Streaming och användandet av digitala musiktjänster tar upp en allt större del av våra vardagliga liv, vilket kan komma att påverka musikens mening och betydelse för oss som musikkonsumenter.
 Syftet med denna studie är att undersöka hur tre stycken utvalda respondenter förhåller sig till musik via dagens strömmande musiktjänster, samt ifall den digitala musikkonsumtionen påverkat respondenternas musikkonsumtion och på så vis skapat några vardagliga mönster eller beteenden hos dem. 
 Studien utgår från ett antal teoretiska ramverk, som alla stärks med tidigare forskning. Studien bygger på tre stycken huvudsakliga teman; vilka är identitet, där teorier om medierade minnen och psykologiskt ägande ligger i fokus, följt av temat musikens kulturella betydelse vilken lyfter teorier om konvergens och kulturell cirkulation. Till sist innefattar studien även temat musikens påverkan, vilken i sin tur lyfter teorier om påverkan samt om postdigital sensibilitet. Studien bygger på tre stycken kvalitativa intervjuer som utförts med musikintresserade personer i åldrarna 20-30 år. Dessa intervjuer har transkriberats och analyserats via en tematisk analys, där analysen strukturerats utifrån teman med respektive underkategorier. I analysen vävs respondenternas åsikter och tankar ihop med de teorier och den tidigare forskning som lyfts i teoridelen, där kombinationen av åsikter och teori leder till fram till analysens resultat. Resultatet av analysen visar på hur respondenterna i denna undersökning har en stark relation till musiken, där musiken spelar en väsentlig roll i det vardagliga livet. Musiken agerar många gånger tidsfördriv eller bakgrundsbrus vid andra sysselsättningar, alternativt som ett sätt att påverka re- spondenternas humör eller för att öka deras handlingskraft. 
 Digitaliseringen av musik har bidragit till en ökad lättillgänglighet och mobilitet, som har påverkat respondenternas musikkonsumtion samt bidragit till att respondenterna idag upplever musiken som mer individualiserad än någonsin. Respondenterna upplever även att den digitala musikkonsumtionen har bidragit till att skapa vissa mönster, dels i samhället och dels hos respondenterna 
själva.

<p> </p><h1>Abstract</h1><p><strong>Datum</strong> 2009-06-05</p><p><strong> Författare</strong> Jan Boman                          1986-05-26 – 8518                    Aleksei Trosjtjij                     1987-05-31 – 9633</p><p><strong> Nivå</strong> Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp</p><p><strong> Handledare </strong>Håkan Boter</p><p><strong> Titel </strong>Avgiftsbelagd musikkonsumtion – En studie om IPRED och framtida  finansiering av skivbolag.</p><p><strong>Problem </strong>Kan skivbolagens verksamhet finansieras genom tillägg av en fast extra avgift för slutanvändarnas bredbandsuppkoppling i utbyte mot obegränsad nedladdning av musik? Skulle ett system av den här typen kunna vara en hållbar lösning på dagens problem med olaglig nedladdning av musik?</p><p><strong> Syfte </strong>Denna uppsats huvudsakliga syfte är att genom en explorativ studie undersöka underlaget för alternativ finansiering av skivbolags verksamhet efter införandet av IPRED-lagen. Vidare ämnar vi undersöka hur om ett alternativt system för konsumtion av musik är genomförbart.</p><p><strong> Metod </strong>Vi har valt att använda en kvantitativ metod i denna undersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som besvarades av studenter på campusområdet samt ett frågeformulär som besvarades av ett antal skivbolag. De besvarade enkäterna och frågeformulären har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av relevanta teorier inom bland annat marknadsföring samt finansiering.</p><p><strong> Slutsats </strong>Utifrån vår undersökning kan vi dra slutsatsen att det finns en efterfrågan på ett   system av den typ vi föreslår. Vi ser dock även att många i dagsläget kommer att fortsätta med olaglig nedladdning och fildelning av musik. Utifrån detta drar vi slutsatsen att IPRED-lagens framtida effekter kommer att spela en avgörande     roll för skivbolagens framtida intäkter. Undersöknings många parametrar i kombination med det faktum att IPRED-lagen i nuläget endast varit i bruk en kortare tid omöjliggör dock några definitiva slutsatser kring finansieringen av skivbolagens verksamhet med hjälp av ett system som vi föreslår. Däremot ser vi att betalningsviljan hos våra respondenter sammanfaller relativt väl med det pris skivbolagen efterfrågar. Utifrån vår undersökning ser vi tydliga tecken på att betalningsviljan kan komma att öka i framtiden förutsatt att en bra och smidig tjänst finns tillgänglig.<strong> </strong></p><p><strong> Sökord </strong>Bredband, bredbandsabonnemang, extra avgift, Internet, IPRED-lagen, finansiering, musikkonsumtion, skivbolag, upphovsrätt.</p>

Abstract Datum 2009-06-05 Författare Jan Boman                          1986-05-26 – 8518                    Aleksei Trosjtjij                     1987-05-31 – 9633 Nivå Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Handledare Håkan Boter Titel Avgiftsbelagd musikkonsumtion – En studie om IPRED och framtida  finansiering av skivbolag. Problem Kan skivbolagens verksamhet finansieras genom tillägg av en fast extra avgift för slutanvändarnas bredbandsuppkoppling i utbyte mot obegränsad nedladdning av musik? Skulle ett system av den här typen kunna vara en hållbar lösning på dagens problem med olaglig nedladdning av musik? Syfte Denna uppsats huvudsakliga syfte är att genom en explorativ studie undersöka underlaget för alternativ finansiering av skivbolags verksamhet efter införandet av IPRED-lagen. Vidare ämnar vi undersöka hur om ett alternativt system för konsumtion av musik är genomförbart. Metod Vi har valt att använda en kvantitativ metod i denna undersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som besvarades av studenter på campusområdet samt ett frågeformulär som besvarades av ett antal skivbolag. De besvarade enkäterna och frågeformulären har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av relevanta teorier inom bland annat marknadsföring samt finansiering. Slutsats Utifrån vår undersökning kan vi dra slutsatsen att det finns en efterfrågan på ett   system av den typ vi föreslår. Vi ser dock även att många i dagsläget kommer att fortsätta med olaglig nedladdning och fildelning av musik. Utifrån detta drar vi slutsatsen att IPRED-lagens framtida effekter kommer att spela en avgörande     roll för skivbolagens framtida intäkter. Undersöknings många parametrar i kombination med det faktum att IPRED-lagen i nuläget endast varit i bruk en kortare tid omöjliggör dock några definitiva slutsatser kring finansieringen av skivbolagens verksamhet med hjälp av ett system som vi föreslår. Däremot ser vi att betalningsviljan hos våra respondenter sammanfaller relativt väl med det pris skivbolagen efterfrågar. Utifrån vår undersökning ser vi tydliga tecken på att betalningsviljan kan komma att öka i framtiden förutsatt att en bra och smidig tjänst finns tillgänglig. Sökord Bredband, bredbandsabonnemang, extra avgift, Internet, IPRED-lagen, finansiering, musikkonsumtion, skivbolag, upphovsrätt.

Via fyra fokusgruppsdiskussioner bestående av individer i varierande åldrar syftar den här kvalitativt präglade studien att nå ökad förståelse kring vad en digital distribution och konsumtion av musik har för inverkan på upplevelsen av musik, samt vilka betydelser och funktioner som musikkonsumtion fyller i vardagen. Studiens teoretiska ramar utgår från kulturstudietraditionen och politiskt-ekonomiskt teori, för att på så vis ta avstamp i individernas upplevelser och erfarenheter och se hur det står i relation till hur musiken distribueras på digitala plattformar samt teknologin som används för konsumtionen. Mer specifikt uppnås detta genom att applicera identitet och konnektivitet som teoretiska begrepp. Studien visar på att 1) konsumtionen av musik är mer en konsekvens av kontexten som individen befinner sig i för stunden, snarare än attributen för kanalen som konsumtionen sker via, 2) som en konsekvens av hur musiken distribueras på digitala plattformar ses musikkonsumtion övervägande som en individuell handling, vilket förändrar musikens relation till sociala aktiviteter och identitet, och 3) digitala plattformars multifunktionalitet och tillgången till ett brett utbud resulterar i att den vardagliga situationen och sinnesstämning har erövrat genrens syfte att kategorisera och söka sig till musik. / By conducting a total of four focus group discussions, consisting of individuals of mixed age, this qualitative study aims to understand how a digital distribution and consumption of music has influenced how music is experienced, and furthermore if the purposes and functions that it fulfills in everyday life have been altered. In order to establish a connection between the participants’ experience and how it relates to the ways in which content are being distributed by digital services and technological means, the study is located within a theoretical framework of cultural studies and political economy. The theoretical concepts of connectivity and identity are being applied in the analysis of our material to achieve the above. The study shows that 1) the incitements for the consumption of music is more a result of the context than the attributes of the medium or service of choice, 2) as a consequence of how the music is being distributed on digital platforms, music is predominantly seen as an individualistic action, which alters the music’s place in social relations and construction of identity, and 3) the multifunctional character of digital platforms with the possibility to access an unprecedented amount of content has resulted in that state of mind and context has replaced the function of genres in the categorization and search for music.