Den orosfyllda inställningen till att ställa sig och redovisa inför klassen är något som många elever delar. Vi ville med denna uppsats undersöka hur dagens elever får öva på de muntliga färdigheter som de senare ska examineras i. Därtill befinner sig dagens lärare i en verksamhet där information om vad som ska läras ut fås utifrån läroplanen, men hur det ska läras ut är mer tolkningsbart. Detta reducerades till våra frågeställningar: “Hur återspeglas kunskapskraven som berör muntlig redogörelse i läromedelstext för årskurs 4 till 6?” respektive “Vad skapar de föreslagna övningarna i muntlig redogörelse för möjligheter eller utmaningar för lärarens undervisning?”. Studien baserades på en läromedelsanalys där tre läromedel som fanns tillgängliga på Uppsala universitetsbibliotek undersöktes. Dessa läromedel är producerade för svenskämnet, årskurs 4-6. Analysresultaten kopplades sedan till teorin, som bestod av såväl partesläran som de retoriska grundpelarna; “ethos”, “logos” och “pathos”. Av de två kunskapskraven som berör det som undersöktes bestod slutsatsen i att kunskapskravet gällande “fungerande inledning, innehåll och avslutning” var mer framträdande än det som gäller “anpassning till syfte och mottagare”. Dock får eleven många tillfällen att öva på fler retoriska aspekter än det som syns i de två kunskapskraven. Det fanns inget i vår insamlade empiri som uttryckligen stöttade eleven i att komma över talrädsla. Däremot kunde de tips som gavs, samt de lekfulla omständigheter som vissa övningar skedde i vara sådana indirekta bidrag som kan tänkas motverka en orosfylld inställning till tal.

Denna studie bottnar i att demokrati handlar om att individen vågar och kan göra sin röst hörd i det offentliga rummet och att skolan i sin tur ska främja elevers utveckling mot detta. Den muntliga redogörelsen, som finns i kunskapskravet för svenska, blir i detta sammanhang, särskilt intressant. Syftet med denna studie var utifrån detta att bilda kunskap om lärares erfarenhet av elevers talängslan inför muntliga redogörelser. Sex lärare som undervisar i svenska i årskurs 4-6 har intervjuats för studien. I den tidigare forskningen går att urskilja tre viktiga delar för att elever ska få en positiv erfarenhet av detta: förberedelsen, responsen och klassrumsklimatet. Resultatet visar att de intervjuade lärarna arbetar på flera sätt i enlighet med ovanstående områden. Dock visade det även att en mer traditionell syn av den muntliga redogörelsen ligger kvar där genomförandet får störst fokus. Idag visar forskningen att hela processen är viktig, inklusive förberedelsen. Resultatet i denna studie visar att förberedelse tolkas olika och behovet av undervisning i muntlighet diskuteras.