Anastasiia Andersson, en student vid Högskolan Dalarna inom Ljud- och musikproduktionsprogrammet, presenterar detta arbete. Studiens syfte var att undersöka effekterna av musik på bilförare, särskilt den lugna musikens påverkan under bilkörning. Därmed se om den lugna musiken kan minska stress nivån. För att stödja analysarbetet och svara på forskningsfrågorna integrerades tidigare forskning och teorier. Forskningsfrågorna var följande: Går det att minska på stress med hjälp av lugn musik? Hur uppnår vi en säkrare bilkörning med hjälp av lugn musik? Metoden involverade en egen undersökning där en enkät användes för att samla in data. Det deltog 81 deltagare inom enkäten. Resultaten av enkätundersökningen och den efterföljande analysen presenterades för att bidra med ny kunskap och stimulera reflektion hos läsaren. Resultatet tyder på problem utifrån enkätundersökningen kring stress som finns i trafiken och därmed föreslår källor som eventuella lösningar på det, utifrån tidigare forskning samt teorier. Resultatet representerade också andra aspekter vid bilkörning som koncentration, mående, trygghet/otrygghet, relation till de snabba/energiska musiken och långsamma/lugna musiken hos deltagare samt påverkan av musik. Forskningens huvudfokus var att öka förståelsen för hur musik påverkar bilförare samt att utforska hur lugn musik kan påverka körningen.

Ljudens och musikens påverkan på människan har alltid intresserat mig i egenskap av violinbyggarmästare men också som cellopedagog. Forskningen inom detta område är starkt begränsad och rör till största delen terapeutiska metoder och då främst musikterapi. Dock använder sig musikterapeuter inte av utifrån kommande frekvenser i sitt arbete och de alternativa terapeuterna har inte vetenskapliga belägg för frekvensernas verkan. Syftet med studien har varit att utföra en grundforskning om hälsoklanger som kan inspirera till vidare forskning om hur utifrån tillförda ljud och musik påverkar människan samt exemplifiera hur några musikterapeuter och tomatiskonsulter i Sverige och Tyskland erbjuder musik och ljud som behandlings- eller träningsform. Studien genomfördes genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder: med en enkätundersökning, intervjuer samt personlig kommunikation med musikterapeuter och alternativa terapeuter, en stressforskare och två tomatiskonsulter. Resultaten tyder på att ljud och musik både kan ha stimulerande och lugnande inverkan på människan, men att en tillförlitlig vetenskaplig värderingsmetod saknas för dem som erbjuder behandlingar. En fortsatt forskning blir att vidare undersöka hur utifrån tillförda ljud och musik påverkar människan. Förutsättningen för att kunna mäta detta är att de valda ljud- eller musikavsnitten inte förekommer enbart punktuellt utan under en längre sammanhängande tidsperiod samt att tillgång finns till därför passande medicinsk mätutrustning och en undersökningsgrupp vars storlek utgår från ett antagande om hur stora effekter man kan förvänta sig på en viss definierad utfallsvariabel (2.7 Musikens påverkan på kropp och själ). Studien kan i bästa fall även ge inspiration till fortsatt forskning kring förbättring av negativa bullriga ljudmiljöer. / The effects of sound and music have always been of great interest to me, both as a Luthier, as a Cellist and Strings teacher. Research in this area is very limited and mainly confined to methods of therapy, in particular Music Therapy. Music Therapists, however, do not employ the use of different sound frequencies in their therapy and the effects of frequencies in other forms of alternative therapy have not yet been scientifically researched or validated. The object of this study has been to research how external sounds and music affect people, and to examine the means by which this is used in therapeutic contexts, such as in Music Therapy and Tomatis training. This research was conducted using quantitative and qualitative methods, through surveys, interviews and personal communication with Music Therapists, Alternative Therapists, Stress Researchers and two Tomatis Consultants. The research suggests that sound and music can have a stimulating as well as a soothing influence on people, but that a thorough scientifically based investigation into how external sounds and music affect people is needed for professionals in this field of work. Continued research in this area would involve using chosen external sounds or excerpts of music that are not only short impulses but of a longer duration, access to relevant medical equipment to measure the effects of these sounds and an appropriately sized group of research subjects to correlate with the expected effects of a defined research variable. (2.7 Musikens påverkan på kropp och själ) It is hoped that this study will provide a foundation for further research into the effects of frequencies, sound and music, also with a view to finding means to improve negative, disturbing sound environments.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Den palliativa vården skall omfamna och ta hand om människan då sjukdomen inte längre är botbar. Inom palliativ vård är det viktigt att inte enbart behandla den fysiska smärtan utan tillgodose och ha människans alla dimensioner i åtanke. Människan som vårdas palliativt kan lida fysiskt, psykiskt, psykosocialt och existentiellt. Det är önskvärt att se över vilka alternativa behandlingsmetoder som kan stötta dessa dimensioner för patienter som vårdas palliativt. Musik har sedan urminnes tider haft förmågan att beröra människan på flera olika plan. Konstformen kan användas i vardagen såväl som i terapeutiskt syfte. Musik som används i terapeutiskt syfte är ett eget kunskapsområde och har namngetts musikterapi. Syfte: Beskriva patienters upplevelse av musikterapi inom den palliativa vården. Metod: I litteraturöversikten har vetenskapliga artiklar samlats in via olika databaser med sökorden music och palliative care. Till resultatet valdes 11 artiklar som bearbetades med en analys av Friberg för litteraturöversikter. Därefter sammanställdes resultatet med hjälp av teman och subteman. Den teoretiska referensramen som användes var Katie Erikssons caritativa vårdteori. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att musikterapi kan ge positiva upplevelser för människan som vårdas palliativt. Musikterapin har en värdefull inverkan på hela människan – fysiskt, psykiskt, existentiellt och psykosocialt. De fysiska aspekterna som påverkades var hjärtfrekvens, andning, oro, vakenhet och smärta. De psykiska var att musikterapi bidrog till att lindra oro och ångest, samt verkade psykiskt avkopplande. Patientens existentiella dimension påverkades av musik genom att den bidrog till livsreflektion och meningsskapande. Patientens psykosociala sida stöttades genom att de upplevde en ökad samhörighet och kontakt med närstående och andra patienter. Resultaten påvisade även negativa risker med musikterapi, som terapeuten måste vara uppmärksam på. Dessa var att musiken kunde skapa starka, negativa känslor och minnen. Patienten kunde även känna hopplöshet över att inte orka delta i terapin eller ha för låg kunskap om instrumenten. Diskussion: Musikterapi har en förmåga att ge positiva upplevelser inom den palliativa vården och bör implementeras mer i omvårdnaden. Resultaten som musikterapin ger får stöd av styrdokument och mål för palliativ vård. Studier behövs som undersöker om musikterapi skulle kunna innebära en minskning av läkemedel. Resultatet bidrar till att förbättra det praktiska vårdarbetet genom att patienten får omvårdnad ur ett helhetsperspektiv och kan delta i terapin trots sviktande funktioner.

<p>Då befolkningen blir allt äldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebär att kognitiva funktioner försämras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförändringar, brister i empatisk förmåga och svårigheter att kontrollera känslor kännetecknar sjukdomsbilden. Det är av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar då medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om hur musik påverkar personer med demenssjukdom. Artiklar söktes i databaserna MedLine (via PubMed), Blackwell-synergy samt Cinahl. Detta resulterade i 21 artiklar varav 14 inkluderades efter granskning. Resultatet visade att musik används för att lugna, öka kognitiv förmåga samt öka välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Föreliggande studie påvisade att musik har en positiv inverkan oavsett kognitiv förmåga. Musik är en kostnadseffektiv, icke-farmakologisk behandling som är enkel att implementera.</p> / <p>As the population are getting older the number of people suffering from dementia is increasing. To be diagnosed with dementia means that cognitivie abilities are decreasing. Communication problems, problems with activities in daily living, changes in personality, lack of empathic ability and difficulties in controlling feelings are the characteristics of the disease. There is a need for non-pharmacological treatment when medication does not give the wanted effect.</p><p>The aim of this literature review was to get an increased knowledge about how music effects elderly persons with dementia. The search of scientific articles was carried out through the databases MedLine (via PubMed), Blackwell-Synergy and Cinahl. The search resulted in 21 articles of which 14 was included in the study result. The result showed that music was used to calm, increase cognitive ability and well-being in persons with dementia. This study showed that music has a positive influence regardless of cognitive ability. It is a costeffective, non-pharmacologic treatment which is easy to implement.</p>

<p>Musikterapi har funnits genom hela vår historia. I detta arbete presenteras den Funktionsinriktade musikterapin, FMT, och mitt praktikarbete med två adepter (de som får terapi) under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund. Syftet är att belysa FMT-metoden och den positiva kraft som metoden har.</p><p>Det har resulterat i ett arbete om FMT-metodens kapacitet att motivera till rörelse som i sin tur leder till utveckling. Mina adepter har bland annat utvecklat sin andning, stabilitet, rörelseprecision, samverkan och modell/logik. Min slutsats är att all rörelse är en reaktion på ett intryck som blir till ett motiv, en vilja att utföra en rörelse. I FMT-metoden möter terapeuten alltid adepten på dennes nivå och motiverar till handling genom att skapa intryck att reagera på med instrumentuppställningar och melodier.</p>

<p>Andas är det första vi gör omedvetet, därför behöver vi inte lära oss andas. Från det första andetaget andas vi helt rätt. Senare i livet kan det gå snett i tekniken och då kan vi behöva medvetandegöra vår andning. I FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) finns redskap för att bearbeta andningen på ett effektivt och lustfyllt sätt.</p><p>Lasse Hjelm (FMT-metodens grundare) betonar vikten av att andningen är inordnad i helhetsutvecklingen. För att nå optimal prestationsförmåga måste varje rörelse koordineras med andningen i en rytm.</p><p>Syftet med detta examensarbete var att beskriva FMT-metoden samt göra en fördjupning i ämnet andning. Genom att beskriva musikterapi med två elever med funktionsnedsättning, visar jag på hur roligt det kan vara att arbeta med blåsinstrument och vilken glädje det ger att lära sig blåsa.</p>

<p>Med musiken till hands – Funktionsinriktad musikterapi med två ungdomar, en med Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom.</p><p> </p><p>Funktionsinriktad musikterapi, FMT-metoden, är en neuromuskulär behandlingsmodell för barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar. Jag har valt att i detta examensarbete för-klara vad metoden går ut på samt beskriva arbetet med två av mina elever, en med diagnosen Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom. Jag har förklarat hur deras helhetsutveckling, främst arm-/handfunktionen, har påverkats. Båda ungdomarna har fått en utökad förmåga att greppa om olika föremål och sträcka ut för att nå ting som står långt ifrån dem.</p>

Med musiken till hands – Funktionsinriktad musikterapi med två ungdomar, en med Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom.   Funktionsinriktad musikterapi, FMT-metoden, är en neuromuskulär behandlingsmodell för barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar. Jag har valt att i detta examensarbete för-klara vad metoden går ut på samt beskriva arbetet med två av mina elever, en med diagnosen Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom. Jag har förklarat hur deras helhetsutveckling, främst arm-/handfunktionen, har påverkats. Båda ungdomarna har fått en utökad förmåga att greppa om olika föremål och sträcka ut för att nå ting som står långt ifrån dem.

Musik är något som påverkar alla på ett eller annat sätt och har använts i terapeutiskt syfte sedan 1500 f. Kr. Även om den har en lång historia är den ändå inte allmänt vedertagen som en omvårdnadsåtgärd. Nästan varje dag möter sjuksköterskor patienter som i varierande grad upplever oro. Tidigare forskning visar att musik har inverkan på oro, men det är inte mycket beskrivet om sjuksköterskors erfarenhet av att använda musik som en komplementär omvårdnadsåtgärd vid oro och hur musiken påverkar sjuksköterskors arbetsmiljö. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda musik som komplementär behandling av oro och hur musiken inverkar på sjuksköterskors arbetsmiljö inom Dagkirurgi/Intensivvård. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med nio sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, skrevs ut och analyserades utifrån principerna för en kvalitativ innehållsanalys. Tre olika teman framkom: musikens inverkan på oro och välbefinnande, valet av musik och musikens inverkan på sjuksköterskornas arbetsmiljö. Resultatet visade att sjuksköterskornas erfarenhet av musik var att den hade en positiv inverkan på oro samt att den även påverkade arbetsmiljön positivt. Det visade sig också att patientens eget val av musik var något som ansågs viktigt då igenkännandet skapade en känsla av trygghet. / Music is something that affects every person one way or another and it has been used as therapy since 1500 B.C. Even though it has a long history it is still not a common nursing intervention. Almost everyday the nurses meet patients with different states of anxiety. Former research shows that music has effect on anxiety, but there is not much described about nurses’ experiences of using music in nursing and how it affects on their work environment. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of using music as a complementary nursing intervention on patients’ anxiety and how music affect nurses’ work environment in Day surgery/Intensive Care Unit. Data collection was made through interviews with nine nurses. The interviews were audio recorded, written out and a qualitative content analysis was made of the text. Three different kinds of themes were seen: music’s effect on anxiety and wellbeing, choice of music and music’s effect on nurses’ work environment. The result shows that music is experienced as a positive nursing intervention and it also seems to affect the work environment in a positive direction. The patients own choice of music was important because it is familiar and creates a feeling of security.