A qualitative study conducted by semi-structured interviews with youth recreation leaders in a city in Västerbotten’s county in Sweden. The aim is to establish a greater knowledge regarding the youth recreation leader’s experiences of Swedish teenagers’ (17-25) reasons of use of multi-ethnical language among the teenagers, specifically with focus on certain categories as calques, slang words, non-inversion and broad generalization of prepositions. Previous studies from earlier years of the 2000’s have been set in the Southern parts of Sweden as cities as Göteborg, Malmö and Borås – which makes this survey relevant as a way of broadening the knowledge regarding multi-ethnical language among youths in Sweden. The survey was conducted at two youth recreation centres with four youth recreation leaders. The result supports that there are similarities with the slang words and calques used by young people in Southern parts of Sweden as in the Northern – just as some words seem to differ. The common understanding among the participating youth recreation leaders of why the youth recreation centres’ teenagers choose to speak multi-ethnical language is to mark group identity, as a camouflaging pseudo-language to exclude others as adults – or to show more affiliations in relations with closer friends.

Denna studie behandlar attityder till språkstilarna multietniskt ungdomsspråk och standardsvenska i skönlitteratur utifrån ett andraspråksperspektiv och ett elevperspektiv. Skönlitteratur har en betydande roll för språkutvecklingen, men samtidigt minskar läslusten hos ungdomar allt mer. Urvalet av skönlitterära texter är därför av stor vikt för att både utmana och intressera eleverna, men även för identitetsskapandet. Samtidigt finns det risker för lärare att tillhandahålla material som bidrar till stigmatisering eller som grundas på fördomar. Studien genomförs med hjälp av en enkätundersökning där endast andraspråkselever som läser svenska som andraspråk i gymnasieskolan kan delta i. Resultatet visar att majoriteten av eleverna tillämpar multietniskt ungdomsspråk i sin vardag, men endast en tiondel föredrar att läsa multietniskt ungdomsspråk i skönlitteratur. Standardsvenskan anses som ett mer formellt, naturligt och moget språk, vilket respondenterna menar är mer lämpligt i skönlitteratur. Vidare diskuteras korrelationen mellan attityd och språkdomän.

I denna uppsats undersöks vilka språkattityder som kan synliggöras i recensioner av de tre böckerna Till vår ära (2001), Ett öga rött (2003) och Yani (2022), som samtliga är skrivna helt eller delvis på multietniskt ungdomsspråk. Syftet är att analysera hur attityder till multietniskt ungdomsspråk har förändrats sedan början av 2000-talet fram till 2022. Arbetet vilar på centrala begrepp från sociolingvistiken och en kombination av verktyg för att analysera interpersonella drag i en text. Dessa analysverktyg är hämtade från den systemisk-funktionella grammatiken samt teori för metakommunikation och utgör tillsammans uppsatsens metod. De frågeställningar jag avser besvara är vilka attityder till multietniskt ungdomsspråk som kan blottläggas i bokrecensionerna, och hur dessa attityder har förändrats under tidsperioden 2001–2022. Resultaten visar att det har skett en förändring i attityder under den studerade tidsperioden. Det går från en uppfattning om att multietniskt ungdomsspråk visserligen är nyskapande och normbrytande men ändå inkorrekt, ofullständigt och svårläst, till övervägande positiva attityder där språket menas fylla en funktion i boken, och fokus förskjuts mer till läsaren än till språket i sig. Detta kan tänkas höra ihop med en större demografisk förändring i samhället där antalet utlandsfödda ökar, och det multietniska ungdomsspråket inte längre är lika ifrågasatt. Samtidigt framgår det att recensenterna sitter på en position där de kan förhandla om språkets plats i samhället utifrån sin roll som kulturella grindvaktare. Undersökningen visar även att en kombination av metoder från systemisk-funktionell grammatik och metakommunikation fungerar väl för att synliggöra attityder i ett material.