Syftetmedstudienvarattutifrånläroplanensmålomattarbetamedmusikiförskolanundersöka                en grupp pedagogers uppfattningar och erfarenheter i arbetet med planerade musikstunder i            förskolan. Detta för att bidra till ökad förståelse om arbetet med musikstunder i förskolan.              Studien grundar sig i hermeneutik som metod där fokuset varit pedagogers uppfattningar och             erfarenheter om det valda fenomenet; planerade musikstunder i förskolan. Det har studerats            genom en kvalitativ studie där vi samlat in data genom semistrukturerade intervjuer med tio              stycken verksamma pedagoger från mellansverige. Resultatet visar att det både finns en            osäkerhet ochsäkerhethospedagogeriarbetetmedmusik.Osäkerhetengrundasiföreställningar             om att kompetens inom musik kopplas samman med att exempelvis ha en bra sångröst eller               kunskap i att hantera instrument. Pedagogers säkerhetskänsla förattarbetamedmusikförklaras             med att de har en uppväxt som präglats avmycketmusikmenocksåaverfarenhetochenkänsla                  av att ha musiken inom sig. I resultatet framkom det också hur pedagoger hanterar              kompetensbehov genom att organisera verksamheten efter olika förmågor. Resultatet visar även           att musikstunder i förskolan motiveras med olika syften utifrån läroplanen. Därav används            musikstunder som ett didaktiskt verktyg där motivet inte är att undervisa i musik utan att               använda musiken som ett verktyg i lärandet och utvecklingen inom andra ämnen. Vi drar              slutsatsen att om personalen kan vidga sitt synsätt från att se musikkompetenssomenmedfödd               förmåga till att istället sedetsomenförmågasomallakanutveckla. Detskullekunnaledatillatt                   fler pedagoger känner sig säkrare i arbetet med musik. Även attsepådendeladekompetenseni                 arbetslaget som entillgångdärallapedagogerbidrarmedolikadelarimusikarbetetskullekunna               bidra till en större säkerhet hos flera pedagoger. Det skulle också kunna bidra till              kompetensutveckling inom den egna verksamheten.    ​ / <p>2020-06-08</p>

Syftet med denna studie var att få förståelse för innehållet musik i förskolan. Genom observationer har vi sett hur förskollärarna arbetar och via intervjuer har de förmedlat vad de har för motiv att arbeta just så med musiken. Studien bygger på kvalitativ data. Vi observerade och intervjuade fyra förskollärare som arbetar på varsina arbetsplatser. Förskollärarna har både likheter och skillnader i sitt musikarbete. Vi såg exempelvis via observationerna att förskollärarna har gemensamt att de arbetar mycket med sång, instrument, IKT, och rörelse. Varför de arbetar med dessa bitar är för att de tänker att detta ska bland annat stimulera språkutvecklingen, motoriken och samspel med varandra. De hade även tankar om att utveckla barnen i själva musiken då de ansåg att det är ett ämne i sig som också bör utvecklas. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

In an attempt to contribute variation in music activities in preschool, this study intends to explore alternative music didactics in such a context. Based on previous studies within the current field (Holmberg, 2014; Still, 2011) music activities in preschool tend to be dominated by singing in a reproductive way. The aim of this study is to describe and analyse the relation between alternative music didactics and children's altered actorship through planning and implementation of music activities based on the following music didactic concepts and function categories: reproduction, production, perception, interpretation and reflection.During a three-week period of time five music activities were conducted at the preschool department in a Swedish primary school located in southern Europe with children aged three to six years. The main method of empirical collection was participant observations and video recording while field notes served as a complement to the recorded material. Central concepts are derived from a music didactic perspective (Nielsen, 2006) along with actorship (Holmberg, 2014) which together form the basis of the theoretical resource used for the analysis. The results show that the function category provides guidance in the didactic considerations made regarding the design of a music activity. It can thus open up to alternative ways of planning as well as implementation and be inspirational concerning critical review of the preschool practice. Furthermore, findings show that children’s altered actorship occurs in all the five music activities, but different function categories tend to invoke various types of actorships.