Studien har genom en kvalitativ fallstudie på Karlstads kommuns projekt om att starta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform. Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationer kan arbeta med sitt varumärke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande och framtida anställda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbeställare, projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat. Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser: 1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen, vilket skapade effektivitet i arbetet och underlättade för enhetssamarbete. Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas. 2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsättning för att Karlstads kommuns employer branding skulle lyckas och få spridning ut i organisationen. Genom att de lyckades få förankring visade man inför hela organisationen att employer branding är ett viktigt område att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar också till att förändringen inte går för fort. 3. Utifrån projektet skapades inte bara en enhetlig kommunikation utan också en känsla av ett vi. Detta genom att nya arbetssätt och rutiner infördes. Projektgruppen skapade ett vi genom materialet de tog fram i projektet. Sättet de tog fram materialet på, bidrog också till ett vi eftersom employer branding även går ut på att utveckla en gemenskap för organisationen och medarbetarna i den.

Mindre hackspett (Dryobates minor) är en vanligen icke-migrerande fågel som är väldigt trogen till sitt hemrevir. Reviret bör vara minst 40 hektar och bestå av en dominerande andel lövträd samt innehålla död ved och grova träd. Studiens syfte var att undersöka den mindre hackspettens habitatanvändning i Karlstads kommun genom att bedöma antalet individer i förhållande till fyra ekologiska faktorer: mängd stående död ved och grova träd, trädskikt samt habitatstorlek. Data togs från en rapport från 2017 där en inventering hade utförts i 77 områden i Karlstads kommun. Rapporten registrerade antal mindre hackspettsindivider och flera ekologiska faktorer i varje område. Hypoteserna var att antalet individer skulle skilja sig i förhållande till: 1) mängden stående död ved, 2) mängden grova träd, 3) antal trädskikt, och 4) habitatstorlek. Resultaten visade att det fanns fler individer av mindre hackspett i områden med en riklig mängd stående död ved och grova träd jämfört med enstaka-och måttlig mängd. Områden med flera trädskikt resulterade även i ett högre antal individer jämfört med en-och två trädskikt. En positiv korrelation mellan habitatstorlek och frekvensen av individer noterades även. Den mindre hackspettens population minskar i Sverige och börjar närma sig att listas som sårbar på IUCN:s rödlista. Det innebär att förvaltare behöver ha ekologiska faktorer i åtanke vid bevaringsåtgärder. Utöver de välkända ekologiska faktorerna döda och stora träd i förhållande till mindre hackspett visade studien även att trädskikt är en viktig faktor att ha i åtanke. Dessutom var endast fem av de 77 habitatområdena i Karlstads kommun större än 40 hektar; vilket innebär att ett landskapsperspektiv är nödvändigt för att bevara konnektivitet mellan habitat, vilket är nödvändigt för en framgångsrik hackspettspopulation. / The lesser spotted woodpecker (Dryobates minor) is usually a nonmigratory bird with a high fidelity towards their home territory. The territory should be at least 40 hectares in size, consisting mostly of deciduous trees and containing dead wood and large-diameter trees. The purpose of this study was to explore the habitat use of the lesser spotted woodpecker in the municipality of Karlstad by assessing the number of individuals in relation to four ecological factors: the amount of standing dead wood and large trees, forest canopy layering and habitat patch size. Data was extracted from a 2017 report, where a field study was conducted in 77 areas in the municipality of Karlstad, Sweden. The report recorded the number of lesser spotted woodpecker individuals and several ecological factors in each area. The hypotheses were that the numbers of individuals would differ in relation to: 1) the amount of standing dead wood, 2) the amount of large trees, 3) forest canopy layering, and 4) habitat patch size. The results showed that there was a greater number of lesser spotted woodpecker individuals in areas with a rich amount of standing dead wood and large trees, versus low-or moderate amounts. Areas with a multiple forest canopy cover also resulted in greater numbers of individuals versus in single-or two-layer canopies. A positive correlation between habitat size and frequency of individuals was also noted. The lesser spotted woodpecker population in Sweden is declining and they are nearing vulnerable on the IUCN red list. This means that managers need to have ecological factors in mind when conducting conservation efforts for the species. In addition to the well-known factors of dead and large trees in relation to the lesser spotted woodpecker, this study also showed that forest canopy layering is an important factor to consider. Furthermore only five of 77 habitat patches in the municipality of Karlstad were larger than 40 hectares; thus, a landscape-level-perspective is required for maintaining connectivity among habitats, which is essential for a thriving woodpecker population.