• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 11
  • 4
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 22
  • 22
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Muskuloskeletala besvär och skador samt upplevd hälsa hos insatssoldater i Försvarsmakten. : Förekomst och jämförelse mellan 2002 och 2012

Seth, Monika January 2016 (has links)
Bakgrund: Tidigare studier har påvisat att exponeringen av fysiskbelastning inom soldatyrket har ökat genom åren. Det finns samband mellan hög belastningen och förekomst av muskuloskeletala besvär och skador (MSBS). Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av muskuloskeletala besvär och skador i två insatsgrupper inom Försvarsmakten med tio års mellanrum (Insats 2002 och Insats 2012) samt undersöka om det föreligger skillnad mellan grupperna. Dessutom syftar studien till att undersöka hur soldater som har MSBS upplever sin hälsa. Material och metod: Tvärsnittsstudie med 896 soldater ur två internationella insatser med tio års mellanrum (Insats 2002 n= 573 och Insats 2012 n = 323). Datainsamlingen utfördes med en enkät före insats avseende MSBS samt upplevd hälsa. Resultat: Tidigare erfarna och aktuella MSBS rapporterades i högre grad hos Insats 2012 jämfört med Insats 2002. Båda grupperna skattade den upplevda hälsan högt. De som rapporterade pågående MSBS i Insats 2012 upplever sin kroppsliga hälsa signifikant lägre (p<0,001) än de som inte har MSBS. Konklusion: Det förelåg anmärkningsvärt hög förekomst av MSBS i Insats 2012. Det är av största vikt att fortsätta kartlägga arbetskraven, arbetsförmågan och besvärsförekomst så att preventiva och reaktiva åtgärder kan vidtas. / Background: Previously studies have shown that exposure to heavy physical workloads in the military profession have increased through the years. There is a correlation between heavy physical workloads and the precence of musculoskeletal complaints and injuries (MSCI). Purpose: The aim with the study was to investigate the prevalence of MSCI in two groups in Swedish Armed Forces, ten years apart (Mission 2002 and Mission 2012) and examine if there is a difference between the groups. In addition the study aims to examine how the soldiers who reported MSCI perceived their health. Material and method: Cross-sectional survey including 896 soldiers from two international missions ten-years apart (Mission 2002 n=572 and Mission 2012 n=323). Data were collected through questionnaire before the international mission. Result: Both point prevalence and one-year prevalence of MSCI where reported to be higher in Mission 2012 compared with Mission 2002. Both groups estimated high levels of perceived health. Conclusion: Remarkable high prevalence of MSCI existed in year 2012. It is of importance to continue to identify work requirements, work capacity and prevalence of MSCI so that preventive and reactive measures can be taken.
22

Samband mellan självrapporterad menstruationsdysfunktion och skador bland danska och svenska kvinnliga elitidrottare

Löfgren, Johan January 2022 (has links)
Bakgrund: Återhämtning och nutrition är viktiga aspekter för att minimera risken för skador hos idrottare. Ett för lågt energiintag kan leda till flera negativa fysiologiska effekter då kroppens energibehov inte tillgodoses. Hos kvinnor är menstruationsdysfunktion (MD) ett vanligt symptom på långvarig låg energitillgänglighet och hög förekomst har främst rapporterats hos kvinnliga idrottare inom viktkänsliga idrotter såsom uthållighetsidrott. Syfte: Syftet med denna studie var därför att beskriva skadebilden hos svenska och danska kvinnliga landslagsidrottare på seniornivå samt undersöka eventuella samband mellan förekomst av skador och menstruation. Metod: Alla danska och svenska kvinnliga landslagsidrottare blev kontaktade per mejl och tillfrågade om deltagande via online-enkät där frågor om skador det senaste året och menstruation ingick. Deltagare blev klassificerade att ha MD om de uppgav att de aldrig haft menstruation, ingen menstruation de senaste tre månaderna, menstruationscykler med längre intervall än 35 dagar eller <9 menstruationscykler de senaste 12 månaderna. Alla deltagare blev klassificerade som antingen icke-viktkänsliga (t.ex. bollsport) eller viktkänslig idrottare (t.ex. uthålligsidrott). Resultat: Totalt svarade 634 (25%) idrottare på enkäten. Den rapporterade skadeprevalensen under de senaste 12 månaderna för samtliga inkluderade deltagare var 57%. 30% av deltagarna blev klassificerade att ha MD med en högre förekomst i viktkänsliga idrotter (39% vs 24%; P = <0,001). Deltagare med MD rapporterade fler skador under de senaste 12 månaderna (P = 0,004) och hade en högre risk för skada (OR = 1,52; 95% CI = 1,06–2,19; P = 0,024) samt högre risk för att ha varit långvarigt skadad (>22 dagar) (OR = 1,87; 95% CI = 1,23–2,55; P = 0,003) jämfört med deltagare med regelbunden menstruation. Deltagare från viktkänsliga idrotter hade en högre risk för skada (OR = 1,50; 95% CI = 1,02–2,21; P = 0,039) och högre risk för att ha varit långvarigt skadad (OR = 2,11; 95% CI = 1,38–3,24; P = <0,001) jämfört med deltagare från icke-viktkänsliga idrotter. Konklusion: Resultaten indikerar att kvinnliga landslagsidrottare med självrapporterad MD har en ökad skaderisk, speciellt inom viktkänsliga idrotter som uthållighetsidrott. Menstruationsdysfunktion bör därför tas i beaktning då det har negativ inverkan på idrottares hälsa och prestation. Vidare finns det ett stort behov av mer kunskap för att implementera effektiva kön- och idrottsspecifika preventionsåtgärder. / Background: Recovery and nutrition are important aspects in order to minimize injury risk in athletes. Multiple negative physiological impairments have been recognized in athletes due to low energy intake. One common symptom of prolonged low energy availability in females is menstrual dysfunction (MD) and high prevalence has been reported mostly in female athletes in weight-sensitive sports like endurance sports. Aim: The aim of the present study was to describe injuries among Swedish and Danish female national team athletes and to investigate potential connections between injury prevalence and menstruation. Method: All Swedish and Danish national team athletes were invited via e-mail to complete an anonymous online survey, which held questions about injuries the past year and menstruation. Participants were classified with MD if they stated that they never had menstruation, no menstruation the last three months, menstruation cycles with longer intervals than 35 days or <9 menstruation cycles the last 12 months. The participants were also divided in groups of non-weight sensitive athletes (e.g. ball game) or weight sensitive athletes (e.g. endurance sport). Results: A total of 634 (25%) athletes completed the survey. Among all participants an injury prevalence of 57% was observed and 30% were classified with MD. Higher prevalence of MD was reported in weight-sensitive sports (39% vs. 24%; P = <0,001). Athletes with MD sustained more injuries (P = 0,004), reported higher risk of injury (OR = 1,52; 95% CI = 1,06–2,19; P = 0,024) and to be long-term injured (>22 days) (OR = 1,87; 95% CI = 1,23–2,55; P = 0,003) compared to athletes with regular menstruation. In athletes from weight-sensitive sports a higher risk of injury was observed (OR = 1,50; 95% CI = 1,02–2,21; P = 0,039) and also to be long-term injured (OR = 2,11; 95% CI = 1,38–3,24; P = <0,001) compared to athletes from non weight-sensitive sports. Conclusion: The result indicates that female national team athletes with self-reported MD have increased injury risk, especially in weight-sensitive sports like endurance sports. Menstrual dysfunction has a negative impact on both health and performance, and therefore athletes and coaches need to pay attention to menstrual function. More research is needed to implement effective sex and sport-specific preventive measures.

Page generated in 0.0599 seconds