Magisteruppsats i musikpedagogik, inriktning musikterapi

Uppsatsens syfte har varit att genom litteraturstudier undersöka hur man som musikterapeut möter människor som drabbats av förlust och sorg. Frågeställningarna har fokuserat på hur musikterapeuter arbetar med människor i sorg, på vilket sätt musikterapi kan hjälpa till i sorgearbetet och vad som är hjälpsamt i den musikterapeutiska processen. Med ett hermeneutiskt synsätt har litteratur, till övervägande del i form av studier och fallbeskrivningar, studerats. Flera begrepp förklaras så som förlust, sorg, sorgprocess, komplicerad och kollektiv sorg samt trauma. Hur en sorgbearbetning vanligtvis ser ut skildras även. Till olika sorgbegrepp kopplas musikterapi och i själva litteraturstudien ges exempel på hur man arbetar musikterapeutiskt. Studien visar på att musikterapeuter arbetar med människor i sorg på en rad olika sätt. Man vänder sig till både barn, ungdomar och vuxna och musikterapi ges både individuellt och i grupp. Såväl receptiva som expressiva musikterapeutiska metoder används. I verbala och skriftliga utvärderingar har klienter skattat musikterapi som verksamt i ett sorgearbete. Klienter har upplevt att de i musik kan uttrycka de känslor de har kring en sorg på ett kreativt sätt och att det fungerar väl då det ibland är svårt att sätta ord på dessa känslor. Att arbeta med songwriting med ungdomar i gruppterapi har visat sig ge särskilt goda resultat. Musikterapi har ett brett användningsområde inom sorgbearbetning för människor i alla åldrar, då alla studier visar på minskade sorgreaktioner efter genomgångna musikterapeutiska interventioner.

No description available.

<p>Vid allvarlig sjukdom som demens där patienterna ofta drabbas av beteendeförändringar är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om hur de kan minska symtomen eller förhindra att symtomen blir värre. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att i praktiken använda kunskapen för att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patienternas behov. Syftet med studien var att i en vårdhemskontext belysa inverkan av musik- och djurterapi på aggressivitet hos patienter med demens. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar vilka överensstämde med syftet. Studiens resultat påvisar att både musik- och djurterapi minskar det aggressiva beteendet. Terapierna bryter både den sociala och fysiska understimuleringen som patienter med demens ofta drabbas av och på så sätt minskar det aggressiva beteendet samtidigt som livskvaliteten förbättras. Dock, fann man vid musikterapi att ju svårare kognitiv nedgång desto mindre responderade patienterna på terapin, vilket inte kunde skönjas vid studierna med djurterapi. I vården av patienter med demens krävs det ett tvärprofessionellt samarbete, där stöd och utbildning ges till all personal. Detta är en förutsättning för att kunna ge en god omvårdnad och på så sätt öka patienternas livskvalitet. Ytterligare forskning inom området är önskvärt eftersom behandling med hjälp av musik eller djur är nya behandlingsformer där det behöver identifieras hur behandlingarna skall utformas för att ge maximal effekt. Även de ekonomiska effekterna behöver undersökas för att utröna om det finns några ekonomiska fördelar med att använda musik och djur i vården. Det är viktigt att på ett klart och tydligt sätt kunna påvisa vad som är möjligt att uppnå om man väljer att använda terapierna i omvårdnadsarbetet.</p>

No description available.

Vid allvarlig sjukdom som demens där patienterna ofta drabbas av beteendeförändringar är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om hur de kan minska symtomen eller förhindra att symtomen blir värre. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att i praktiken använda kunskapen för att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patienternas behov. Syftet med studien var att i en vårdhemskontext belysa inverkan av musik- och djurterapi på aggressivitet hos patienter med demens. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar vilka överensstämde med syftet. Studiens resultat påvisar att både musik- och djurterapi minskar det aggressiva beteendet. Terapierna bryter både den sociala och fysiska understimuleringen som patienter med demens ofta drabbas av och på så sätt minskar det aggressiva beteendet samtidigt som livskvaliteten förbättras. Dock, fann man vid musikterapi att ju svårare kognitiv nedgång desto mindre responderade patienterna på terapin, vilket inte kunde skönjas vid studierna med djurterapi. I vården av patienter med demens krävs det ett tvärprofessionellt samarbete, där stöd och utbildning ges till all personal. Detta är en förutsättning för att kunna ge en god omvårdnad och på så sätt öka patienternas livskvalitet. Ytterligare forskning inom området är önskvärt eftersom behandling med hjälp av musik eller djur är nya behandlingsformer där det behöver identifieras hur behandlingarna skall utformas för att ge maximal effekt. Även de ekonomiska effekterna behöver undersökas för att utröna om det finns några ekonomiska fördelar med att använda musik och djur i vården. Det är viktigt att på ett klart och tydligt sätt kunna påvisa vad som är möjligt att uppnå om man väljer att använda terapierna i omvårdnadsarbetet.

No description available.

Magisteruppsats i musikpedagogik (80 poäng)

Magisteruppsats i musikpedagogik / inriktning musikterapi (80 poäng)

Denna studie syftade till att ta reda på huruvida sångpedagoger kan kallas musikterapeuter. Fyra sångpedagoger och tre sångelever intervjuades kring sångpedagogrollen, lärare-elevrelationen, lektionernas betydelse och inverkan samt musikens påverkanskraft. Intervju användes som metod eftersom jag var intresserad av att ta reda på hur sångpedagoger och sångelever resonerar kring dessa frågor. Respondenternas svar analyserades i förhållande till Kenneth E. Bruscias kriterier för musikterapeutiskt arbete. Resultatet visade att det finns många gemensamma nämnare och beröringspunkter mellan sångundervisning och musikterapeutiskt arbete. Eftersom inte alla kriterier uppfylldes blev dock svaret att sångpedagoger inte kan kallas musikterapeuter även om sångundervisning kan ge musikterapeutiska effekter. / <p>Examensarbete 15 hp; Lärarexamen</p>