Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur musik kan användas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsättningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lärande. Studien utgår från frågeställningarna: Hur används musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder används för att gynna lärandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna på betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lärande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts på två olika specialförskolor i skilda delar av landet där sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lärandet genom musik utgår från en tydlig struktur med en väl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ”tysta kunskapen” där pedagogerna använder sig själv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse. Pedagogerna arbetar mycket individuellt till barnen samt utgår från barnens styrkor och där de befinner sig i utveckling. Musikens betydelse är stor då den både är glädje, ett uttrycksmedel och ett språk där pedagogerna når fram till barnets innersta. Musiken formar även barnens dag genom tids och rumsuppfattning samt påverkar barnens utveckling framåt.

Introduktion: Demens är ett syndrom som förekommer i hela världen. Antalet insjuknade ökar på grund av medellivslängden stiger kontinuerligt. Musik rekommenderas att använda vid omvårdnad av personer med demens men musikinterventioner implementeras inte i alla verksamheter på grund av sjuksköterskors kunskapsbrist. Den senaste sammanställning av vetenskaplig litteratur som påvisade att musiken har effekt på personer med demens gjordes i 2006. Det behövs uppdatera kunskapen om musikens inverkan på personer med demens. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur musik kan inverka på personer med demens. Metod: Metoden som tillämpades var en litteraturstudie baserad på Polit och Beck (2017) nio steg. PubMed och CINAHL databaser användes för genomförande av litteratursökningen. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning enligt Polit och Beck (2017) granskningsmallar. Litteraturstudien bearbetades med induktiv ansats. Resultat: Databearbetningen resulterade i fyra huvudteman: ökad fysisk förmåga, förbättrad kommunikation, förändring i beteendemässiga och psykiska symtom och ökat välmående. Temat förändring i beteendemässiga och psykiska symtom uppdelades i två underteman: förändring i beteendemässiga symtom och minskade psykiska symtom. Slutsats: Användning av musik eller vårdarsång visade kan främja hälsa hos personer med demens.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett hermeneutiskt perspektiv utforska några inom musikterapiområdet insatta personers uppfattningar om Community Music Therapy inom svensk musikterapi, utifrån frågeställningarna: Hur uppfattas det svenska musikterapilandskapet? Vilken betydelse anses inriktningen Community Music Therapy ha inom svensk musikterapi? På vilka sätt och inom vilka samhällsområden i Sverige anses CoMT kunna fylla en funktion? Uppsatsen grundar sig i hermeneutisk vetenskapsfilosofi och metoden utgörs av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som analyserats utifrån tematisk analys. Resultatet består av en tre metaforiska teman: Vilse i behandlingslandskapet, med undertemana Svårt att synas och höras, Som en smygande kameleont samt En glänta dit solljuset når ner. Det andra temat är Ett öppnat landskap, med undertemana Spår i landskapet samt Alfahannarna i granndjungeln. Det tredje temat är In i ny och okänd terräng. Uppsatsen avslutas med en diskussionsdel, inklusive en metoddiskussion, tankar kring arbetets betydelse samt fortsatt forskning.

Introduction: The world population is getting older and dementia is becoming morecommon. Behavioral and psychological symptoms affect the lives of the dementia, theirrelatives and the work environment for healthcare staff. Music has been shown to have apositive effect on these symptoms. Aim: To explore how different types of music therapy affects symptoms as anxiety andagitation in dementia. Method: A literature study based on ten quantitative scientific articles. The articles werefound from searches in the databases “PubMed” and “CINAHL”. Quality review was donewith SBU ́s template “assessment of randomized studies” (SBU, 2020) and JBI ́s template“Checklist for quasi-experimental studies” (JBI, 2020). For the result analysis a contentanalysis was used by Forsberg & Wengström (2016). Results: The content analysis divided the results into three categories: Group/individualmusic therapy, active/passive music therapy and music according to the participants'preferences. The articles found that music therapy had a relieving effect on anxiety and/oragitation. Music therapy in a group setting showed better results than individual musictherapy. Active participation encouraged commitment to the intervention. Music selected bythe participants increased the music's positive effects. Conclusion: Music therapy proved effective in alleviating anxiety and agitation. It provedespecially effective in group setting, in active participation and when the preferences of theparticipants were taken into consideration. If musical therapy is implemented in the dementiacare it can be a method for alleviating anxiety and agitation.

Demenssjukdomar är progressiva sjukdomar som inte går att bota. Det är vanligt förekommande att personer med demenssjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Omvårdnadsmål inom demensvården är att lindra symtom, öka välbefinnande och livskvalitet samt stärka hälsa utifrån ett holistiskt synsätt. Musiken har tidigare visat positiv inverkan på livskvalitet och välbefinnande inom hälso- och sjukvård. Vid demenssjukdom kan symtom av sjukdomen vara ett hinder för livskvalitet och välbefinnande.

Introduktion: För tidigt födda barn som vårdas på en neonatalvårdsavdelning är känsliga för stimuli. Delaktiga föräldrar är en förutsättning för den vård som barnet får. Musikterapi har positiv inverkan på det för tidigt födda barnet och kan hjälpa familjen med förbättrad anknytning och kommunikation. Det är av intresse att höra föräldrarnas upplevelser av musikterapi i samband med smärtsamma procedurer på barnet. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av musikterapi i samband med blodprovstagning på barn som vårdades på en neonatalvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie där datainsamlingsmetod utgjordes av semistrukturerade intervjuer med påföljande innehållsanalys. Resultat: Totalt genomfördes sju interventioner vilket resulterade i åtta intervjuer. I dataanalysen framkom åtta kategorier. Dessa var (1) föräldrarna upplever att musikterapi ger sinnesro och en avledning från proceduren, (2) föräldrarna upplever att barnet var tryggt under proceduren, (3) föräldrarna upplever att blodprovstagning blir lättare att genomföra när musikterapi finns med, (4) föräldrarna upplever att musikterapin är till hjälp när de ska stötta sitt barn, (5) föräldrarna är nöjda med interventionens utformning, (6) föräldrarna upplever avstämning nödvändig för att klargöra deras delaktighet under proceduren, (7) föräldrar upplever musikterapeuten som ett stöd och (8) föräldrar upplever att vissa praktiska moment kan vara utmanande. Slutsats: Musikterapi i samband med blodprovstagning på för tidigt födda barn skänker föräldrarna sinnesro och ökar deras närvaro med sitt barn samt stöttar dem i föräldrarollen. Föräldrar upplever att blodprovstagningen blir lättare att genomföra och att deras barn är lugnt och tryggt under proceduren när musikterapi finns med.

Målet med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt förankra denna beskrivning i ett samhällsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medellängd på 45 minuter utfördes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk förståelseprocess. Mammorna var i medeltal 32 år och högt utbildade.Den gemensamma glädjen i att få sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby värdesätts högt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik. För en stund är det någon annan som tar över ansvaret, en ledare som skapar klara strukturer med musik. Mammorna får slappna av och njuta tillsammans med sina barn. De berättar att babyrytmiken stimulerar till att börja sjunga, sjunga oftare och sjunga längre tid med barnen samt ger dem tillåtelse och inspiration till att privat improvisera och småsjunga hemma tillsammans med sina barn. Att få se sina barn utvecklas socialt, kunna jämföra sitt eget barns utveckling med andra barns och att få vara med som en trygg boj i barnens nyfikna första möten med ett omgivande samhälle är viktiga orsaker till att mammorna deltar och fortsätter delta i babyrytmik.Resultaten tolkades utgående ifrån ett salutogent perspektiv med både anknytningsteoretiska resonemang och ett samhällsinriktat musikterapeutiskt fokus. Babyrytmik som en av barnets första trygga, glädjefyllda kontakt med en omgivande musikalisk tradition tolkades teoretiskt med hjälp av en samhällsinriktad musikterapeutisk modell som beskriver utvecklingen från musik i dyaden, i denna studie mamman och barnet, mot ett musikaliskt samhälle.Konklusionerna av denna studie blir att den teoretiska förståelsen av hur musik kan användas i arbete inom familjer och med föräldrar och barn har all potential att utvecklas. / The aim of this study was to describe mothers ́ experiences of mother-child music groups in the theoretical frameworks of community music therapy. Five (5) semi- structured interviews with a mean duration length of 45 minutes were obtained during winter 2012 and hermeneutically processed. The mothers were highly educated women with a mean age of 32 years.The mothers in the study all prioritise hobbies that include music and they highly appreciate the common joy in singing and playing with their children. The clear structure in both music and created by the leader allows the mothers to fully relax and enjoy the music with their children. The results indicate that the music group activities support the private musical improvisations in the homes. Musical group activities give the mothers opportunities to support their children in one of their first encounters with a musical society and watch the child socially develop.The results were interpreted in a salutogenetic framework, focusing on both attachment theory in a music context and community music therapy. Mother-child music groups were theoretically grasped in this study by a community music therapy model, offering a theoretical explanation to the development from a dyadic relation (mother-child) towards a musical community.The conclusions of this study indicate that the theoretical framework for understanding how music can be used among families and with parents have clear potential to develop.

<p>Motivation är en kraft som driver oss framåt mot ett mål. För att komma fram till målet, krävs det energi, ofta i form av rörelse, som leder till handling. Personer med funktionsnedsättning i någon form, kan ha svårighet att hitta den rätta energin. Med stöd av Funktionsinriktad Musikterapi – FMT, finns möjlighet att locka fram spontana handlingar som leder till ökad helhetsutveckling hos individen.</p><p>Under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund i Arvika, som tillhör Karlstads universitet, har jag haft praktik med två barn med diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med examensarbetet är att berätta om mitt FMT-arbete med dessa båda, beskriva FMT-metoden samt redogöra för hur jag med stöd av metodens speciella arbetssätt skapar en kommunikation mellan oss.</p><p>I min slutsats kommer jag fram till att jag med stöd av metoden, tillsammans med trygghet, samverkan och integration öppnar vägar för barnens motivation att utföra en egen handling.</p>

No description available.

The study arose out of a curiosity and a personal interest in finding different methods of songwriting for various target groups in music therapy. The aim of the study was that, based on a literature review and interview, compile information about the different methods of songwriting for different audiences, how as a music therapist can work with songwriting and what the outcome might be. The study presents a review of relevant literature and previous research in the field of songwriting. From a hermeneutic perspective, the interview responses interpreted and transcribed, and literature have summarized the most important and relevant on the subject. The questions have focused on how different methods might look like and what advantages and disadvantages there are to the methods, both for clinicians and clients. Questions about the tools, techniques, theoretical knowledge and reflection on the different diseases and disabilities, are also included in the study. / Uppsatsen har uppkommit ur en nyfikenhet och ett personligt intresse kring att hitta olika metoder i songwriting för olika målgrupper inom musikterapi. Syftet med studien var att, utifrån en litteraturstudie och intervjustudie, sammanställa information kring olika metoder i songwriting för olika målgrupper, hur man som musikterapeut kan arbeta med songwriting och vad resultatet kan bli. I uppsatsen presenteras en genomgång av relevant litteratur och tidigare forskning inom området songwriting. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjusvaren tolkats och transkriberats, och litteraturen har sammanfattats till de viktigaste och relevanta angående ämnet. Frågeställningarna har handlat om hur olika metoder kan se ut och vilka fördelar och nackdelar det finns med metoderna, både för klinikerna och klienterna. Frågor kring verktyg, tekniker, teoretiska kunskaper och överväganden kring olika sjukdomar och funktionsnedsättningar, tas också upp i studien.