No description available.

Bakgrund: Stroke är en skada som sker i hjärnan i form av en blödning eller infarkt. Stroke medför oftast motoriska symtom i form av nedsatt balans, styrka, koordination och gångförmåga. Musikterapi har som syfte att använda musik och/eller annan auditorisk stimuli för att hjälpa patienten med kognitiva och motoriska nedsättningar som vid exempelvis Parkinson och MS. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att kartlägga musikterapi som interventionsmetod vid stroke. Metod: Tre stycken frågeställningar låg som grund för den här litteratursammanställningen; Hur används musikterapi i interventionen? Vilken påverkan har musikterapi som intervention på gångförmågan vid strokerehabilitering? Vilken påverkan har musikterapi som intervention på funktionen av de övre extremiteterna vid strokerehabilitering Fem akademiska databaser användes för att hämta artiklarna; PubMed, PEDro, Scopus, Web of Science och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Fribergs granskningsmall och en PICO-tabell användes för att klargöra syftet av studien. Resultat: 16 artiklar inkluderades i studien. Artiklarna visade att musikterapeutisk behandling gav övervägande goda resultat både på nedsatt gångförmåga och nedsatt funktion av övre extremitet. Framförallt gav Rhythmic Auditory Stimulation (RAS) och keyboard/piano spelande goda resultat. Konklusion: Det kan ses en positiv effekt av musikterapi som behandlingsmetod vid stroke. RAS visade på goda förbättringar vid nedsatt gångförmåga och keyboard/piano spelande goda resultat vid nedsatt funktion av övre extremitet. Mer forskning behövs dock gällande musikterapins effekter på övre extremitet vid strokerehabilitering.

Titel: Musikterapins roll i det pedagogiska arbetet med särskoleelever – en kartläggande studie av högstadie- och gymnasiesärskolor. English title: The role of music therapy in special education –  a swedish nationwide study within secondary schools Language: Swedish Nyckelord: Musikterapi, pedagogik, högstadiet, gymnasiet, lärare   En uppsats på grundläggande nivå som undersöker i vilken omfattning musikterapi integreras i det pedagogiska arbetet med särskoleelever i 8 stycken utvalda skolor inom högstadiet och gymnasiet i Sverige samt vilka förutsättningar som påverkar en möjlig integrering. Tidigare forskning tar upp såväl nordiska som internationella perspektiv på musikpedogisk integrering i särskolearbetet. Metoden som används för att insamla empiriskt material är intervjuer via telefon och e-post enkäter. Resultatet visar att musikterapi förekom som en integrerad del av det pedagogiska arbetet på 4 av 8 skolor. I en av de övriga skolorna fanns en extern musikterapeut anställd vilken tog emot eleverna individuellt en gång i veckan. I diskussionsdelen förs ett kritiskt resonemang gällande val av metod, lärdomar och hinder som uppstod under arbetets gång.

Sammanfattning   Bakgrund: Kunskap om konst och estetik inom vården kan användas i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att främja hälsa och välbefinnande. Musik som komplementär behandlingsmetod har använts länge inom omvårdnad, men det finns en kunskapslucka om dess praktiska applicering i sjukvården. Det behövs kunskap kring musik samt ett holistiskt estetiskt förhållningssätt hos sjuksköterskan för att implementera musik i det dagliga vårdarbetet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur musik kan användas av sjuksköterskor som komplementär behandling till patienter i hälso- och sjukvård. Metod: En beskrivande litteraturstudie innehållande tretton artiklar framsökta från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Huvudresultat: Resultatet visade att musik som intervention kunde tillämpas för att lindra smärta och ångest. Vidare kunde musik även förbättra patienters sinnesstämning, lindra depression och förbättra sociala relationer, få patienter att uttrycka sig på nya sätt och stärka deras självkänsla. Resultatet visade även att musik kunde lindra symtom vid vissa sjukdomar och procedurer. Symtom som musik kunde lindra var trötthet, slöhet, illamående, andnöd, klåda och kramper. Musik hade också positiva effekter på aptit, användning av ansiktsuttryck samt vokalisering. Slutsats: Denna studie kan tillföra kunskap om musikens positiva hälsoeffekter när det kommer till att lindra smärta och ångest samt förbättra patienters sinnesstämning. Den kan också visa hur musik kan implementeras av sjuksköterskor och vårdpersonal på olika sätt i sjukvården. Musik kan vara ett hjälpmedel för sjuksköterskan i att skapa en estetiskt tilltalande vårdmiljö med ett helhetsperspektiv på patienten. Fortsatt forskning kring musik som komplementär metod är viktigt för att utveckla samt finna nya användningsområden där musik kan tillämpas inom omvårdnadsfältet. / Abstract   Background: Knowledge of art and aesthetics in healthcare can be used in nursing care to promote health and well-being. Music as a complementary treatment method has been used for a long time in nursing, but there is a knowledge gap about its practical application in healthcare settings. Knowledge about music and a holistic aesthetic approach by the nurse are important factors to implement music in the daily care work. Aim: The aim of this study was to describe how music can be utilized by nurses as a complementary treatment in a healthcare setting. Method: A literature study containing thirteen scientific articles found and retrieved from PubMed, CINAHL and PsycINFO. Findings: The result revealed that music as an intervention was able to relieve pain and anxiety. In addition, music could improve patients’ mood, relieve depression, improve social relationships, strengthen their self-esteem. The result also showed that music could relieve symptoms from certain diseases and procedures. Symptoms that music were found to alleviate were fatigue, lethargy, nausea, shortness of breath, itching and cramps. Music also had positive effects such as increased appetite, use of facial expressions and vocalization. Conclusion: This study can provide further knowledge about the positive health effects of music when it comes to relieving pain and anxiety, as well as improving patients' mood. Further, the study can also show how music can be implemented in different ways by nurses and healthcare staff. Music can be an aid for the nurse in creating an aesthetically pleasing care environment with a holistic focus on the patient. Continued research about music as a complementary method in nursing is important for developing and finding new uses for music in the nursing field.

<p>Barn föds med olika förutsättningar för inlärning. Med MUISK och/eller FMT kan man redan före skolstart se vilka barn som kan komma att behöva extra stöd vid läs- och skrivinlärning och i ett tidigt stadium erbjuda FMT. Med hjälp av Lasse Hjelms utvecklade terapimodell och observationsschema skapas ny förutsättning för att tidigt ringa in vilka insatser som kan vara till gagn för barnet. FMT är en bland andra insatser, i den mån skolan kan erbjuda detta. I det här arbetet beskriver jag en del av den praktik jag gjort i grundskolans år ett till tre. Mina studier har visat att FMT kan stärka barns tilltro till sin egen förmåga. Att de vågar ta egna initiativ och får uppleva känslan av att lyckas, stärker deras självkänsla och har i sin tur en positiv inverkan på skolarbetet.</p>

<p>Att kommunicera och utifrån det ta initiativ och utföra en handling är för många barn svårt.  Tillkommer det dessutom en funktionsnedsättning försvårar det oftast situationen. Förmågan till samspel, initiativ och handling kan då behöva medvetandesgöras med hjälp av olika medel.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att beskriva FMT-metoden, samt att nå en djupare kunskap kring ämnet autism. I mitt arbete har jag valt att med FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) förmedla och beskriva hur man kan nå samverkan med barn med autism och autismliknande drag.</p><p>Litteraturstudie har genomförts i ämnena musikterapi, FMT-metoden, autism och autismliknande drag samt utvecklingsstörning. En sammanfattning har gjorts av dokumenterad information, i form av videoinspelningar och fallbeskrivningar av två barn som jag följt under utbildningens gång.</p><p>I min slutsats kom jag fram till att jag observerat en stor utveckling hos barnen vad gäller förmågan till samverkan, initiativtagande och utförandet av en egen bestämd handling med FMT-metoden som medel.</p>

<p>Detta examensarbete är en beskrivning av hur man inom skolan kan använda sig av Funktionsinriktad musikterapi (FMT), både i elevhälsosyfte och personalvård. Jag berättar om arbetet med en elev med diagnosen språkstörning/dyslexi och en lärare med diagnosen utmattningsdepression. Mitt arbete visar att FMT med sin tydliga struktur kan hjälpa både elever och lärare att få tillgång till de egna förmågorna. Genom en balans mellan trygghet och utmaningar stimulerar FMT-metoden till utveckling hos personen, oavsett ålder.</p><p> </p>

<p>Många barn lider i det tysta av oro och ångest. En del barn har fobier och rädslor som de kan ha svårt att sätta ord på. Deras rädslor kan ibland avläsas i deras kroppsspråk. FMT-metoden kan vara ett bra stöd och komplement till övrig vägledning och hjälp av t.ex. föräldrar och skolpersonal.</p><p>Syftet med examensarbetet är att beskriva FMT-metoden, beskriva oro och ångest och se hur FMT kan stödja barn som har oro och ångest. I detta examensarbete finns dokumenterad information i form av fallbeskrivningar av två barn som jag har följt under utbildningens gång.</p><p>I min slutsats kom jag fram till att adepternas balans, hållning, stabilitet och andning har blivit bättre. Deras lärare och föräldrar anser att flickorna har blivit lugnare, tuffare och tryggare som individer. Min uppfattning är att FMT-metoden passar bra för barn med oro och ångest.</p>

<p>I Sverige flyttar de flesta av oss till ett ”boende” när vi blir gamla och behöver mer hjälp och vård. Där spenderar man sedan sin sista tid i livet och ses inte alltid som en person med förmåga att utvecklas. FMT – Funktionsinriktad musikterapi, kan användas för att ge personer med olika funktionsnedsättningar förutsättningar för att utvecklas. I detta examensarbete beskriver jag mitt arbete med en person med demenssjukdom och en person som lever med sviterna efter en stor stroke. De har båda förlorat sin verbala förmåga och har även stora fysiska funktionsnedsättningar. Syftet är att undersöka hur FMT kan bidra till ökad livskvalitet för dessa personer. Jag har funnit att FMT-metoden kan bidra till ökad livskvalitet genom sin tydliga struktur, sin ickeverbala kravlöshet och betoning på det egna initiativet och den egna lusten.</p>

<p>I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, samt ger en kortare fördjupning i musikterapins historia. Arbetet innehåller också en kort presentation av nervsystemet och dess beslutsfattande delar. När tankar fastnar i samma spår, kan det hjälpa att försöka flytta fokus för att de ska finna nya vägar Jag belyser möjligheten att genom FMT – Funktionsinriktad Musikterapi, komma åt, samt påverka en förändring av tankar och förhållningsätt, så att det utifrån dem blir möjligt att ta nya beslut om hur man vill hantera sin tillvaro. Genom fallbeskrivningar med två personer som jag arbetat med, visar jag på möjligheten att fokusera på den egna kroppen, för att på så vis komma åt tankar och känslor så att en mental förändring kan uppstå. Resultatet visar att då kroppen bearbetas med hjälp av FMT, har både känsla och tanke berörts och förändrats.</p>