Bakgrund: Musik upptäcktes tidigt vara ett bra redskap att arbeta med iomvårdnaden. Det har visat sig lindra bland annat smärta och agitation hospatienter. Varje år ökar antalet personer med demenssjukdom i Sverige. Allamänniskor har en relation till musik och med denna studie vill författarna se hurmusik påverkar personer med demens (PMD).Syfte: Syftet var att undersöka vårdares upplevelser av hur patienter meddemensdiagnos påverkas av musik.Metod: Nio vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna granskades,analyserades med inspiration av innehållsanalys och sammanställdes sedan till ettresultatResultat: De flesta vårdare upplevde att musik hade en påverkan påkommunikationen och att initiativ till samtal ökade hos PMD. Känslor som glädje ochlugn infann sig och samspelet mellan vårdare och patient stärktes. Musik ökadegenerellt den sociala interaktionen och upplevdes som en positiv aktivitet där allakunde delta. Vårdare upplevde även att PMD kognition och rörelse stärktes.Konklusion: Musik gav många positiva fördelar hos PMD. Musik är ett enkelthjälpmedel vid omvårdnad av personer med demens som kan användas på flera olikasätt.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

This study was conducted in the Master program at The Music Pedagogical Center (MPC) at The Royal College of Music in Stockholm. Korta musikresor (Short Music Journeys) is the Swedish term used for a receptive method of music therapy adapted from the tradition of The Bonny Method of Guided Imagery and Music (BMGIM) and the theory and practice of Expressive Arts Therapy. The KMR method uses carefully selected short pieces of music, lasting between 2 and 5 minutes, to work on various psychological problems and life- crises. The music session is conducted in a slightly altered state of consciousness with a clear focus being established beforehand in a verbal dialogue with the psychotherapist. There is also the possibility of using artwork to process and explore the imagery after the music listening. KMR can be used as the main approach in short-term therapy, or as one of various methods that are applied in the course of treatment. The overriding aims of the study were to develop theoretical perspectives and clinical understandings of the use of KMR. Three different possible research domains were established: to study the method from the perspective of practicing therapists to study the method from perspective of clients to study the effects and uses of the method with the aim of identifying client groups for whom it can be particularly helpful This study at hand, focuses on the first area – how therapists practicing KMR experiences and describes this approach. Initially five therapists that had undertaken a specialized one-year training in KMR were interviewed. The material was analyzed using the qualitative method of Grounded Theory. More data was collected as the process proceeded. The study resulted in a theoretical model called the KMR-mandala which places the method in an intersubjective context where music listening helps building and deepening the relationship between client and therapist. The model consists of one main category termed The musical experience, and six related categories called: Surrender, Stream of Feelings, Here and Now, The Aesthetics, Imagination, The Music Choice. Further research is suggested to modify and further develop a theory of KMR in music therapy. A client perspective is seen as the next natural research step. / <p>Magisteruppsats i musikpedagogik, inriktning musikterapi</p>

This study is an examination of how conditions for formal and informal music education look like in two townships in South Africa. The purpose of this examination based on different actors' experiences is to find out whether the children in South Africa receive some form of music education and if so, how they think it can help the children in the surveyed areas. The information was gathered both through qualitative, semi-structured interviews with a music teacher, music therapist, creative music facilitator, students, and people who have worked for Sida and partly through unstructured observations. The results show that children in the surveyed townships do not receive any formal music education through the school but they sometimes can get music education through a NGO project (Non Government Organization) which usually runs by an enthusiast and is funded by various aid agencies. My examination also showed that for the children in the surveyed areas music education can be an alternative from being on the streets, giving a positive group experience, the ability to express themselves, fend off young people from drugs and criminality and bring together various grouping. Difficulties for the existence of music education in the townships were among others lack of funds, educated music teachers, facilities, priorities of the government and schools and lack of well-being of the townships in the form of depression, high unemployment, drug problems, apathy etc. / Denna studie är en undersökning om hur förutsättningarna ser ut för formell och informell musikundervisning i två kåkstäder i Sydafrika. Undersökningens syfte är att utifrån olika aktörers erfarenheter ta reda på om och i så fall hur barn i utsatta områden i Sydafrika får någon form av musikundervisning och vad de anser att den kan bidra till för barn i de undersökta områdena. Informationen samlades in dels via kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som gjordes med musiklärare, musikterapeut, creative music facilitator, elever och personer som har jobbat för SIDA och dels via ostrukturerade observationer. Resultatet visar att barn i de undersökta kåkstäderna inte får någon formell musikutbildning genom skolan utan att de ibland kan få musikutbildning via ett NGO-projekt, vilket oftast drivs av en eldsjäl och finansieras av olika hjälporganisationer. Det framkom även i min studie att för barn i de undersökta områdena kan musikundervisning bl.a. utgöra alternativ till att dra på gatorna, ge en positiv gruppupplevelse, möjligheten att uttrycka sig, mota bort ungdomarna från droger och kriminalitet och föra samman olika grupperingar. Svårigheter som kom fram för musikundervisningens existens i kåkstäderna var bl.a. brist på pengar och utbildade musiklärare, brist på lokaler, låga prioriteringar från regeringen och skolan. Ytterligare svårigheter som framkom var att det i de undersökta områdena förekom hälsoproblem i form av drogmissbruk, depression, hög arbetslöshet, apati mm.

Detta examensarbete beskriver FMT (Funktionsinriktad musikterapi) historiskt, teoretiskt och praktiskt. Mitt syfte har varit att ta reda på hur arbetet med FMT kan påverka människans fysiska stabilitet. Jag beskriver arbetet med två adepter och resultatet av detta arbete.   Min slutsats är att arbetet med FMT påverkar stabiliteten på ett positivt sätt. Detta har visat sig i att mina adepter fått bättre kroppskontroll, vilket bl.a. lett till ökad koncentrations-förmåga och uthållighet. Adepterna har fått en stabilare grund att stå på, en grund som de kan utvecklas vidare från.

Inom demensvård är en trygg miljö av betydelse för människor med demens. Det används både medicinsk och terapeutisk behandling för att öka välbefinnande hos personer med demens. För att tillämpa musik och musikterapi i vården är det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. När en person insjuknar i demens förändras dennes liv och det medför ett växande behov av omvårdnad. Personer med demens förmåga att kommunicera försämras och samspelet med omgivningen minskar. Enligt omvårdnadsteoretikern King uppfattar varje människa omgivningen individuellt och kommunikationen kan ske både verbalt och icke-verbalt. Sång och musik har under längre tid används som läkande kraft för att bota eller påverka olika sjukdomstillstånd. Musikaktiviteter är ett sätt att stimulera och främja de dementas förmågor. Syftet med denna studie var att beskriva hur musikaktiviteter påverkar personer med demens. Metoden i studien var en litteraturstudie med innehållsanalys. Resultatet visade att musik i de flesta fall har positiv påverkan på personer med demens. Det visade sig att musik förbättrar tal- och kommunikationsförmåga, minskar oro och aggression, väcker känslor och minne hos människor med demens och främjar ett mer aktivt socialt liv. Resultatet visade också att musik ibland kan vara störande och orsaka oro hos personer med demens.

No description available.