Studiens syfte var att utifrån ett designteoretiskt multimodalt perspektiv belysa relationen mellan å ena sidan, den kommunikativa praktiken under en skolvisning av en museiutställning och å andra sidan elevers möjligheter till deltagande och lärande. I studien användes multimodal metod för konstruktion av data; deltagande observation med fotografi, självrapportering med bilder och fokusgruppintervju. 20 elever ur en åk 5 klass deltog i studien. I resultat och studiens slutsatser framkom det att den museipedagogiska visningen av utställningen gestaltades som en multimodal konfiguration där eleverna var deltagare i produktionen av utställningen. De bildrepresentationer som elever skapade var alla olika och unika i både form och innehåll (mening). I verbal representation, som företogs diakront i dialog, refererade elever till ämnet och artefakter i bildrepresentationerna samtidigt som de utvecklade och förfinade meningserbjudanden. I skolans erkännandekultur kan skillnader i representationer förstås som delar av information kompletterande varandra och dessa representationer fungerar som metodtriangulerade instrument tillsammans - i och för formativ bedömning av både elevens och pedagogens lärande. Det samma gäller för museets erkännandekultur, där studiens metoddesign skulle kunna användas för utvärdering av museipedagogiska visningar av utställningar.

Det här är en studie vars syfte är att analysera och kritiskt granska de normer som framträder i två museers arbete med att öka mångfalden i utställningarna och hos museibesökarna. I den här studien syftar mångfald inte endast till en etnisk mångfald, vilket är den vanligaste åsyftningen, utan en bredare definition som innefattar andra aspekter såsom kön, ålder och funktionalitet. Eftersom museerna i Sverige har ett uppdrag att finnas tillgängligt för alla är detta ämne viktigt att analysera. De museer som granskas i denna uppsats är ett konstmuseum och ett länsmuseum som båda är belägna i samma kommun. Insamlingen av empiri har utförts via kvalitativa intervjuer med fyra museiarbetare, två från varje museum. Resultatet av intervjuerna och analysen visar att båda museerna arbetar på flera olika sätt med att främja mångfald i utställningarna och att locka en bred publik. Däremot finns förbättringsområden i fråga om fysiskt tillgänglighet samt en tydligare dokumentation och uppföljning av hur mångfaldsarbetet går till. Min slutsats är att museerna blir bättre och bättre på att uppfylla sitt syfte i att vara en plats för alla. Detta sker delvis i och med att lagar som främjar mångfald träder ikraft men också genom museianställdas egna initiativ.

The purpose of this master’s thesis was to investigate how museum stores are governed, with a focus on museum stores situated in museums in Stockholm and on museums stores which are part of a government agency. The purpose was also to investigate the relationship between the museum and the consumption in the museum store in general.  The thesis shows that museum stores which are part of a government agency are governed by their appropriation directions, including the direction that the museum stores must be fully financed. However, the museum stores are also influenced by guidelines that have not been written down, expectations from the museum and from museum patrons. Other factors not within the control of the museum were also of importance, and could limit the choices available for the museum store managers as well as be a source of inspiration. The result also shows that the museum store and the consumption it’s associated with, is seen as either a threat, a necessity or a possibility: The museum store is often viewed as being at odds with the main role of museums in general, while also being considered a necessity, helping the museum to meet the patron’s expectations. In some cases the museum could benefit from the museum store, due to the stores’ possibility of improving upon the museum visit, or making a profit usable in other museum activities. The source material was gathered from the websites of international and national organisations within the museum field. Material was also gathered during interviews with museum store managers in Stockholm. The theory used was cultural economics and consumption studies. The method for this essay was interviews, minor field studies, linguistic analysis. The focus of this essay was how the museum store is governed. The essay does not, for example, research how the museum visitors or museum patrons experienced the shop. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies

This thesis investigates the factors that influence whether visitors to art exhibitions experience accessible introductory art labels or not. From the need of making art exhibitions and their communication available to more people of society the aim with this study is to increase awareness about the factors that influence accessibility and generate ideas about useful theory concerning accessible labels. By connecting theory concerning the purpose of art exhibitions, the social context of art exhibitions, orientation and disorientation and different views related to exhibition labels the author, by influence from the swedish Special pedagogy educational authority (Specialpedagogiska skolmyndigheten) accessibility model ”tillgänglighetsmodellen”, creates a accessibility model concerning the context of introductory art labels. The study gathered material from visitor interviews and observations from two different art exhibition institutions in Stockholm: Bonniers Konsthall and Spritmuseum, one art gallery and one cultural museum with an art exhibition feature. The analysis from the field work then formed the content of the accessibility model concerning the context of introductory art labels. As a background to the ideas behind the labels interviews where also performed with personnel in command of the communication concerning the labels. The results show that the visitors experience of accessible introductory art labels can be related to physical, social and pedagogical factors. Where the physical factors included reading situation, placing, lighting and soundscape. The social factors included other visitors, the willingness to ”do things right” and disorientation, confusion and uncertainty. The pedagogical factors included legibility, readability and well worth reading. The study also shows that the visitors pre-knowledge of art and habit of visiting art exhibitions could influence the visitors experience of accessibility. Where visitors without pre-knowledge about art history in the art gallery Bonniers Konsthall all found the texts non-accessible depending on a mix of physical, social and pedagogical factors. At the cultural museum Spritmuseum however visitors without pre-knowledge of art could find the text accessible. There a positive experience of the reading situation, including lightning and few other visitors, made visitors feel that the text where more accessible even when they experienced some difficulty with the accessibility related to pedagogical factors like text length. The study shows that the different factors of accessibility related to introductory art labels interacted and influenced the overall experience of text accessibility. This is a two years master's thesis in Museum and cultural heritage studies.