Syftet med studien är att tillföra kunskap till det undervisningsfält som inbegriper musikalisk improvisation genom att undersöka hur improvisationsteaterträning kan gagna en musiker som vill utvecklas inom improvisation. Studien genomfördes som en aktionsforskningsstudie med en kvalitativ ansats och det sociokulturella perspektivet som utblickspost. Aktionsprocessen bestod av en förberedande intervju med en erfaren improvisationsteaterlärare, och därefter två aktioner där musikhögskolestudenter deltagit i improvisationsteaterträning, och därefter medverkat i en fokusgruppintervju. Målet var att ta reda på vilka kvalitéer musikhögskolestudenter identifierar ur teaterimprovisation och på vilket sätt de upplever sig influeras och berikas av dessa kvalitéer. Resultaten pekar på att deltagarna upplever improvisationsteaterträning som en bra metod för att utveckla sin koppling mellan musikimprovisation och lek. Förmågan att leka poängteras som en tillgång vid improvisationsutövande. De inspirerades att öva mer tillsammans och att använda kroppen mer i sin musikaliska kommunikation. Resultaten visar också att de upplever att improvisationsteaterträningen kan hjälpa dem utveckla sitt personliga uttryck samt utveckla tillvägagångssätt att improvisera och komponera med hjälp av att fokusera på förmågan att associera och bejaka impulser och idéer. Uppsatsens diskussionsdel tar upp aspekter av ovan nämnda resultat i ljuset av tidigare forskning inom improvisation och undervisning med sociokulturell teori som filosofiskt och pedagogiskt ramverk. / The aim of this study is to add knowledge to the teaching field including musical improvisation by examining what improvisational theatre training can offer a musician who wants to develop skills in improvisation. The study was conducted with a qualitative action research approach based on a sociocultural perspective. The action process consisted of a preparatory interview with an experienced improvisational theatre teacher followed by two group actions, in which participants consisting of music college students exerted improvisational theatre training, and then participated in a focus group interview. The goal was to find out what kind of qualities these music college students identify in improvisational theatre and in what way they feel influenced and enriched by these qualities. The results indicate that participants recognize improvisational theatre training as a good method for developing their connection between musical improvisation and playfulness. Playfulness is pointed out as an asset when improvising. They were inspired to practice more together and to use the body more in their musical communication. Results also show that these students felt improvisational theatre training could help them develop their personal expression and also help them develop techniques for improvising and composing music by focusing on their ability to associate as well as affirming impulses and ideas that come to mind to a greater extent. The results are discussed in the light of previous research regarding improvisation and teaching with sociocultural theory as a philosophical and pedagogical framework.