Syftet med studien har varit att undersöka; hur automatiserade grundskoleelever i årskurs 6 och årskurs 9 är när det gäller tabellkunskaper, samt vilka samband det finns mellan automatiserade tabellkunskaper och prestationerna på de nationella proven. Även tankar och uppfattningar gällande färdighetsträning av tabellkunskaper har undersökts. Inom det matematikdidaktiska perspektivet möts de kognitiva och biologiska modellerna kring arbetsminnets begränsningar och procedurminnets betydelse för det matematiska flytet. Det teoretiska ramverket Adding It Up - Helping Children Learn Mathematics, som inspirerat vår nuvarande kursplan i matematik (Lgr 11, 2011), ramar in de samband som undersökts. Genom att använda mixed method research har både en kvantitativ och en kvalitativ studie genomförts med syftet att stärka bilden av problemet. Kvantitativa data har inneburit resultat på tabelltester och resultat på nationella prov från elever i årskurs 6 och årskurs 9. Dessa resultat har sedan kompletterats med kvalitativa data i form av observationer vid testtillfällena samt intervjuer med specialpedagog och två matematiklärare. Resultatet visar att flertalet elever saknar automatiserade tabellkunskaper, förutom i addition. De automatiserade tabellkunskaperna visar i sin tur klara samband med resultaten på de nationella proven. Tabellkunskaperna korrelerar högst med problemlösningsförmågan, både för årskurs 6 och årskurs 9. Eftersom majoriteten av eleverna är ganska eller helt automatiserade i addition visar det på att förmåga för automatisering finns. För att höja nivån på de övriga räknesätten pekar samtliga uppfattningar mot en utveckling av färdighetsträningen - en färdighetsträning som bygger på förståelse. Min studie faller väl inom det teoretiska ramverket och har konkretiserat den tidigare forskningen genom de direkta sambanden mellan tabellkunskaperna och de nationella provens resultat. Som blivande speciallärare vill jag utveckla färdighetsträningen av baskunskaperna och separera dem från problemlösningen, så att alla elever kan öva på rätt nivå och därmed få känna glädje över att kunna.

Syftet med denna studie är att jämföra eventuell skillnad i effektivitet vad gäller metod för färdighetsträning av multiplikationstabellen. De metoder som undersökts är digitala spel respektive penna och papper. Undervisningsexperimentet utfördes under tre veckors tid i sju olika skolklasser där totalt 101 elever i årskurs 4 och 5 fick träna på multiplikationstabellen antingen med penna och papper eller med dator. För att kunna bedöma vilken träningsmetod som var mest effektiv utfördes summativa prov före och efter färdighetsträningen. Studiens resultat visade att de elever som tränat med penna och papper hade en större procentuell utveckling av sitt medelvärde i jämförelse med de elever som tränat på dator. Studien syftar även till att synliggöra vilken eventuell effekt dessa träningsmetoder kan ha på elevmotivation. För att ta reda på detta fick de lärare, vars klasser deltagit i studien, skriftligt svara på frågor kring elevmotivation. Lärarna menade att de flesta elever var motiverade under träningen oavsett vilken träningsmetod de använde sig av. Dock anser flera lärare att träning med dator troligen hade gynnat svårmotiverade elevers motivation positivt.

Undervisning om multiplikationstabellen består främst av lärande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning undersöka och jämföra inlärning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgränsas till elever i årskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning på åtta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer. Resultatet visade att både lärande genom repetition och lärande genom strategi möjliggör för elever att automatisera multiplikationstabellen. Resultatet visade också att lärande genom strategi gör att elever kan använda sina kunskaper i nya matematiska sammanhang. En nackdel med lärande genom repetition är att det är svårt att lära sig multiplikationstabellen utan att använda mönster och samband. Strategi- och repetitionsbaserad undervisning leder till olika felsvar. Felsvaren förklaras bland annat med att eleven övat för lite eller att de har en bristande taluppfattning. Forskningen presenterar en stadieteori som beskriver lärandet av multiplikationstabellen och två olika teorier som beskriver hur multiplikationskombinationer memoreras. Kombinationerna memoreras som enskilda enheter eller som system av sammankopplade erfarenheter. / Teaching of the multiplication table mainly consists of learning through drill or learning through strategy. The aim of this literature study is to investigate and compare the learning of the multiplication table through strategy and drill. The study is an analysis of previous research and limited to research on pupils in grade 1 to 6. The material was collected through an iterative search in eight databases of scientific literature. The retrieved material contained seventeen scientific publications. The analysis showed that both learning through drill as well as learning through strategy make pupils develop automaticity of the multiplication table. It also showed that learning based on strategies enable pupils to use acquired knowledge in new mathematical areas. A disadvantage of learning through drill is that it is difficult to learn multiplication facts without utilizing patterns and connections. Pupils make different errors depending on whether they have been taught through strategies or through drill. Errors are explained with a variety of factors, for instance a lack of practice or a lack of number sense. Previous research present three phases that pupils go through in order to master the multiplication table and two different theo-ries of how the multiplication facts are memorized. The multiplication facts are memorized either as separate entities or as a system of interrelated experiences.