändamål. Vikten av användningen av digitala verktyg och motivation i språkundervisningen för att nå målet enligt läroplanen för eleverna diskuterades. Det finns ett behov av mer forskning om hur språklärare använder digitala verktyg inom utbildningsplaner och idéer, som till exempel TPACK. / The guidance document states the importance of students mastering the use of digital tools to facilitate their learning and the need to revive the desire for lifelong learning among students. Previous research has shown that the use of digital tools supports students' learning and motivational methods increase student's desire to learn. The purpose of this study is to build knowledge about language teacher's use of digital tools to support students' learning and motivate them despite their different behavior. To answer the questions, I collected the experiences of forty-nine language teachers by conducting a digital survey. I collected data and presented and analyzed it quantitatively and qualitatively to reach the language teacher's experiences of using digital tools in the classroom. Thematic content analysis shows that digital tools and motivational methods are necessary, and most language teachers are aware of how they use digital tools to support student's learning, and how they motivate them. Sometimes language teachers face a few challenges such as student's use of digital tools for other non-pedagogical purposes. The importance of the use of digital tools and motivation in language teaching to reach the goal according to the curriculum for the students was discussed. There is a need for more research on how language teachers use digital tools in educational plans and ideas, such as TPACK.

Bakgrund: I dagens undervisning använder språkläraren digitala verktyg för att stödja elevernas lärande och motivera dem. Enligt de svenska styrdokumenten ska skolans mål vara att ansvara för att varje elev ska kunna använda de digitala verktygen, och lärare ska utveckla sina digitala kompetenser för att kunna använda dem på ett genomtänkt sätt. Tidigare forskning har visat att användningen av digitala verktyg måste stödjas av en pedagogisk idé för att leda till önskade resultat, och att användningen av digitala verktyg slumpmässigt eller oorganiserat leder till negativa resultat. Syftet: var att bygga kunskap om språklärares användning av digitala verktyg för att stödja elevers lärande och motivera dem utifrån deras olika behov. Metod: Erfarenheterna från 49 språklärare belystes genom att genomföra ett digitalt enkätformulär. Jag valde att ställa slutna och öppna frågor vilket ger tillgång till kvalitativa och kvantitativa data. Resultat: Tematisk innehållsanalys visar att språklärare är medvetna om hur man använder digitala verktyg för att stödja elevernas lärande och sätt att motivera dem, men ibland möter de vissa utmaningar i att använda dem, som elevernas bristande kompetens, eller att använda digitala verktyg för andra icke-pedagogiska ändamål. Slutsats: De digitala verktygen är användbara för lärande, och utgår från varje elevs individuella behov på ett organiserat sätt. Lärare behöver identifiera de utmaningar som kan uppstå till följd av att använda digitala verktyg i språkundervisningen. / Background: In today's teaching, the language teacher uses digital tools to support the students' learning and motivate them. According to the Swedish governing documents, the school's goal is to ensure that every student can use the digital tools, and teachers must develop their digital skills to be able to use them in a well-thought-out way. Previous research has shown that the use of digital tools must be supported by a pedagogical idea to lead to desired outcomes of use, and that the use of digital tools in a haphazard or disorganized manner leads to negative outcomes. Purpose: It was to build knowledge about language teachers' use of digital tools to support students' learning and motivate them despite their different needs. Method: The experiences of 49 language teachers were highlighted by completing a digital questionnaire. I chose to ask closed and open questions, which gives access to qualitative and quantitative data. Results: Thematic content analysis shows that language teachers are aware of how to use digital tools to support students' learning and ways to motivate them, but sometimes they face some challenges in using them, such as students' lack of competence, or using digital tools for others not - educational purposes. Conclusion: The digital tools are useful for learning, and they should be used in the classroom based on the individual needs of each student in an organized way. Teachers need to identify the challenges that may arise because of using digital tools in language teaching.

Syfte: Studien tar sin utgångspunkt i hur elever på Hippologigymnasiet ser på hästen som moti-verande faktor i deras lärande. Syftet med denna undersökning är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för på vilket sätt hästen direkt eller indirekt betyder för motivationen till lärande. Med utgångspunkt i Antonovskys (2007) teori om KASAM, känsla av sammanhang, kopplat till stallets sociala arena, samspelet med hästen och målinriktning studeras faktorer som har betydelse för elevernas motivation till lärande. Metod: Studien baseras på kvantitativ och kvalitativ data från 49 enkäter (svarsfrekvens 74 %) samt på en gruppintervju med fyra elever. Resultat: Studien visar att egenskaper som disciplin, ansvar, handlingsförmåga och ledarskap utvecklas i stallmiljön. Regler och normer i stallet utgör en fostrande social arena som präglar de som vistas där sedan tidig ålder, av betydelse för den egna motivationen till lärande. Motivation-en till lärande stärks då eleverna känner ett sammanhang när egna erfarenheter tillsammans med nya kunskaper gör att de klarar av utmaningar man ofta ställs inför i stallmiljön i samspelet med hästen. Detta skapar meningsfullhet som ökar graden av elevers känsla av sammanhang, KASAM, och därmed en viktig faktor för motivationen till lärande. Studien visar även på samband mellan målsättning och motivation med hästen som utgångspunkt, eleverna är mycket målinriktade och redan i samband med val av skola vet majoriteten (92 %) inom vilket område de studera efter avslutat gymnasium. Dessutom visar resultatet att de som har egen häst planerar sin studietid i högre grad än de som inte har egen häst. Slutsats; Hästen är en betydelsefull faktor för motivationen till lärande direkt eller indirekt.