<p>The purpose was to examine relations between motivation and goal orientation, perceived ability and perceived motivational climate among persons working out in gym. Another purpose was to study differences in motivation, perceived ability and motivational climate among men and women. The final purpose was to study interactional effects on the dependent variable motivation. The participants were 59 men and 69 women. The instruments used were Task and Ego Goal Orientation in Sport Questionnaire (TEOSQ), Harter´s Competence scale and part of Mahoneys R-5 test. The results showed positive correlation between motivation and task orientation, and between motivation and perceived ability. Further the results showed positive correlations between perceived ability and both task and ego orientation. Women perceived higher level of task orientation than men. No interactional effects were found. Instructors should focus on taskoriented goalstrategies and develop clients competens for higher motivation.</p>

Studiens syfte var att beskriva hur ett positivt motivationsklimat kan utvecklas i en golfförening baserat på medlemmarnas uppfattning av existerande förening. Femton stycken golfare (9 manliga och 6 kvinnliga) i åldrarna 15-76 år från tre olika klubbar i Sverige deltog i studien. I studien användes ett kvalitativt angreppssätt och en egen komponerad intervjuguide utformades utifrån bl.a. Vazou, Ntoumanis och Duda (2005) forskning kring motivationsklimat. För att analysera rådata användes metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att de relationer, som framkommit genom tidigare forskning, mellan motivationsklimat och de tre stora områdena; tränare, föräldrar och kamrater också fanns inom golfidrotten. Det som framkom och var nytt i denna studie var att det fanns en annan viktig faktor som påverkade motivationsklimatet inom golf, nämligen anläggningens kvalité.

The purpose was to examine relations between motivation and goal orientation, perceived ability and perceived motivational climate among persons working out in gym. Another purpose was to study differences in motivation, perceived ability and motivational climate among men and women. The final purpose was to study interactional effects on the dependent variable motivation. The participants were 59 men and 69 women. The instruments used were Task and Ego Goal Orientation in Sport Questionnaire (TEOSQ), Harter´s Competence scale and part of Mahoneys R-5 test. The results showed positive correlation between motivation and task orientation, and between motivation and perceived ability. Further the results showed positive correlations between perceived ability and both task and ego orientation. Women perceived higher level of task orientation than men. No interactional effects were found. Instructors should focus on taskoriented goalstrategies and develop clients competens for higher motivation.

Studien utvärderar hur användandet av motivationskort påverkar prestationsmålen hos idrottsligt aktiva ungdomar. Utifrån litteraturgenomgången tas utgångspunkten att en uppgiftsorienterad målinriktning som avser att utveckla den egna förmågan ger positiva effekter för individens välmående och fortsatta idrottande, medan en resultatorienterad målinriktning som avser att besegra andra kan ha en negativ påverkan. Studiens syfte är utformat enligt: att mäta vilken effekt användandet av motivationskort innehållandes individuella styrkor och utvecklingsområden har på prestationsmålen hos innebandyspelare på ett idrottsgymnasium. Urvalet består av 20 pojkar i åldrarna 16-19 år som kombinerar sina gymnasiala studier med en innebandyinriktning. För att få en insikt i syftet användes en intervention där 10 deltagarna bildade en experimentgrupp som under sex träningar använde motivationskort innehållandes styrkor och utvecklingsområden inriktade mot deltagarens individuella utveckling. Resterande 10 deltagare utgjorde en kontrollgrupp. Träningarna för båda grupperna var likvärdig och innehåll matchspel och tävlingsmoment. Effekten av interventionen mättes genom en validerad motivationsenkät som deltagarna besvarade både innan och efter interventionen. Resultatet indikerar genom jämförelser mellan grupperna och mättillfällena att den uppgiftsorienterade målinriktningen har utvecklats hos deltagarna som erhöll motivationskort. Detta bidrar till att experimentgruppen värderar uppgiftsorienterade mål högre än resultatorienterade mål och uppmäter en högre uppgiftsorienterad målinriktning än deltagarna i kontrollgruppen. Utifrån resultatet formuleras slutsatsen att användandet av motivationskort kan utveckla innebandyspelares prestationsmål till ett högre uppgiftsorienterat fokus trots att träningsmiljön och motivationsklimatet innehåller resultatorienterade moment. Studien menar dessutom att användandet av motivationskort kan ses som ett lätthanterbart verktyg i skapandet av en träningsmiljö som stimulerar utvecklingen av uppgiftsorienterade mål.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur individer med olika roller inom en fotbollsförening för unga talanger upplever motivationsklimat. För att skapa förståelse för begreppet motivation i en fotbollsförening har följande frågeställningar använts; hur upplevs klimatet i verksamheten, vad upplevs vara tillfredsställande prestationer samt hur upplevs att tillfredsställande prestationer uppnås? I studien deltog tio manliga respondenter (m=36,4 år, Sd=16,9) med olika roller kopplade till idrottsverksamhetens talanglag. Respondenterna grupperades enligt följande: spelarrepresentanter, ledarrepresentanter och föreningsrepresentanter. Intervjuer genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide baserad på studiens syfte. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundmans (2003) rekommendationer där rådata kategoriserades i teman. Resultatet visade på upplevelser som kan kopplas till tidigare forskning om task- och ego-orienterat motivationsklimat. Studiens resultat diskuterats utifrån den enskilda individens behov av en sund psykosocial miljö för att kunna utvecklas idrottsmässigt.</p> / <p>The purpose of the study was to investigate how individuals with different roles within a football club for young talents experiences motivation climate in the club. To create understanding for the meaning of motivational climate, the following issue has been studied; how is the climate in the club being perceived, what is perceived to be a satisfying achievement and how to reach satisfying achievement? Ten male respondents (m=36,4 år, Sd=16,9) with different roles related to the talent team participated. The respondents were grouped as follows; player representatives, coach representatives and club representatives. Interviews were conducted by using a semi-structured interview guide based on the main purpose of the study. Raw data was examined through a qualitative content analysis in which raw data were categorized into themes, recommended by Granheim and Lundman (2003). The results showed experiences of ego-orientation and task-orientation climates in each group of respondents that can be linked to previous research. The result from the study is discussed from the individual’s need of a healthy psychosocial environment in order to developed athletic skills.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur individer med olika roller inom en fotbollsförening för unga talanger upplever motivationsklimat. För att skapa förståelse för begreppet motivation i en fotbollsförening har följande frågeställningar använts; hur upplevs klimatet i verksamheten, vad upplevs vara tillfredsställande prestationer samt hur upplevs att tillfredsställande prestationer uppnås? I studien deltog tio manliga respondenter (m=36,4 år, Sd=16,9) med olika roller kopplade till idrottsverksamhetens talanglag. Respondenterna grupperades enligt följande: spelarrepresentanter, ledarrepresentanter och föreningsrepresentanter. Intervjuer genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide baserad på studiens syfte. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundmans (2003) rekommendationer där rådata kategoriserades i teman. Resultatet visade på upplevelser som kan kopplas till tidigare forskning om task- och ego-orienterat motivationsklimat. Studiens resultat diskuterats utifrån den enskilda individens behov av en sund psykosocial miljö för att kunna utvecklas idrottsmässigt. / The purpose of the study was to investigate how individuals with different roles within a football club for young talents experiences motivation climate in the club. To create understanding for the meaning of motivational climate, the following issue has been studied; how is the climate in the club being perceived, what is perceived to be a satisfying achievement and how to reach satisfying achievement? Ten male respondents (m=36,4 år, Sd=16,9) with different roles related to the talent team participated. The respondents were grouped as follows; player representatives, coach representatives and club representatives. Interviews were conducted by using a semi-structured interview guide based on the main purpose of the study. Raw data was examined through a qualitative content analysis in which raw data were categorized into themes, recommended by Granheim and Lundman (2003). The results showed experiences of ego-orientation and task-orientation climates in each group of respondents that can be linked to previous research. The result from the study is discussed from the individual’s need of a healthy psychosocial environment in order to developed athletic skills.

Inledning: En seriös elitsatsning inom medeldistanslöpning kräver att löparen är motiverad till att kliva över de "trösklar" som det innebär. Studien som avser att på djupet utforska framgångsrika medeldistanslöpares motivation blir den första kvalitativa idrottspsykologiska studien som berör forskningsfältet. Self-Determination Theory (SDT; Ryan &amp; Deci 2000a, s.54-65) är en vedertagen teori inom idrottspsykologin (för en uppdaterad sammanställning se Nordin-Bates 2012, s.81-114) och presenteras som en del i forskningsläget, för att bli ett verktyg i efterföljande resultatdiskussion. Syfte: Att utforska motivationen hos svenska framgångsrika medeldistanslöpare, aktiva under perioden 1941-2012, för att kunna bidra med insikter gällande ett motivationsfrämjande klimat hos medeldistanstränare, tränarutbildningar, föreningar, friidrottsgymnasier och Svenska Friidrottsförbundet. Frågeställningen lyder: Hur beskriver medeldistanslöparna i studien sina källor till motivation? Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex svenska framgångsrika medeldistanslöpare som alla har gjort seriösa satsningar och nått framgång i någon form. Interpretative Phenomenological Analysis (IPA; Smith &amp; Osborn 2007, s.53) fungerade som vägledning i utforskandet av löparnas upplevelser av deras personliga och sociala värld. Resultatdiskussion: Fyra teman framträdde ur analysprocessen som källor till motivation: kärlek till idrotten, upplevelse av framgång på såväl tävling som träning, tydligt målsättningsarbete och god relation till tränaren/ledare. Dessa visade sig ha kopplingar till SDT (Ryan &amp; Deci 2000a, s.54-65). Fördjupad diskussion och slutsatser: En strategi som bör beaktas av tränare/ledare är individualisering utifrån ett helhetsperspektiv, där hänsyn tas till löparens emotionella-, sociala-, mentala- och fysiska förutsättningar. Denna insikt i kombination med en ökad medvetenhet om betydelsefulla motivationskällor blir värdefulla i en framtida praktisk tillämpning. Förhoppningen är att studiens resultat kan användas praktiskt, till exempel som ett underlag för tränarutbildningarna i Sverige.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan lagsammanhållning och upplevt motivationsklimat i fotboll, samt skillnaden mellan kvinnliga och manliga fotbollsspelare i lagsammanhållning och upplevt motivationsklimat. I studien deltog 101 fotbollspelare mellan 15 år och 19 år (m=17.05, sd=0.93) från olika gymnasier med fotbollsinriktning i Halland. Lagsammanhållning mättes med ”Group Environment Questionarie” och motivationsklimat med ”The Perceived Motivational Climate in Sport Questionaire-3”. Studiens resultat visade att såväl positiva som negativa samband mellan lagsammanhållning och upplevt motivationsklimat, samt att män och kvinnor skiljer sig i vissa kategorier av lagsammanhållning och motivationsklimat. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning på området. / The purpose of this study was to examine the relation between cohesion and perceived motivational climate in football, and if male and female football players differs in cohesion and perceived motivational climate. In total 101 football players between 15 to 19 years (m=17.05, sd=0.93) from different high schools with a football academi participated. Cohesion was measured with, Group Environment Questionarie and the motivational climate with “The Perceived Motivational Climate in Sport Questionaire-3”. The results showed both positive and negative relations between cohesion and the perceived motivational climate, and some differences between men and women in team cohesion and motivational climate. The result is discussed from previous research on the area.

I skolan minskar den fysiska aktiviteten hos eleverna och många av eleverna når inte upp till den dagliga rekommenderade aktivitetsnivån. En sämre hälsa för dagens elever oroar många när eleverna hellre väljer att sitta framför datorer och skärmar istället för att vara aktiva. Syftet med vår litteraturundersökning är att undersöka IKT:s betydelse för att öka motivationen hos elever i grundskolan till att delta aktivt i idrott och hälsa. De frågeställningar vi har är: Hur kan IKT främja elevernas motivation till att röra sig mer? Hur kan IKT öka förståelsen för hälsans betydelse i idrott och hälsa? Med ett bra motivationsklimat kan elevernas förmåga och motivation öka visar vårt resultat. I resultatet får vi fram att IKT har en positiv påverkan på motivationen till att vilja röra sig. Det finns även en positiv inverkan på hur hälso delen i ämnet kan bli mer motiverande med hjälp av IKT. En slutsats som vi kom fram till var om eleverna får filma sig själva och sedan analysera det ökar elevernas motivation. Däremot finns inte mycket forskning om negativa aspekter med användning av IKT vilket är ett nytt forskningsområde.

No description available.