Bakgrund: Statistik visade att i vården och i samhället har antalet bärare avmultiresistenta bakterier, t e x ESBL ökat. Som skydd mot smittspridningtillämpades basala hygienrutiner. Lokala riktlinjer framtagna av infektionsexpertisfanns tillgängliga på intranätet där de kontinuerligt uppdaterades. Syfte: Syftetmed studien var att undersöka var sjuksköterskan hittade aktuella vårdrutiner vidvård av patienter med ESBL. Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativforskningsansats. Enkätmaterialet analyserades i Excel 2011 och öppna frågoranalyserades med manifest innehållsanalys. Resultatet redovisades med deskriptivstatistik. Urval: Legitimerade sjuksköterskor på nio vårdavdelningar på ett mindresjukhus i södra Sverige. Resultat: Av de 85 som svarade använde 86 % sjukhusetsintranät som en informationskälla, tätt följt av Vårdhandboken på 73 %. Det var33 % som hade kunskap om hur ESBL spreds och 82 % kände sig trygga ochsäkra när de vårdade patienter med ESBL. Slutsats: Majoriteten avsjuksköterskorna använde sig av intranätet för att finna aktuella vårdrutiner.Andra sökkällor som användes var Vårdhandboken, hygiensjuksköterskan ochkollegor. / Background: Statistics showed that in health care and in the community, thenumber of carriers of multidrug-resistant bacteria, such as ESBL has increased.As a protection against communicable diseases basic hygiene routines wasapplied. Local guidelines developed by infection expertise were available on theintranet where they were continuously updated. Objective: The aim of this studywas to investigate were the nurse found the current care routines in the care ofpatients with ESBL. Method: Empirical cross-sectional study with quantitativeresearch approach. Data from the questionnaire were analyzed in Excel 2011 andopen questions were analyzed by manifest content analysis. The results werepresented as descriptive statistics. Sample: Registered nurses at nine wards in asmall hospital in southern Sweden. Results: Out of the 85 who responded, 86%used the hospital intranet as an information source, followed closely byVårdhandboken at 73%. There were 33% who had knowledge of how the ESBLspread and 82% felt secure and safe when they were caring for patients withESBL. Conclusion: The majority of the nurses used the intranet to find currentcare routines. Other repositories used was Vårdhandboken, the hygienenurse andcolleagues.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier är ett globalt växande samhällsproblem och ett utav de största folkhälsoproblemen. Förekomsten av multiresistenta bakterier ökar genom användning av antibiotika, framförallt bred-spektrumantibiotika. Multiresistenta bakterier leder till ökad sjuklighet och dödlighet, längre vårdtider och spridning sker både i samhället samt på sjukhus. MRSA, ESBL, VRE och MDR-TB är de multiresistenta bakterier som litteraturstudien fokuserar på. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med multiresistenta bakterier. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ metod och induktiv ansats utfördes. Åtta vetenskapliga artiklar granskades och analyserades tills kategorier identifierades. Resultat: Analysen resulterade i att fem kategorier identifierades: sjuksköterskans rädslor, otillräcklig kunskap, sjuksköterskans ansvar, organisatoriska brister och utmaningar med patienter i isolering. Sjuksköterskorna beskrev att det förekom hinder i vårdandet av patienter med multiresistenta bakterier såsom bristande kunskap och ledarskap, rädsla för att smittas och smitta andra, avsaknad av riktlinjer samt isolering av patienter. Konklusion: Sjuksköterskor behöver mer kunskap och goda förutsättningar för att kunna ge patienter med multiresistenta bakterier optimal vård. / Background: Multidrug-resistant bacteria are a globally growing problem in society and one of the largest public health problems. The occurrence of multidrug-resistant bacteria increases through the use of antibiotics, especially broad-spectrum antibiotics. Multidrug-resistant bacteria leads to increased morbidity and mortality as well as longer treatments, and the bacteria are spread in both society and in hospitals. The literature study focuses on the multidrug-resistant bacteria MRSA, ESBL, VRE and MDR-TB. Aim: The aim was to illustrate the nurse''s experiences of caring for patients with multidrug-resistant bacteria. Method: A general literature study with a qualitative method and an inductive approach was carried out. Eight scientific articles were reviewed and analyzed until categories were identified. Results: The analysis resulted in five categories being identified: the nurse''s fears, insufficient knowledge, the nurse''s responsibilities, organizational deficiencies and challenges with patients in isolation. The nurses'' described obstacles in the care of patients with multiresistant bacteria such as lack of knowledge and leadership, fear of being infected and infecting others, lack of guidelines and isolation of patients. Conclusion: Nurses need more knowledge and good conditions to be able to give patients with multidrug-resistant bacteria optimal care.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier är ett globalt problem och ett hot mot folkhälsan. Smittförebyggande åtgärder som basala hygienrutiner är en central del i det preventiva arbetet mot multiresistenta bakterier. Patienter som är bärare av en multiresistent bakterie kan uppleva känslor av otrygghet och skam, därför är det av stor vikt att all hälso- och sjukvårdspersonal tillämpar en personcentrerad vård. Syfte: Att undersöka hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av att vårda patienter med multiresistenta bakterier. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt baserad på 15 stycken artiklar. Artiklarna var av både kvalitativ, kvantitativ samt kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod. Databaser som använts i sökningen är PubMed och CINAHL. Analysen resulterade i tre teman. Resultat: Resultatet presenteras under tre olika teman: Upplevelser av rädsla och osäkerhet, upplevd okunskap och behov av utbildning samt upplevelser av hinder för utförandet av infektions-preventiva åtgärder. Slutsats: Rädsla och osäkerhet hos vårdpersonalen framkom tydligt och ledde till brister i utförandet av omvårdnaden. Resultatet visade även en upplevd okunskap om multiresistenta bakterier och ett behov av utbildning efterfrågades. Kunskap genom utbildning skulle resultera i en större förståelse om multiresistenta bakterier och minska rädslan hos vårdpersonalen. / Background: Multiresistant bacteria is a global problem and a threat to public health. Infection prevention such as basic hygiene routines are a key part of preventive work against multiresistant bacteria. Patients who is a carrier of a multiresistant bacteria can experience feelings of insecurity and shame, therefore it is important that all healthcare professionals apply a person-centered care. Aim: To study the healthcare professionals' experience of caring for patients with multiresistant bacteria. Method: The study has been conducted as a literature review based on 15 articles. The articles were of both qualitative and quantitative method as well as mixed method with combined qualitative and quantitative method. Databases used in the search are PubMed and CINAHL. The analysis resulted in three themes. Result: The results are presented in three different themes: Experiences of fear and insecurity, experienced lack of knowledge and need for education and experiences of obstacles to the performance of infection prevention measures. Conclusion: Fear and insecurity in healthcare staff clearly emerged and led to shortcomings in the performance of nursing care. The result also showed an experienced ignorance of multiresistant bacteria and a need for education was requested. Knowledge through education would result in a greater understanding of multiresistant bacteria and reduce the fear among healthcare professionals ’.

Bakgrund:  Multiresistenta bakterier (MRB) förekommer i hela världen och klassas  som ett globalt folkhälsoproblem. Kunskapen om multiresistenta bakterier är låg både hos  patienter och sjukvårdspersonal. För att minska risken för spridning behövs mer kunskap och om vikten av följsamhet till basala hygienrutiner. Överdriven användning av antibiotika är en  bidragande orsak till den ökade antibiotikaresistensen i världen.  Sjukvårdspersonal upplever svårigheter med att vårda patienter med MRB och bristande kunskap hos kan ses som bidragande faktor till detta. Att undvika smittspridning är en stor del i hur patienterna ska hanteras inom vården.  Syfte: Att sammanställa patienters upplevelser av att leva med multiresistenta bakterier såsom Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) och Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL).  Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är av kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Databaser som använts är CINAHL, PubMed och Scopus.  Resultat: Resultatet presenteras i fyra olika kategorier: Upplevelser av MRB i vardagen, Upplevelser av att få bristande information, Upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal och Upplevelser av stigmatisering. Konklusion: Stigmatisering, oro och ångest genomsyrade resultatet av denna litteraturöversi kt. Sjukvårdspersonalens bemötande spelar en viktig roll i hur patienten hanterar att bli diagnostiserad med multiresistenta bakterier och sen att leva med multiresistenta bakterier.  Okunnig sjukvårdspersonal gav upphov till ökat lidande för patienterna. / Background: Multi-resistant bacteria (MRB) occur worldwide and are classified as a global public health problem. Knowledge of multi-resistant bacteria is low in both patients and healthcare professionals. To reduce the risk of spreading, more knowledge and the importance of adherence to basic hygiene routines are needed. Excessive use of antibiotics is a contributing cause of the increased antibiotic resistance in the world. Healthcare professionals experience difficulties in caring for patients with MRB and lack of knowledge can be seen as a contributing factor. Avoiding the spread of infection is a major part of how patients should be managed in healthcare situations.  Aim: To compile patients' experiences of living with multi-resistant bacteria such as Multiresistant staphylococcus aureus, Vancomycin-resistant enteroccal and Extended-spectrum betalactamase  Method: The study has been conducted as a literature review based on 15 scientific articles.  The articles are of qualitative, quantitative, and mixed method. Databases used in the search  are CINAHL, PubMed and Scopus.  Results: The results are presented in four different categories: Experiences of multi-resistant bacteria in everyday life, Experiences of lack of information, Experiences of treatment from healthcare professionals and Experiences of stigmatization. Conclusion: Stigmatization, anxiety and concern permeated the results of this literature review. The care of healthcare personnel plays an important role in how the patient handles being diagnosed with and then living with multidrug resistant bacteria. Unskilled healthcare  professionals caused increased suffering for patients.

Bakgrund: Kolonisering och spridning av multiresistenta bakterier (MRB) är ett ökande problem både i samhället och i sjukvården idag. MRB smittar genom kontaktsmitta, genom direkt personkontakt eller kontakt av kontaminerade ytor. Frågor rörande patientsäkerhet påverkar alla inom hälso- och sjukvårdens organisationer, men huvudansvaret att utveckla ledningssystem för att ett systematiskt kvalitetsarbete ska kunna bedrivas, ligger på vårdorganisationen- och vårdgivaren. Kunskapsbrist om MRB hos vårdpersonal samt brist på tydliga riktlinjer i vården i det kliniska arbetet kan påverka attityder till och bemötande av patienter med MRB. Syfte: Att belysa vårdorganisationers ansvar, sjuksköterskans kunskaper om MRB samt hens attityder till och bemötande av patienter med MRB- smitta. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar analyserades för att framställa resultatet. Resultat: I resultatet framkom att vårdorganisationen och ledarskapet var av stor vikt för sjuksköterskans förutsättningar att ge god och säker vård till patienter med MRB. Kunskaperna om MRB var oftast låga. Attityder och bemötande visade sig i de flesta fall också påverkas av kunskapsnivån. Dålig kunskap och brist på erfarenhet av patienter med MRB kunde även relateras till ökade rädslor hos sjuksköterskor att smittas av MRB. Diskussion: Resultatet diskuterades mot Travelbee´s teori om mellanmänskliga relationer och konsensusbegreppet vårdande. Vårdorganisationens ansvar och kunskaper hos sjuksköterskor om MRB tycks vara de faktorer som mest påverkade bemötandet gentemot och attityderna till patienter med MRB. / Background: Colonization and transmission of MDRB is an increasing problem today, both in society and in health care settings. MDRB is most commonly transmitted through cross-contamination through personal contact and contact with contaminated surfaces. Patient safety affects everybody within health care settings. Main responsibility lies with healthcare organizations and caregivers, to develop management systems for systematic quality improvement. Knowledge deficiency of MDRB among health care personnel and lack of clear guidelines in health care settings may influence the attitudes and behaviour towards patients with MDRB. Aim: To illustrate healthcare organizations responsibilities, nurses’ knowledge of MDRB and nurses’ attitudes and behaviour towards patients with MDRB. Method: The study was conducted as a literature review and ten scientific papers were analysed to generate the results. Results: The results showed that healthcare organizations and leadership were of great importance for the nurses’ ability to provide good and safe care for patients with MDRB. Knowledge about MDRB was also proved to be low. Deficient knowledge and lack of experience of caring for patients with MDRB among nurses might also influence their own fears of contracting MDRB. Discussions: The results were discussed against Travelbee’s Intrapersonal relationship- theory and the concept of caring. Healthcare organizations responsibility and nurses’ knowledge of MDRB seemed to be the eminent factors that influenced both behaviour and attitudes towards patients with MDRB.

Bakgrund: Sjukdom kan innebära en påverkan på något mer än det fysiska, sjukdom kan även innebära något annat än ohälsa. Sjuksköterskans kunskap samt relationen mellan sjuksköterska och patient är en viktigdel i skapandet av trygghet i hälsoprocesserna. För somligakan sjukdom ha en positiv effekt på hälsan. Penicillinet kom med stora möjligheter att behandla infektioner, men snabbt började bakterier utveckla resistens. Idag är de vanligaste, anmälningspliktiga multiresistenta bakterierna i Sverige MRSA, ESBL och VRE. Det innebär förhållningsregler för patienter och gör att hälso-och sjukvården behöver genomföra smittskyddsåtgärder för att minska spridning. Sjuksköterskan kan känna osäkerhet och rädsla i omvårdnaden av dessa patienter vilket kan ha en inverkan på den jämlika vård som enligt lagen ska ges. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med multiresistenta bakterier (MRSA, ESBL eller VRE). Metod: En litteraturöversikt där informationssökning har gjorts i PubMed, CINAHL och SwePub. Artiklar inkluderades om de svarade på syftet, var orginalartiklar, publicerade mellan 2010-2020, skrivna på engelska, hade kvalitativ eller mixad metod, var granskade av referenter och hade ett etiskt godkännande. Den insamlade datan analyserades av författarna och sammanställdes i tre teman och tillhörande underteman. Resultat: Tre teman vilka rubricerades som känslomässig påverkan, upplevelser i mötet med hälso-och sjukvård och förändringar i relationen till andra. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuteras gentemot Livsvärldsteorin, bakgrunden, andra referenser och författarnas egna tankar. / Background: Disease can have impact on something more than the physical, disease can be something else than illness. The nurse’s knowledge and the relationship between nurse and patient is an importantpart in creating safety in the health processes. For some, disease can have a positive effecton the health. The penicillin came with great possibilities in treating infections, but the bacteria quickly began to develop resistance. Today, the most common notifiable multidrug-resistant bacteria in Sweden are MRSA, ESBL and VRE. It induces instructions for patients and the health care has to conduct disease control to reduce spread. The nurse can feel uncertainty and fear in the caring of these patients, which can have an impact on the equal care which is to be given according to the law. Aim: The aim was to illustrate patients’ experiences of living with multidrug-resistant bacteria (MRSA, ESBL or VRE). Method: A literature review where the information search has been conducted in PubMed, CINAHL and SwePub. Articles were included if they answered to the aim, was original articles, published between 2010-2020, written in English, had qualitative or mixed method, were peer-reviewed and had an ethical approval. The collected data were analysed by the authors and compiled in to three themes and belonging sub-themes. Results: Three themes who were labelled emotional impact, experiences in the encounter with health care and change in the relationship with others. Discussion: The result of the literaturereview was discussed towards Life World Theory, the background, other references and the authors’ own thoughts.

Multiresistenta gramnegativa bakterier (MRGN) som Escherichia coli och Pseudomonas aeruginosa utgör ett globalt hälsoproblem och på grund av resistensutveckling hos bakterierna behövs nya behandlingsalternativ. Extended Spectrum β-Lactamase (ESBL) är vanligt förekommande hos MRGN och det finns olika typer av ESBL (exempelvis ESBLA och ESBLCARBA). Gemensamt är att det finns få behandlingsalternativ för ESBL-producerande MRGN. Syftet med studien var att undersöka effekten av potentiellt nya behandlingsalternativ mot MRGN i form av cykloserin och ceftazidim tillsammans med β-laktamasinhibitorn avibaktam. För att undersöka minimum inhibitory concentration (MIC) för cykloserin (CYK) mot E. coli (n=26) användes en egenutvecklad buljongspädningsmetod. Isolat av P. aeruginosa med och utan karbapenemasproduktion (n=25) undersöktes avseende MIC för ceftazidim/avibaktam (CZA) med två kommersiella buljongspädningsmetoder.  För CYK låg medianen för E. coli-stammarnas MIC-värden vid 32 mg/L (16 – 64 mg/L) vilket ligger kring det epidemiologiska cut-off värdet för Mycobacterium tuberculosis (32 mg/L), för vilken CYK idag används som behandling.  För CZA låg medianen för P. aeruginosa-stammarnas MIC-värden vid 8 mg/L (<1 - ≥8 mg/L), och 40% (2/5) av de karbapenemasproducerande isolaten var känsliga enligt kliniska brytpunkter (S≤8 mg/L). Sammanfattningsvis visar studien att CYK har MIC-värden mot non-ESBL- och ESBL-producerande E. coli i nivå med andra patogener där preparatet används. Studien visar också att CZA kan ha effekt mot isolat med nedsatt känslighet mot meropenem eller ESBLCARBA-producerande isolat av P. aeruginosa, men isolaten måste resistensbestämmas innan behandling sätts in. / Multiresistant gramnegative bacteria (MRGN) like Escherichia coli and Pseudomonas aeruginosa, constitute a global health issue. Due to the resistance development among bacteria, new options for treatment are needed. Extended Spectrum β-Lactamase (ESBL) is common among MRGN, and there are different types of ESBLs (as ESBLA and ESBLCARBA). The increasing lack of treatment alternatives is mutual for the different ESBLs. The purpose of this study was to examine cycloserine and ceftazidime with the β-lactamase-inhibitor avibactam, two potentially new options for treatments effective against MRGN. To examine the minimum inhibitory concentration (MIC) for cycloserine (CYK) against E. coli (n=26) a in-house broth microdilution-method was used. Using two commercial broth microdilution-methods, isolates of P. aeruginosa with and without carbapenemaseproduction (n=23) were examined regarding MIC for ceftazidime/avibactam (CZA).  Regarding CYK, the median MIC-value of the E. coli-strains was 32 mg/L (16 - 64 mg/L), which is around the epidemiological cut-off-value (32 mg/L) for Mycobacterium tuberculosisfor which CYK is being used as treatment. The median of the MIC-values for CZA was 8 mg/L (<1 - ≥8 mg/L) for all P. aeruginosa-strains and 40% (2/5) of the carbapenemaseproducing isolates were sensitive according to the clinical breakpoint (S≤8 mg/L). In summary, this study shows that CYK has MIC-values against non-ESBL- and ESBL-producing E. coli at the same level as other pathogens where CYK is being used. Further, CZA may have effect against the isolates with reduced susceptibility against meropenem and ESBLCARBA-producing P. aeruginosa, although the isolates need to be susceptibility-determined before treatment.