<p>Syftet med studien var att studera hur tränare interagerar med unga fotbollsspelare i svensk elitmiljö. Tränarnas egna uppfattning av sina beteenden ställdes mot spelarnas uppfattning av densamma. Vidare undersöktes skillnader i uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang (KASAM) mellan spelartrupper. Sambandet mellan</p><p>uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och KASAM studerades också. Tränare (n = 14) besvarade LSS. Fyra tränare valdes ut och deras spelare (n = 85) besvarade LSS, PMCSQ-3, SMS och KASAM. Resultatet visade att tränarna tenderar att överskatta sitt beteende, i jämförelse med hur spelarna uppfattar dem. Spelarnas upplevelse av positiv feedback, prestationsorienterat motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang</p><p>hade i den aktuella studien en positiv korrelation till varandra. Det fanns skillnader mellan spelartrupperna i hur de upplever sin tränare och motivationsklimatet. Studiens resultat och</p><p>implikationer diskuteras i förhållande till tidigare forskning.</p>

Syftet med studien var att studera hur tränare interagerar med unga fotbollsspelare i svensk elitmiljö. Tränarnas egna uppfattning av sina beteenden ställdes mot spelarnas uppfattning av densamma. Vidare undersöktes skillnader i uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang (KASAM) mellan spelartrupper. Sambandet mellan uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och KASAM studerades också. Tränare (n = 14) besvarade LSS. Fyra tränare valdes ut och deras spelare (n = 85) besvarade LSS, PMCSQ-3, SMS och KASAM. Resultatet visade att tränarna tenderar att överskatta sitt beteende, i jämförelse med hur spelarna uppfattar dem. Spelarnas upplevelse av positiv feedback, prestationsorienterat motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang hade i den aktuella studien en positiv korrelation till varandra. Det fanns skillnader mellan spelartrupperna i hur de upplever sin tränare och motivationsklimatet. Studiens resultat och implikationer diskuteras i förhållande till tidigare forskning.

Det motivationsklimat som omger idrottare kan påverka såväl deras prestation som deras välbefinnande. Med utgångspunkt i självbestämmandeteorin undersöktes hur motivationsklimatet såg ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella hälsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt självbestämmandeteorin har människor tre grundläggande behov (autonomi, kompetens och samhörighet). Hur motivationsklimatet såg ut bedömdes genom en enkät som mätte graden av behovstillfredsställelse, samt det direkta nedtryckandet av dessa tre behov. I studien deltog 87 innebandyspelare fördelade på 6 lag (21 % svarsfrekvens). Ett positivt motivationsklimat korrelerade positivt med engagemang och negativt med ätstörningar, ångest, depression och utmattningssyndrom. Ett negativt motivationsklimat var i högre utsträckning förenat med ätstörningar, depression, ångest, utmattningssyndrom respektive brist på engagemang. Resultaten ligger därmed i linje med självbestämmandeteorin och visar att ett positivt motivationsklimat är gynnsamt ur många aspekter. Visserligen är gruppen förhållandevis liten; det är ändå noterbart att många spelare uppvisar tecken på psykisk ohälsa och att det framför allt är bland dem som upplever ett negativt motivationsklimat. Resultatet i denna studie ger därmed Innebandyförbundet argument för att titta närmare på denna fråga för att säkerställa ett positivt motivationsklimat ute i klubbarna. / Perceived motivational climate may affect an athlete’s performance and well-­‐being. The existing motivational climate was therefore assessed in a sample of 87 floorball players competing in the premier league in Sweden (Superligan). They represented 6 different teams (21 % of the teams took part). Self-­‐Determination Theory (SDT) states that people have three innate needs: autonomy, competence and relatedness. A questionnaire was used to assess the motivational climate and the level of need satisfaction as well as thwarting of the same needs. A positive motivational climate correlated positively with engagement and negatively with eating disorders, anxiety, depression, and burnout. In contrast, a negative motivational climate was linked to eating disorders, depression, anxiety, and a lack of engagement. These results are in line with SDT and show why a positive motivational climate is beneficial not only for the individual athlete but also for the team. However small the group that took part is, it is nevertheless worth noting that several players showed symptoms of reduced mental health, particularly so among the players that perceived their motivational climate as more negative in nature. The Swedish Floorball Federation Now has incentive to perform further investigations into the motivational climate to ensure that a positive motivational climate exists in the clubs.

Syftet med studien var att studera lagsammanhållning, prestation och motivationsklimat i lagsporterna innebandy och ishockey för att jämföra eventuella skillnader. I enkätstudien medverkade totalt 106 deltagare varav 50 ishockeyspelare ( n = 50) och 56 innebandyspelare ( n =56). De var spelare från sju lag varav fyra ishockeylag ( n =4) och tre innebandylag Spelarna var i åldrarna 16 år till 32 år (M = 20.58, Sd = 3.60). Lagen var i division 1, 2, 3 eller 4-elit. Lagsammanhållning mättes med: Group Enviroment Questionarie, motivationsklimat med: The Perceived Motivational Climate in Sport Questionarie-3 och prestation med:Vragenlijst Evaluatie Sport Psychologische Begeleiding. Resultat visade att innebandyspelarna hade starkare lagsammanhållning, högre prestationsnivå och motivationsklimat än ishockeyspelarna. Resultaten visar att innebandyspelarna har tydligare gemensamma mål medan ishockeyspelarna hade högre rivalitet inom laget vilket skulle till en del vara förklaringen. Gemensamt för ishockeyspelarna var fokus på individuella prestationer medan innebandyspelarna hade ett gemensamt mål, vilket tidigare forskning visat har positivt samband med lagsammanhållningen. I diskussionen behandlas fenomenet att genom hög lagsammanhållning kan motivationsklimatet öka och som i sin tur korrelerar positivt med ökad prestation. I framtida forskning skulle en undersökning kring spelarnas syn på lagsammanhållning, prestation och motivationsklimat över en säsong eller mellan säsongerna vara intressant. Denna studie mäter lagsammanhållning, motivationsklimat och prestation vid ett tillfälle

No description available.

<p>Syftet med denna magisteruppsats var att studera tipselitspelares uppfattning om sin relation med sin tränare och dennes tränarbeteende samt hur dessa faktorer påverkar spelarnas upplevelse av självbestämmande och motivationsklimat. I studien deltog 12 fotbollsspelare, alla undersökningsdeltagare var män (M= 17.6 år). Vid undersökningstillfället tränade och spelade de för ett Tipselitlag i Sverige. Intervjuer med varje spelare genomfördes baserat på en semistrukturerad intervjuguide, grundad på studiens syfte. Datan analyserades via innehållsanalys och citatplocksmetoden varpå kategorier skapades, baserade på tidigare forskning. Spelarna upplevde överlag att de hade god möjlighet att påverka sitt liv och sin fotbollssituation, de hade dock ofta svårt att konkretisera hur de skulle göra för att utnyttja det självbestämmande de upplevde sig ha. De tolv respondenterna gav intryck av att tränarna försöker skapa förutsättningar för ett uppgiftsorienterat motivationsklimat, vissa spelare upplevde också att tränarnas beteende hade inslag av resultatorienterad karaktär. Studiens resultat och implikationer diskuteras i förhållande till tidigare forskning.</p>

Syftet med denna magisteruppsats var att studera tipselitspelares uppfattning om sin relation med sin tränare och dennes tränarbeteende samt hur dessa faktorer påverkar spelarnas upplevelse av självbestämmande och motivationsklimat. I studien deltog 12 fotbollsspelare, alla undersökningsdeltagare var män (M= 17.6 år). Vid undersökningstillfället tränade och spelade de för ett Tipselitlag i Sverige. Intervjuer med varje spelare genomfördes baserat på en semistrukturerad intervjuguide, grundad på studiens syfte. Datan analyserades via innehållsanalys och citatplocksmetoden varpå kategorier skapades, baserade på tidigare forskning. Spelarna upplevde överlag att de hade god möjlighet att påverka sitt liv och sin fotbollssituation, de hade dock ofta svårt att konkretisera hur de skulle göra för att utnyttja det självbestämmande de upplevde sig ha. De tolv respondenterna gav intryck av att tränarna försöker skapa förutsättningar för ett uppgiftsorienterat motivationsklimat, vissa spelare upplevde också att tränarnas beteende hade inslag av resultatorienterad karaktär. Studiens resultat och implikationer diskuteras i förhållande till tidigare forskning.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i målorientering (task och ego) samt upplevdaledarskapsbeteenden (positiva och negativa) mellan elitungdomsfotbollsspelare som tagit sigtill elitnivå och inte tagit sig till elitnivå på seniornivå. I studien deltog 115 aktiva manligaelitungdomsfotbollsspelare i åldrarna 16–19 (M=17.49, Sd= 0.65). Urvalet av populationskedde via ett tillgänglighetsurval på klusternivå. Föreliggande studie genomfördes med enprospektiv designmetod. Data för deltagare samt psykosociala variabler samlades in år 2018,och uppföljning av data genomfördes i aktuell studie år 2020. Resultaten visade statistisksignifikant skillnad mellan grupperna och variabeln positivt upplevt ledarskapsbeteende.Inga andra signifikanta skillnader fanns mellan grupperna och de resterande psykosocialavariablerna. Resultaten från föreliggande studie påvisar att ett positivt ledarskapsbeteende kanvara en faktor som kan främja chansen för att unga manliga elitfotbollsspelare ska nå elitnivåpå seniornivå. Resultaten stödjer och bidrar även till tidigare forskning som påvisat positivaeffekter från positivt ledarskapsbeteende. Framtida forskning är i behov av fler prospektivastudier för att skapa möjlighet att se samband över tid och skapa bättre samt djupare förståelseför relationen mellan fotbollsprestationer och psykosociala fenomen.

Studiens syfte var att beskriva fotbollsspelares upplevelse och tankar kring kollektivt självförtroende. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio fotbollsspelare varav sex män och fyra kvinnor som alla spelar på hög nationell nivå. Resultatet analyserades genom en innehållsanalys Granheim och Lundman (2004) och visade att faktorer såsom tidigare prestation, informellt ledarskap, gemensamma mål, kommunikation, motivationsklimat, värdegrunder samt ledarskapsfaktorer upplevdes vara relaterade till kollektivt självförtroende. Agerandet som laget uppvisar när laget upplever högt kollektivt självförtroende beskrivs av spelarna som att de arbetar för varandra, de tar den extra löpningen, de har en hög energinivå och de kommunicerar på ett sätt som gör att de lyfter varandra och laget. Vidare visade studien på att spelarna upplever kollektivt självförtroende som viktigt för prestation, det leder till ageranden som är essentiella för framgångsrika prestationer i fotbollslag. Föreliggande studie fokuserar på fotbollsspelares upplevelse och tankar kring kollektivt självförtroende där framtida studier skulle kunna undersöka elittränares upplevelse av det kollektiva självförtroendets betydelse för prestation och hur de arbetar med att stärka det kollektiva självförtroendet i elitlag.

<p>Studiens syfte var att beskriva hur ett positivt motivationsklimat kan utvecklas i en golfförening baserat på medlemmarnas uppfattning av existerande förening. Femton stycken golfare (9 manliga och 6 kvinnliga) i åldrarna 15-76 år från tre olika klubbar i Sverige deltog i studien. I studien användes ett kvalitativt angreppssätt och en egen komponerad intervjuguide utformades utifrån bl.a. Vazou, Ntoumanis och Duda (2005) forskning kring motivationsklimat. För att analysera rådata användes metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att de relationer, som framkommit genom tidigare forskning, mellan motivationsklimat och de tre stora områdena; tränare, föräldrar och kamrater också fanns inom golfidrotten. Det som framkom och var nytt i denna studie var att det fanns en annan viktig faktor som påverkade motivationsklimatet inom golf, nämligen anläggningens kvalité.</p>