I den här uppsatsen undersöker jag problematik och strategier kring att färdigställa musik. Syftet med uppsatsen och det tillhörande konstnärliga arbetet är att i huvudsak försöka svara på frågorna: Upplever musikskapare att det är svårt att färdigställa musik, och vilka hinder och strategier finns i så fall? Detta gör jag genom att analysera arbetsprocessen av fem låtar jag i samarbete med andra eftersträvat att färdigställa, samt genom att intervjua tre musikskapare. I mitt resultat har jag kommit fram till att det är väldigt viktigt att som musikskapare faktiskt kunna färdigställa musik, men att de flesta musikskapare på ett eller annat sätt upplever att färdigställandet av musik kan vara svårt. Några möjliga strategier för att bli bättre på detta är tydliga deadlines, tydlig målbild och samarbeten. Mitt konstnärliga arbete har resulterat i två färdigställda låtar och tre låtar som, med anledning av tekniksvårigheter och tidsbrist, inte fram till denna tidpunkt blivit färdigställda.

Med teknologins ständiga framsteg har det uppkommit nya distributions- och produktionsmöjligheter vilket resulterat i en förändring i strukturen inom musikindustrin. Nya inkomstkällor har identifierats, och musikskapare kan agera mer självständigt än tidigare tack vare portabla inspelningsprogram och digitala plattformar såsom Spotify och Soundcloud. Den förändrade strukturen har fått som följd att relationen mellan musikskapare och musikbolag har förändrats.   Syftet med denna studie är att granska hur oetablerade musikskapares relation till musikbolag har förändrats, sett till den teknologiska förändringsprocess som skett. Detta för att skapa en djupare förståelse för fenomenet såväl som det musikindustriella landskapet. För att uppnå detta syfte har vi arbetat utifrån följande forskningsfråga: Hur har oetablerade musikskapares relation till musikbolag förändrats, sett till den teknologiska utveckling som skett? Studien bygger på en induktiv ansats där vi utgår från den insamlade empirin för att bilda oss en uppfattning om det studerade fenomenet och utifrån detta skapa en teoretisk förankring. Empirin består till stor del av sju semistrukturerade intervjuer med såväl musikskapare i den inledande fasen av sin karriär som en aktör aktiv inom musikbolag. För att styrka denna empiri har vi valt att komplettera med sekundärdata, både kvalitativ i form av artiklar och akademiska studier, men även kvantitativ i form av statistiskt underlag från branschorganisationer, såsom IFPI och Musiksverige. Denna studies slutsats tyder på ett begynnande mönster kring hur relationen mellan musikskapare och musikbolag har förändrats. Studien ämnar inte att generalisera eller konkretisera fenomenet utan att, genom materialet vi samlat in, diskutera fenomenet utifrån flertalet faktorer. Vi har i arbetet bland annat tagit upp entreprenörskap, ökad individuell kunskap, samt en ökad mängd musikskapare som bidragit till större konkurrens. Den ökade konkurrensen har bidragit till ett svårläst industriellt landskap där det nu finns en mängd verktyg att använda, men det garanterar inte en ökad chans till att ta sig igenom “bruset”. / The constant progress of technology, along with the new distribution and production opportunities that has appeared, has resulted in a structural change in the music industry. New sources of income has been identified to allow music creators to act more independent than before, as a result of portable recording software and digital platforms, such as Spotify and Soundcloud. Thus, the structural changes has led to modifications in the relationship between music creators and music companies. The intention of this study is to examine how music creators relationship to music companies have changed, during the initial phase of the music creators career, in terms of the technological transformation that has occurred. This is to create a deeper understanding of the music industrial landscape. To achieve this purpose, we have been working with the research question stated below: How has music creators relationship to music companies changed, in the initial phase of the music creators career and in terms of the technological transformation that has occurred? The study is based on an inductive approach, as our starting point is in the empirical field, in order to create a perception of the studied phenomenon and establish it theoretically. The empirical data largely consist of seven semi-structured interviews with music creators in the initial phase of their career, as well as an representative of the music companies. To further strengthen the data, we have chosen to complement it with secondary data. These come in the forms of qualitative data, such as articles and academic studies, as well as quantitative data, such as statistics from industry associations as IFPI and Musiksverige. The results of this study indicates an incipient pattern regarding the changed relationship between music creators and music companies. The aim of this study is not to generalize or concretize the phenomenon, but to, through the gathered material, discuss the phenomenon based on a plurality of factors. In the study, we have addressed topics such as entrepreneurship, an increase in individual knowledge as well as an increase in music creators, which has contributed to a growing competitive market. The increase in competition has resulted in a landscape that is more difficult to read, where there’s now an immense amount of tools to use, but no guarantee for breaking through the spectrum.

I mitt examensarbete 2023 på 15hp för programmet Medie- och kommunikationsvetenskap: Medieaktivism, strategi och entreprenörskap analyserade jag kopplingarna mellan unga aspirerande musikskapares syn på artificiell intelligens (AI) och musikindustrin och deras estetiska upplevelser. Detta utfördes genom att hålla en fokusgrupp där deltagarna blev introducerade till AI-generad musik och AI-programmet Soundraw samt fick diskutera om deras åsikter om AI, estetiska upplevelser och musikindustrin. Materialet från studien analyserades sedan utifrån Actor Network teorin. Utifrån min studie uttryckte deltagarna att de hade svårare att skapa estetiska upplevelser av den AI-generade musiken. Det fanns tecken på att detta kan kopplas till att musiken enligt dem hade en låg estetisk och emotionell kvalitet, men även att detta kan vara kopplat till den erkända partiskheten emot AI inom industrin. Studien visade också på att ingen av deltagarna var mot AI:s utveckling inom industrin, något som blev intressant då AI var kritiserat under studien. Däremot är detta något som kommer behöva fortsättas studeras för att få en djupare förståelse över hur dessa aktörer är kopplade till varandra, samt vilka andra aktörer och egenskaper som går att koppla. / In my final exam project 2023 for 15hp in the Media and Communication Studies I studied the connections between young aspiring music creators’ view of artificial intelligence (AI) and the music industry and their aesthetic experience. This study was based on a focus group where the participants were introduced to AI-generated music and the AI-program Soundraw, along with being able to discuss their opinions of AI, aesthetic experiences, and the music industry. This focus group was later analyzed through the Actor Network Theory. Through my study participants voiced that they have a harder time creating aesthetic experiences through AI-generated music. There were signs that this was connected to what the participants saw as low aesthetic and emotional quality of the music, but it can also be connected to the admitted bias against AI in the music industry. The study also showed that no of the participants had much against AI’s involvement in the industry, which was interesting given that AI was still criticized through out the study. But this is something that still needs to continue to be studied to gain a lager understanding of how these actors are connected to each other and what other actors and factors are connected.