It is common with significant differences between calculated and actual energy use in the building sector. These calculations are often performed with whole building energy simulation (BES) programs. In this process the analyst must make several assumptions about the studied building and its users. These calculations are often verified with measured data through the EUI benchmark indicator which is calculated by normalizing the annual energy use (from the grid) with the floor area. Due to the highly aggregated nature of the EUI indicator it is problematic to use this indicator to deduce erroneous assumptions in the calculations. Consequently, the learning process is often troublesome. Against this background, the main aim of this thesis has been to develop methods that can provide feedback (key building performance parameters) from measured data which can be used to increase simulation accuracy and verify building performance. For the latter, regression models have been widely used in the past for verifying energy use. This thesis has the focus on the use of regression analysis for accurate parameter identification to be used to increase the agreement between BES predictions and actual outcome. For this, a BES calibration method based on input from regressed parameters has been developed which has shown promising features in terms of accurate predictions and user friendliness. The calibration method is based on input from regressed estimations of air-to-air-transmission losses, including air leakage (heat loss factor) and ground heat loss. Since it is known that bias models still can give accurate predictions, these parameters have been evaluated in terms of robustness and agreement with independent calculations. In addition, a method has been developed to suppress the bias introduced in the regression due to solar gain. Finally, the importance of calibrated simulations was investigated. The regressed parameters were found to be robust with yearly variations in the heat loss factor of less than 2%. The regressed estimates of ground heat loss were also in good agreement with independent calculations. The robustness of the heat loss factor based on data from periods of substantial solar gain was also found to be high, with an average absolute deviation of 4.0%. The benefit with calibrated models was mainly found to be increased accuracy in predictions and parameters in absolute terms. With increased access to measured data and the promising results in this thesis it is believed that the presented regression models will have their place in future energy quantification methods for accessing energy performance of buildings. / Det är vanligt med betydande skillnader mellan beräknad och verklig energi användning inom byggnadssektorn. Dessa beräkningar utförs ofta med hjälp av byggnads energi simulerings (BES) program där användaren måste göra ett flertal antaganden om den aktuella byggnaden och dess brukare. Det beräknade resultatet kontrolleras ofta i ett senare skede mot byggnadens faktiska behov av energi från nätet. I denna kontroll är det dock svårt att särskilja den energimängd som byggnaden behöver och den del som är kopplad till brukaren. Detta gör att lärdomarna som kan dras i denna verifieringsprocess ofta blir begränsade. Mot denna bakgrund, har det huvudsakliga syftet med denna avhandling varit att utveckla metoder som kan användas för att extrahera information om byggnadens prestanda från mätdata. De extraherade parametrarna skall kunna användas för att öka noggrannheten i prediktioner från BES modeller och för att verifiera byggnaders prestanda. Regression analys har ofta använts i det senare fallet i avseendet att verifiera energi användning. Denna avhandling fokuserar på att utveckla regressionsmodeller som ger en hög noggrannhet i modellens parametrar som möjliggör att de bl.a. kan användas för att kalibrera BES modeller och på så sätt minska den vanligt förekommande diskrepans mellan simulerat och faktiskt utfall. En BES kalibrerings metodik har utvecklats baserat på skattning av transmissions förluster ovan mark, inklusive luftläckage (värmeförlust koefficient) samt värmeförlust till mark (G) med hjälp av regressionsanalys. Denna kalibrerings metodik uppvisar lovande egenskaper i form av noggranna prediktioner och användarvänlighet. Goda prediktioner är dock ingen garanti för att modellens ingående parametrar är fysikaliskt rimliga. Därför har regressionsmodellernas parametrar utvärderats i termer av robusthet och överensstämmelse med oberoende beräkningar. Dessutom har en metod utvecklats för att minimerar solens inverkan på regressionsskattningarna. Slutligen har vikten av kalibrerade simuleringar undersökts. Parametrarna i de framtagna regressionsmodellerna visade sig vara robusta, med årliga variationer i värmeförlust koefficient mindre än 2%. Ytterligare visade sig G var i god överensstämmelse med oberoende beräkningar. Robustheten i värmeförlustfaktorn baserad på data från perioder av betydande solstrålning konstaterades också att vara hög, med en genomsnittlig absolut avvikelse på 4.0%. Fördelen med kalibrerade modeller visade sig främst vara en ökad noggrannhet i prediktioner och modell parametrar i absoluta tal. Med ökad tillgång till mätdata och lovande resultat i denna avhandling är det författarens övertygelse att de presenterade regressionsmodellerna kommer att ha sin plats i framtida bedömnings metoder av byggnaders energiprestanda.

Världen idag står inför klimatförändringar och värmeböljor förväntas bli allt vanligare, långvarigare och intensivare. Byggnader är framför allt utformade för att bevara värme under kallare perioder och de flesta byggnader saknar möjlighet till aktiv kylning. Byggnader som klarar dagens energikrav behöver både vädring och solskydd för att inte uppnå hälsofarliga temperaturer under en värmebölja.  Under värmeböljor drabbas byggnader och människor i tätorter hårdare av värme än de ute på landsbygden eftersom värmen lagras i byggnader och solinstrålningen blir mer intensiv. Att utsättas för höga temperaturerna har en negativ effekt på människors hälsa och kan i värsta fall leda till dödlighet. Samtidigt ökar befolkningen inom tätorter och fler bostäder behöver byggas. Ökad bebyggelse kan leda till fler hårdytor och mindre grönska vilket i sin tur kan leda till ännu högre temperaturer i tätorter. Grön infrastruktur i tätorter kan bidra till temperatursänkning och är ett sätt att minska på konsekvenser från värmeböljor. Eftersom byggnader som klarar dagens energikrav behöver hjälpmedel för att inte uppnå höga inomhustemperaturer är det intressant att undersöka hur ett äldre flerbostadshus påverkas under samma omständigheter.  Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om hur det termiska inomhusklimatet i en äldre byggnad kan påverkas av en värmebölja, och hur grön infrastruktur på och runt byggnaden kan påverka det. Målet med studien är att besvara följande forskningsfrågor.  •       Hur kan en värmebölja påverka det termiska inomhusklimatet i ett tidstypiskt flerbostadshus från 1950-talet? •       Hur kan grön infrastruktur påverka det termiska inomhusklimatet i byggnaden?   Studien är en simuleringsstudie där datorprogrammet IDA ICE har använts för att skapa en modell av ett tidstypiskt flerbostadshus byggd på 50-talet. Simuleringar utfördes för att se hur inomhustemperaturen påverkas av en värmebölja. Den klimatdata som använts är från år 2018 i Göteborg där en värmebölja inträffade med utomhustemperaturer upp emot 35°C. Simuleringar för ett antal olika scenarion genomfördes för att undersöka om det var värmeböljan som påverkade det termiska inomhusklimatet eller om det var andra faktorer såsom, installationer eller brukarbeteenden. Grön infrastruktur i form av träd adderades sedan till scenarierna och simulerade inomhustemperaturer för scenarier med och utan träd jämfördes. Studiens resultat visade att värmeböljor bidrar till höga temperaturer i ett tidstypiskt flerbostadshus från 50-talet trots hjälpmedel som vädring. Den operativa inomhustemperaturen översteg Folkhälsmyndighetens rekommendationer vilket betyder att andra hjälpmedel måste installeras för att byggnaden inte ska uppnå höga temperaturer. Grön infrastruktur i form av tätare träd kunde sänka inomhustemperaturen med 3°C. Tätare träd sänkte inomhustemperaturen som max 2°C mer än glesare träd. Det visar att olika typer av gröna infrastruktur ger olika resultatet på inomhustemperaturen.  Studiens resultat pekar på behovet av att i fortsatta studier undersöka fler typer av grön infrastruktur, använda andra datorprogram eller undersöka andra parametrar som kan påverka inomhusklimatet. / The world is facing climate change and heat waves are expected to become more common, longer lasting and more intense. Buildings are primarily designed to retain heat during colder periods and most buildings do not have the option of active cooling. Buildings that meet today's energy requirements need both ventilation and sun protection in order to not reach unhealthy temperatures during a heat wave. Buildings and people in urban areas are hit harder by heat than those in rural areas during a heat wave because the heat is stored in buildings and the solar radiation becomes more intense. Exposure to high temperatures has a negative effect on human health and can, in worst case, lead to mortality. The population in urban areas are increasing and more homes need to be built. Increased buildings can lead to more hard surfaces and less greenery, which in turn can lead to even higher temperatures in urban areas. Green infrastructure in urban areas can contribute to lowering the temperature and is a way of reducing the consequences of heat waves. Since buildings that meet today's energy requirements need aid to not achieve high indoor temperatures, it is interesting to investigate how an older apartment building is affected under the same circumstances. The purpose of the study is to contribute to increased knowledge about how the thermal indoor climate in an older building can be affected by a heat wave, and how green infrastructure on and around the building can affect it. The aim of the study is to answer the following research questions. ·      How can a heat wave affect the thermal indoor climate in a typical apartment building from the 1950s? ·      How can green infrastructure affect the indoor thermal climate in the building? The study is a simulation study where the computer program IDA ICE has been used to create a model of a typical apartment building built in the 50s. Simulations were performed to see how the indoor temperature is affected by a heat wave. The climate data used is from 2018 in Gothenburg, where a heat wave occurred with outdoor temperatures up to 35 degrees. Simulations for several different scenarios were performed to investigate whether it was the heat wave that affected the thermal indoor climate or whether it was other factors such as, installations or user behaviors. Green infrastructure in the form of trees were then added to the scenarios and the simulated indoor temperatures for the scenarios with and without trees were compared. The results of the study showed that heat waves contribute to very high temperatures in a standard apartment building from the 50s, despite aids such as ventilation. The operating indoor temperature exceeded the Swedish Public Health Agency's recommendations, which means that other aids must be installed for the building to not reach high temperatures. Green infrastructure in the form of denser trees could lower the indoor temperature with 3°C. Denser trees lowered the indoor temperature by a maximum of 2°C more than sparser trees. It shows that different types of green infrastructure give different results on the indoor temperature. The results of the study show that further studies can investigate more types of green infrastructure, using other computer programs or investigating other parameters that can affect the indoor climate.

Building sector in Sweden constitutes a major part of the overall energy consumption, making up for around 40% of the total energy use. During the 60s and 70s, there was a big surge in housing in Sweden with over a million dwellings, both single family houses and multi-family apartments, constructed over a period of ten years. These buildings constructed according to the pre-oil crisis standards, suffer from poor energy performance and are in dire need for large scale renovations. This makes it a very interesting area to focus on to meet the Swedish government targets of 50% energy reduction by 2050. This study tries to assess the prevailing situation in multifamily housing sector and focuses on various obstacles and hinders in the path towards achieving long term energy saving goals. A model has been developed using bottom-up approach to study different scenarios for energy use in 2050 based on various renovation possibilities in the building stock.

The purpose of this examination is to see how energy efficiency measures affect peak loads in multifamily buildings. In addition, how much of an energy share warm water has in peak loads. The Swedish building sector represents 40 % of all energy used. The thesis was restricted to multifamily buildings, which is dominated by district heating. The most common energy measures to save peak cost and reduce peak loads that are focus in this thesis work, e.g. changing windows, isolate walls and attics but also lowering indoor temperature. It was assumed in the thesis that the cost of peak loads will increase in the future and therefore the choice of energy efficiency measures is important. The calculations to determine the effectiveness of the energy measures where done by using hourly temperature data from the year 2014 in combination with, known investment costs for each energy measure. The only measures that went with profit over a 40-year period was the attics isolation and lower indoor temperature. The highest peak load savings in heating was the change of windows and wall isolation, but the investment cost was too high to gain a profit. The conclusion is that the best energy efficiency measures are attic isolation and lower indoor temperature because of its low investment cost and quick payback time, but also effective at lowering peak load by reducing the temperature difference between outdoor and indoor temperature in multifamily buildings. The analysis of warm water energy's share of the peak loads varied much between the 15 given multifamily buildings, where a base load and a peak load where compared. The result was between 10-50 % were the difference between the buildings warm water energy share off the peak loads. It where concluded that a standard value of 20 % would give much inaccuracy in determining the warm water share. It is therefore, suggested to use this method to determine the warm water share of the hourly peak load. / I detta arbete har syftet varit att hitta de vanligaste energieffektiviseringsåtgärderna som görs idag i det svenska bostadsbeståndet. Energieffektiviseringsåtgärderna påverkar effekttoppar i flerbostadshus och har undersökts. Om det antas att energiprisstrukturen går mot en mer effektbaserad taxa kan åtgärderna få större påverkan på energipriset i framtiden. I arbetet har varmvattnets andel av timeffekttoppar undersökts, med stöd av energianvändningsdata från 15 anonymiserade flerbostadshus med fjärrvärme. Energianvändningen i bostadsbeståndet står för ca 40 % av Sveriges energianvändning. Det ställs då krav på de lågenergihus som byggs idag och vid renovering av hus att möta Sveriges som såväl EU 2020 målet att minska energianvändningen i bostäder genom att implementera energieffektiviseringsåtgärder. De vanligaste energieffektiviseringsåtgärderna i flerbostadshus har varit isolering av väggar och vind, installation av energiglas och frånluftssystem med värmeåtervinning. En sänkt inomhus temperatur har även medtagits. För fastighetsägare av flerbostadshus, där energianvändning för uppvärmning och varmvatten domineras av fjärrvärme är prisutvecklingen viktig. Om i framtiden ett antagande görs att el och fjärrvärmepriset övergår från en energibaserad taxa kr/kWh till en mer effektbaserad taxa kr/kW där kunden betalar för de högsta effekttopparna under ett år. I denna studie redovisas det när effekttoppar uppstår och vilka energieffektiviseringsåtgärder som påverkar effekttopparna i flerbostadshus. De högsta effekttopparna uppstår oftast under vinterårstiden då uppvärmningsbehovet är störst. I ett framtaget typbostadshus där de valda energiåtgärderna beräknades, det visade sig att energiglas minskar effektbehovet och effektpriset mest, därefter väggisolering med mineralull. Emellertid ger energiglas och väggisolerings åtgärderna ger förluster i lönsamhetsberäkningen. Det skiljer sig från tilläggsisolering med mineralull av vinden och sänkt inomhus temperatur som har en investerings vinst över en 40 års period. I beräkningarna användes temperaturdata från år 2012 både på typhuset innan och efter implementerad åtgärd.En viktig parameter vid minskning av uppvärmningsbehovet är U-värdet. Tilläggsisolering av vind samt sänkt temperatur är de åtgärder som rekommenderas då båda påverkar effektbehovet och ger en lönsam investering. Åtgärd vid fönster och väggar minskar dock uppvärmningsbehovet mest men ger en olönsam ekonomisk investering. Varmvattenandelen av den högsta timeffekttoppen över året togs fram genom att jämföra baslasten och effekttoppen under dagen då effektbehovet är som högst. Resultatet visade att varmvattenandelen av effekttoppen tycks variera mellan ca 10- 50 %. Varmvattenandelen av effekttoppen varierar stort och därför föreslås användningen av metoden i detta examensarbete istället för ett schablonvärde på 20 % vid undersökning av varmvattenandelen av timeffekttoppen.

The common areas of contemporary vertical multifamily buildings have increasing amount of leisure environments. This may be a response to the demands of the consumer society, whose new needs that arise at all times require new merchandise that convert to new needs and desires. The real estate market works with the attributes of real estate in search of sales consolidation, especially those related to the style and quality of life desired by buyers. Media operates the sign value selling dreams, lifestyle, leisure, healthy environment, peace, security, prestige, nobility, exclusive and happiness. What does the real estate market offer as leisure environments in vertical buildings multifamily? The objective of this master’s dissertation is to characterize the extent and configuration of leisure environments and leisure areas located in common areas of multifamily vertical buildings in the city of Maceio / AL. As an object of study, were selected 31 buildings of seven construction companies operating in the city, delivered or launched over the period from 2010 to 2015, through portfolios available on the internet. The buildings were separated in three groups, according to the area of their housing units (HU), using as basis the Sales Speed Index (IVV), provided by SINDUSCON-AL: GROUPING A (8 buildings and 3 condos) - HU to 70m²; GROUNPING B (8 buildings and 1 condominium) – HU 51m² to 150m²; and GROUNPING C (10 buildings and 1 condominium) - HU above 101m². The leisure environments found were grouped in four groups: children, teen, adult and shared. It was found that adults and shared environments, occur throughout the sample, most often for fitness space and parties room or gourmet space. It was found that most leisure environments are located on ground floor / pilotis of the buildings, and there are also environments on the roof floor and on the mezzanine and occasionally underground floor. There are five types of location and spatial organization for leisure areas of multifamily vertical buildings: TYPE 1 - Leisure area on the ground floor / pilotis with the adult pool environment; TYPE 2 - Leisure area on the ground floor / pilotis without pool environment; TYPE 3 – Leisure area on the ground floor / pilotis and mezzanine; TYPE 4 - Leisure area in the ground floor / pilotis and roof floor; TYPE 5 - Leisure area type club. It was found that leisure index, total leisure area divided by the likely number of residents per building, has increased average, according to the increase in the area of housing units in buildings belonging to each grouping: GROUNPING A - 0,54m²/resident; GROUNPING B - 1,06m²/resident; and GROUNPING C - 1,11m²/resident. The fact that all the buildings researched having leisure areas, regardless of the range area of housing units, points to a contemporary tendency to offer to this typology, is for use by residents, or to be sold as symbol of status and happiness. / As áreas comuns dos edifícios verticais multifamiliares contemporâneos apresentam quantidade cada vez maior de ambientes de lazer. Essa pode ser uma resposta às demandas da sociedade de consumo, cujas novas necessidades que surgem a todo instante exigem novas mercadorias que se convertem em novas necessidades e desejos. O mercado imobiliário trabalha com os atributos dos imóveis em busca da consolidação das vendas, destacando-se aqueles relacionados com o estilo e a qualidade de vida desejados pelos compradores. A mídia opera com o valor de signo vendendo sonhos, estilo de vida, lazer, ambiente saudável, sossego, segurança, prestígio, nobreza, exclusividade e felicidade. O que o mercado imobiliário oferece como ambientes de lazer nos edifícios verticais multifamiliares? O objetivo dessa dissertação de mestrado é caracterizar a abrangência e a configuração dos ambientes e das áreas de lazer localizadas nas áreas comuns dos edifícios verticais multifamiliares, na cidade de Maceió/AL. Selecionaram-se, como objeto de estudo, 31 edifícios de sete construtoras que atuam na cidade, entregues ou em lançamento no período de 2010 até 2015, por meio de portfólios disponibilizados na internet. Separaram-se esses edifícios em 3 grupamentos, de acordo com a área de suas unidades habitacionais (UH), utilizando-se como base o Índice de Velocidade de Vendas (IVV), disponibilizado pelo SINDUSCON-AL: GRUPAMENTO A (8 edifícios e 3 condomínios) – UH até 70m²; GRUPAMENTO B (8 edifícios e 1 condomínio) – UH de 51m² até 150m²; e GRUPAMENTO C (10 edifícios e 1 condomínio) – UH acima de 101m². Agruparam-se os ambientes de lazer encontrados em quatro grupos: infantil, juvenil, adulto e compartilhado. Verificou-se que os ambientes adultos e compartilhados, ocorrem em toda a mostra, com maior frequência para espaço fitness e salão de festas ou espaço gourmet. Constatou-se que a maioria dos ambientes de lazer se localiza no pavimento pilotis/térreo dos edifícios, havendo também ambientes na cobertura e no mezanino e ocasionalmente no subsolo. Identificaram-se 5 tipos de localização e organização espacial para as áreas de lazer dos edifícios verticais multifamiliares: TIPO 1 - Área de lazer no pavimento térreo/pilotis com o ambiente piscina adulto; TIPO 2 - Área de lazer no pavimento térreo/pilotis sem piscina; TIPO 3 - Área de lazer no pavimento térreo/pilotis e no mezanino; TIPO 4 - Área de lazer nos pavimentos térreo/pilotis e cobertura; TIPO 5 – área de lazer tipo clube. Verificou-se que o índice de lazer, área de lazer total dividido pelo número provável de moradores por edifício, possui média crescente, de acordo com o aumento da área das unidades habitacionais dos edifícios pertencentes a cada grupamento: GRUPAMENTO A – 0,54m²/morador; GRUPAMENTO B – 1,06m²/morador; e GRUPAMENTO C – 1,11m²/morador. O fato de todos os edifícios pesquisados possuírem áreas de lazer, independente da faixa de área das unidades habitacionais, aponta para uma tendência contemporânea de oferta para essa tipologia, seja para utilização pelos moradores, ou para ser vendida como símbolo de status e felicidade.

Äldre flerbostadshus står för en stor del av Sveriges totala energianvändning som behöver sänkas föratt minska klimatpåverkan och klara regeringsmålet om effektivare energianvändning. Examensarbetets syfte är därför att bidra till en ökad kunskap om energieffektivisering genom åtgärder i äldre byggnaders klimatskärm, och om hur åtgärder kan värderas genom energisimulering och livscykelkostnadsanalys. Målet är att identifiera vilka åtgärder som är ekonomiskt och arkitektoniskt lämpliga för äldre flerbostadshus med intresse av att bevara deras karaktär. Det är även att bedöma vilken energibesparing och livscykelkostnad de utvalda åtgärderna genererar. Ett flerbostadshus i centrala Luleå valdes ut som referensbyggnad. Byggnaden är genom sin konstruktion och design representativ för tidseran. Intressanta åtgärder samt åtgärdspaket i dess klimatskal valdes ut. Sedan utfördes en bred litteraturgenomgång om bostadsbyggandet i Sverige 1945–1964, byggnadens energianvändning, energieffektivisering av klimatskalet, de utvalda åtgärderna samt metoderna energisimulering och livscykelkostnadsanalys. Referensbyggnaden dokumenterades och en energisimuleringsmodell byggdes i programvaran IDA ICE. Den nuvarande utformningen av byggnaden simulerades och kalibrerades mot senast uppmätt normalårskorrigerad energianvändning. Sedan utfördes simuleringar för de utvalda åtgärderna och åtgärdspaketen vilka bestämts till tilläggsisolering av vindsbjälklag, byte av fönster till lågenergifönster och tätning av otätheter runt dessa, en kombination av båda tidigare åtgärder (åtgärdspaket 1), tilläggsisolering av fasad och fönsterbyte, samt en kombination av alla tre åtgärder (åtgärdspaket 2). Livscykelkostnaderna för nuläget och för implementering av de olika åtgärderna beräknades genom nuvärdeskostnadsmetoden. Även återbetalningstider beräknades genom simple-payback-metoden. Byggnadens nuvarande utformning gav efter kalibrering en simulerad energianvändning på 136,2 kWh/(m2Atemp,år); 2,9 % över det senast uppmätta normalårskorrigerade värdet. Nuvärdeskostnaden för att inte utföra någon åtgärd beräknades till ca 2 727 tkr. Åtgärderna genererade energibesparingar på 3,5–14,6 %, nuvärdeskostnader på 2 685-5 880 tkr och återbetalningstider på 7-105 år. För varje adderad åtgärd i klimatskalet ökade energibesparingen. Tilläggsisolering av vindsbjälklag visade sig vara den enda lönsamma åtgärden, då den har en nuvärdeskostnad som är lägre än att inte utföra någon åtgärd. En känslighetsanalys utfördes för kostnadsberäkningarna där diskonteringsräntan höjdes och sänktes med 2 % och energipriset höjdes med 10 %. Tilläggsisoleringav vindsbjälklag kvarstod dock som den enda lönsamma åtgärden. Åtgärderna hade kunnat generera högre procentuell energibesparing för en annan liknande byggnad. Referensbyggnaden innehåller ett stort renoverat kontor vilket ger en lägre nuvarande energianvändning och lägre procentuell energibesparing för åtgärder än om endast den äldre bostadsdelen studerats. Då Luleå har Sveriges lägsta energipris är åtgärder med hög investeringskostnad ekonomiskt svårmotiverade. Detta beror på att kostnadsbesparingarna genom minskad energianvändning blir små i förhållande till åtgärdernas investeringskostnader. Tilläggsisolering av fasad kan inte rekommenderas då åtgärden både är mycket olönsam och förändrar byggnadens uttryck väsentligt. Slutsatsen är att tilläggsisolering av vindsbjälklag är den lämpligaste åtgärden för äldre flerbostadshus, av de undersökta åtgärderna för energieffektivisering i klimatskalet. Den är arkitektoniskt lämplig med hänsyn till bevarandet av byggnaden då den inte förändrar byggnadens utseende. Den är även ekonomiskt lämplig då den har en livscykelkostnad som är lägre änalternativet att inte utföra någon åtgärd. För fortsatta studier föreslås bl.a. att undersöka hur åtgärder kan göras mer attraktiva för fastighetsägare, att kartlägga fastigheter från tidseran (skick, energianvändning, resultat av åtgärder, möjligheter) samt att utvärdera potentialen av ny teknik. / Old multifamily houses stand for a large part of Sweden’s total energy usage, which must decrease to minimize our environmental impact and to accomplish the government goal of more efficient energy usage. The aim of this master thesis is therefore to contribute to an increased knowledge on energy optimization through building envelope improvements in older buildings, and how energy efficiency measures can be evaluated through building energy simulation and life cycle cost analysis. The goal is to identify which measures that are economically and architecturally appropriate for old multifamily houses with interest in retaining their character. It is also to evaluate which energy saving and life cycle cost the selected measures generate. A multifamily house in central Luleå was selected as reference building. The building is by its construction and design representative for the era. Interesting energy efficiency measures in the building envelope were chosen. Then a wide literature study was carried out on house building in Sweden 1945-1964, building energy usage, energy efficiency through building envelope measures, the selected measures and the methods building energy simulation and life cycle cost analysis. The reference building was documented and an energy simulation model was built in the software IDA ICE. A present version of the building was simulated and calibrated to better match the latest normalised annual value. After that, simulations were performed for the selected measures; additional attic insulation, change to low energy windows and weather stripping these, a combination of both previous measures, additional facade insulation and change of windows, and a combination of all three measures. The life cycle costs of the present situation and for implementation of the different measures were calculated through the net present cost method. Also, payback times were calculated through the simple payback method. The building in its original state showed a post-calibration energy usage of 136,2 kWh/(m2Atemp,year); 2,9 % above the surveyed value. The net present cost for not performing any energy conservation measures was calculated to about 2 727 SEK. The measures generated energy savings of 3,5-14,6 %, net present costs of 2 685 -5 880 SEK and payback times of 7-105 years. For each added measure in the building envelope, the energy saving increased. Additional insulation of the attic turned out to be the only profitable measure, since its net present cost is lower than for not performing any energy conservation measure. A sensitivity analysis was performed for the cost analyses where the discount rate was raised and lowered by 2 % and the energy price raised by 10 %. However, the additional attic insulation remained as the only profitable measure. The energy conservation measures could have generated greater energy savings for a similar building. The reference building contains a large retrofitted office which lowers the present energy usage and the percental energy savings for measures compared to if only the dwelling part had been studied. Since Luleå has Sweden’s lowest energy prices, measures with high investment costs become difficult to give grounds for. This is because the cost savings achieved by their energy savings are low compared to their investment costs. Additional facade insulation cannot be recommended since it both is very unprofitable and highly changes the appearance of the building. The conclusion is that additional attic insulation is the most appropriate energy conservation measure for old multifamily houses, of selected measures in the building envelope. It can be regarded as architecturally appropriate since it does not change the building appearance. It is also economically appropriate since its life cycle cost is lower than for not performing any measure. Suggested future research includes analyzing how energy efficiency measures can be made more attractive for real estate owners, charting real estate from the era (condition, energy usage, results from measures, opportunities) and evaluating the potential of new technology within the field.