En metod som används för lagerstyrning, och som fått ökat intresse inom forskningen de senaste åren, är klassificering med multipla kriterier (MCABC). Däremot har forskningen hittills tenderat att koncentrera sig på utveckling av klassificeringsmodeller snarare än på vägledning för tillämpning av modellerna. Studien påvisade med en litteraturstudie att forskningsområdet klassificering med multipla kriterier hade en begränsad mängd vägledning för tillämpning relativt mängden klassificeringsmodeller som utformats. Därför undersökte studien en modifierad lagerstyrningsstrategi. Syftet med studien var att finna produkter som lämpar sig för lagring av produktionskapacitet och att undersöka effekterna på färdigvarulagret om dessa produkter används för lageruppbyggnad inför säsongen. För att finna sådana produkter utformades en klassificeringsmodell med multipla kriterier, GTS-modellen (Good to Store). Modellen testades genom att ett antal scenarier simulerades på ett urval av produkter av det egentillverkade sortimentet i en fabrik. Detta gjordes i en fallstudie av ett företag inom processindustrin vars sortiment har säsongsvariationer. Resultatet av simuleringarna visade att lageruppbyggnad med GTS-modellen inför säsongen innebar att det genomsnittliga lagervärdet och antalet omställningar för det egentillverkade sortimentet minskade med ungefär 14 % vardera, jämfört med nuläget. Samtidigt kunde servicenivån bibehållas på i princip identisk nivå. Görs motsvarande jämförelse enbart på den simulerade delen av sortimentet blir minskningarna ungefär 35 % vardera. / Multi criteria classification (MCABC) is a method used for inventory management which has gained interest in research in recent years. However, research has tended to focus on the development of classification models rather than guidance on the application of the models. This study demonstrated, using a literature review, that the multi criteria classification field had a limited amount of guidance for application compared to the amount of classification models that were developed. Therefore, this study examined a modified inventory management strategy. The purpose of the study was to find products suitable for storing production capacity and to examine the effects on the finished goods inventory if these products are used for stock build-up prior to the season. A multi criteria classification model, the GTS (Good to Store) model, was developed to find such products. The model was tested by simulating several scenarios on a selection of products from the factory-made range. This was conducted in a case study regarding a company in the process industry whose range has seasonal variations. The simulations showed that stock build-up with the GTS model prior to the season resulted in an approximately 14 % decrease in average inventory value and number of setups for the factory-made range, compared to the current situation. At the same time, the service level was almost completely maintained. If the comparison is made exclusively on the simulated part of the assortment, the decrease will be approximately 35 %.

Machine Learning models trained using supervised learning can achieve great results when a sufficient amount of labeled data is used. However, the annotation process is a costly and time-consuming task. There are many methods devised to make the annotation pipeline more user and data efficient. This thesis explores techniques from Active Learning, Zero-shot Learning, Data Augmentation domains as well as pre-annotation with revision in the context of multi-label classification. Active ’Learnings goal is to choose the most informative samples for labeling. As an Active Learning state-of-the-art technique Contrastive Active Learning was adapted to a multi-label case. Once there is some labeled data, we can augment samples to make the dataset more diverse. English-German-English Backtranslation was used to perform Data Augmentation. Zero-shot learning is a setup in which a Machine Learning model can make predictions for classes it was not trained to predict. Zero-shot via Textual Entailment was leveraged in this study and its usefulness for pre-annotation with revision was reported. The results on the Reviews of Electric Vehicle Charging Stations dataset show that it may be beneficial to use Active Learning and Data Augmentation in the annotation pipeline. Active Learning methods such as Contrastive Active Learning can identify samples belonging to the rarest classes while Data Augmentation via Backtranslation can improve performance especially when little training data is available. The results for Zero-shot Learning via Textual Entailment experiments show that this technique is not suitable for the production environment. / Klassificeringsmodeller som tränas med övervakad inlärning kan uppnå goda resultat när en tillräcklig mängd annoterad data används. Annoteringsprocessen är dock en kostsam och tidskrävande uppgift. Det finns många metoder utarbetade för att göra annoteringspipelinen mer användar- och dataeffektiv. Detta examensarbete utforskar tekniker från områdena Active Learning, Zero-shot Learning, Data Augmentation, samt pre-annotering, där annoterarens roll är att verifiera eller revidera en klass föreslagen av systemet. Målet med Active Learning är att välja de mest informativa datapunkterna för annotering. Contrastive Active Learning utökades till fallet där en datapunkt kan tillhöra flera klasser. Om det redan finns några annoterade data kan vi utöka datamängden med artificiella datapunkter, med syfte att göra datasetet mer mångsidigt. Engelsk-Tysk-Engelsk översättning användes för att konstruera sådana artificiella datapunkter. Zero-shot-inlärning är en teknik i vilken en maskininlärningsmodell kan göra förutsägelser för klasser som den inte var tränad att förutsäga. Zero-shot via Textual Entailment utnyttjades i denna studie för att utöka datamängden med artificiella datapunkter. Resultat från datamängden “Reviews of Electric Vehicle Charging ”Stations visar att det kan vara fördelaktigt att använda Active Learning och Data Augmentation i annoteringspipelinen. Active Learning-metoder som Contrastive Active Learning kan identifiera datapunkter som tillhör de mest sällsynta klasserna, medan Data Augmentation via Backtranslation kan förbättra klassificerarens prestanda, särskilt när få träningsdata finns tillgänglig. Resultaten för Zero-shot Learning visar att denna teknik inte är lämplig för en produktionsmiljö.

[pt] Este estudo trata de processos da fragmentação molecular de água no estado gasoso pelo impacto de feixes energéticos de fótons, H+ e Li3+. As seções de choque absolutas de ionização foram obtidas para os feixes de Li3+, H+ e de fótons. As seções de choque do canal de captura eletrônica, obtidas para o feixe de Li3+, foram investigadas visando determinar as diferenças na fragmentação molecular induzidas pelo processo de transfêrencia de carga ao projétil. O intervalo de energia utilizado nas medidas com o feixe de Li3+ foi de 750 a 5800 keV, enquanto para o feixe de prótons foi selecionada a regiao de energia entre 300 até 2000 keV, mantendo uma faixa de velocidades similar. No caso dos fótons, as fragmentações foram medidas no intervalo de energia de 38 a 170 eV. Para a obtenção dos valores de seção de choque de ionização e de captura, foi aplicado um método para a correção do número de eventos simples (íon + neutro) e pares iônicos. A partir desse método foi possível avaliar a influência desta correção nos valores de seção de choque de ionização. A partir dos valores de frações de fragmentação por impacto de prótons foram desenvolvidas curvas teóricas de seção de choque para produção dos pares iônicos H++OH+ e H++O+. Os resultados obtidos de seção de choque de ionização de pares iônicos foram determinados a partir de resultados teóricos de seções de choque de produção dos fragmentos OH+, O+ e H+ disponíveis na literatura. Os resultados foram comparados e concordam com os valores experimentais para impacto de prótons, obtidos neste trabalho, e com dados para impacto de elétrons disponíveis na literatura. / [en] This study aims to contribute for the understanding of the water molecule multiple ionization by impact of photons, protons and Li3+ ions. The technique selected for such research is Time-of-Flight Spectroscopy of the ions produced as a consequence of the molecular dissociation. Absolute and partial ionization cross sections are obtained for impact with each of these three projectiles. For Li3+ beam, absolute and partial capture cross sections are also obtained. The energy range employed was 38-170 eV for photons beams, 300-2000 keV for H+ beams and 750 up to 5800 keV for Li3+ beams. Corrections for ionization cross section determination are usually necessary. Methods for this were developed and applied to the current data. Values for these corrections are presented and discussed. The obtained results are compared with literature data, exhibiting unexpected features. As an example, the production rates of OH+ and H+ fragments by two beams (photons and electrons) having a very different nature are very similar behavior. The data from the water molecule fragmentation by H+ beam enabled the determination of fragmentation factors. The knowledge of these factors made possible to calculate, using a method developed in this work and also theoretical data from literature based on production data of OH+, O+ and H+, new theoretical curves concerning pair production (H+ + OH+ and H+O+).

Transportations role in society is increasingly important and today it has a prominent role in business, citizens lives as well as in the world economy. The increasing globalization and urbanization puts significant pressure on the existing transport system, with increasing demand for high-speed travel. However, this comes with implications on the environment, and the environmental concerns constitutes one of the biggest pressures in transport. And as the contemporary modes are bound by their technologies, enabling marginal rather than radical improvements, a possible window of opportunity for new radical technologies to enter the market can emerge. One new technology emerging within transportation today is called hyperloop, a technology that could prove to meet demand for faster, cheaper, safer and more environmentally efficient transportation. However, the technology is still in an early stage of development and hence surrounded by major uncertainties. Further, the nature of the technology necessitates overcoming several obstacles before it can reach commercial practice. And this together with a limited knowledge of the concept in Sweden makes it difficult to predict if hyperloop can become a viable transport alternative on the Swedish market. Which condensed lays the foundation to the purpose of this paper: "To give an overarching understanding of the Swedish transport market dynamics, together with a comprehensive evaluation of the hyperloop concept. And hence contribute to more inclusive knowledge and understanding of hyperloop’s viability in the Swedish context." Since the phenomenon has not been comprehensively studied previously, the elected research design is that of an exploratory case study, with an inductive, qualitative approach. To address the purpose, a literary review of the theoretical field was conducted. Looking in to previous research on disruptive innovation, diffusion of innovations, technical transitions, transformational pressure as well as window of opportunity. The empirical material gathered during the research process was derived from two main channels. Firstly, an extensive review of scientific articles about the hyperloop technology was conducted, providing insights on the technology and its surroundings. This was complemented by qualitative interviews to obtain material on the dynamics of the Swedish transport market as well as for understanding hyperloop in the Swedish context. The empirical study was further accompanied by a review of news articles and websites to map the most recent progress in the hyperloop development. By analyzing the empirical material through three frameworks; Characteristics of Diffusion, the Multi-Level Perspective (MLP) and Technology Readiness Level (TRL), interesting findings and conclusions were drawn. These together points towards that hyperloop, if the technology reaches its predicted performance, will have significant relative advantages and observable effects in the relation to the contemporary modes of transportation. Further, a noticeable window of opportunity, sprung from capacity shortages and pressure towards environmental sustainability, seems to exist on the Swedish market. A window which could be capitalized upon and justify hyperloop in the Swedish context. The current state of the technology does however come with implications as it so far is insufficient to decrease uncertainty amongst the potential adopters. Factors that likely will prolong the adoption of the technology in Sweden relates to the relative complexity of the system, its limited compatibility with existing practices and the low maturity of the technology. Hence, the hyperloop companies must prove the concept feasible and increase the maturity to gain sufficient acceptance and recognition. This paper contributes to the academic community by assessing the compatibility of hyperloop on the Swedish market, as well as if hyperloop could become a viable alternative transport solution in Sweden. It provides insight to specific perspectives of the Swedish market, its requirements and the demand for alternative transport solutions. Hence, this paper is considered to make both an analytical contribution in terms of evaluating the viability of disruptive technologies. And an empirical contribution by shedding light on new important insights for the potential diffusion of hyperloop. Insights that are significant for hyperloop actors as well as for dominant actors on the Swedish transport market. / Transporters roll i samhället blir allt viktigare och de har idag en framträdande roll inom näringsliv, medborgares liv samt världsekonomin. Den ökande globaliseringen och urbaniseringen sätter dock ett betydande tryck på det existerande transportsystemet, med ökande efterfrågan för höghastighetsalternativ. Detta medför implikationer för miljön, och oron kring transporters miljöpåverkan är ett av de största bekymren för transportsektorn. Eftersom de existerande transportalternativen är bundna av sin teknik, vilket begränsar dem till inkrementella snarare än radikala förbättringar, kan en möjlighet för nya transportsätt att komma in på marknaden öppna sig. En kommande ny teknik som utvecklas inom transport idag kallas hyperloop, en teknik som kan visa sig möta efterfrågan för snabbare, billigare, säkrare och mer miljösmarta transporter. Tekniken är dock i ett tidigt utvecklingsskede och är därav omgärdad av stora osäkerheter. Vidare kräver teknikens natur att flertalet hinder kommer att behöva överkommas innan tekniken kan nå kommersiellt bruk. Detta tillsammans med den begränsade kunskap som finns kring konceptet i Sverige gör det svårt att förutspå om hyperloop kan bli ett möjligt transportalternativ på den svenska marknaden. Kondenserat ligger detta till grund för syftet med den här uppsatsen: "Att ge en övergripande förståelse av dynamiken på den svenska transportmarknaden, tillsammans med en djupgående utvärdering av hyperloop konceptet. Och därav bidra till en mer inkluderande kunskap och förståelse kring hyperloops möjligheter i den svenska kontexten." Eftersom detta fenomen inte tidigare har studerats i större utsträckning valdes en forskningsdesign i form av en undersökande fallstudie med ett induktivt, kvalitativt tillvägagångssätt. För att adressera syftet gjordes en litterär översyn av det teoretiska fältet. Med inblickar i tidigare forskning kring disruptiv teknik, diffusion av innovation, tekniska övergångar, transformationstryck samt möjlighetsfönster. Det empiriska materialet till studien samlades in genom två kanaler i huvudsak. Först, genom en djupdykning i tidigare forskning och vetenskapliga artiklar relaterade till hyperlooptekniken, för att generera insikter kring tekniken och dess omgivning. Detta kompletteras med kvalitativa intervjuer för att erhålla material om dynamiken på den svenska transportmarknaden samt för att ge en förståelse av hyperloop i den svenska kontexten. Den empiriska studien kompletterades ytterligare med en översyn av nyhetsartiklar och webbplatser för att kartlägga de senaste framstegen i hyperlooputvecklingen. Genom att analysera det empiriska materialet med hjälp av tre ramverk; Egenskaper för Spridning av Innovation, Perspektiv i Multipla Nivåer (MLP) och Teknisk Mogenhetsnivå (TRL), kunde flertalet intressanta upptäckter och slutsatser dras. Vilka tillsammans pekar mot att hyperloop, om tekniken lyckas uppnå den predikterade prestandan, kommer att ha betydande relativa fördelar och synliga effekter i förhållande till dagens transportsätt. Vidare kan ett märkbart möjlighetsfönster, sprunget ur kapacitetsbrist och tryck mot miljömässig hållbarhet, identifieras på den svenska marknaden. Detta fönster skulle kunna kapitaliseras på och motivera hyperloop i den svenska kontexten. Teknologins nuvarande tillstånd har emellertid konsekvenser, eftersom den hittills inte är tillräcklig för att minska osäkerheten hos potentiella adopterare. Faktorer som sannolikt kommer att förlänga processen att adoptera tekniken i Sverige härstammar från systemets relativa komplexitet, dess begränsade kompatibilitet med befintliga metoder samt teknikens låga mogenhet. Därav är det essentiellt för hyperloopbolagen att bevisa konceptet möjligt och öka mogenheten för att få tillräcklig acceptans och erkännande. Detta arbete bidrar till det akademiska samhället genom att bedöma kompatibiliteten mellan hyperloop och den svenska marknaden, samt om hyperloop kan bli ett genomförbart transportalternativ i Sverige. Arbetet bidrar med insikter i specifika perspektiv på den svenska marknaden, dess krav samt efterfrågan för alternativa transportlösningar. Därav kan denna uppsats anses utgöra både ett analytiskt bidrag genom dess utvärdering av genomförbarheten av disruptiv teknik. Samt ett empiriskt bidrag genom att belysa viktiga insikter för den potentiella spridningen av hyperloop. Insikter som är viktiga för såväl hyperloopaktörer som de dominanta aktörerna på den svenska transportmarknaden.