Denna uppsats syfte var att ta reda på vilken kännedom som finns om de svenska näringsrekommendationerna hos människor på ett antal svenska arbetsplatser. Syftet har även inne-fattat att ta reda på huruvida man använder sig av denna kännedom eller inte. Metod: En kvantitativ ansats i en tvärsnittsstudie har använts i denna undersökning och hundratio enkäter har blivit besvarade. Dessa enkäter har analyserats både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna inte kände till de svenska näringsrekom-mendationerna. Majoriteten var också omedvetna om hur den procentuella energifördelningen såg ut. Jämförbart med tidigare studier så underskattade männen rekommendationerna för grönsaker medan kvinnorna hade mer kännedom om rekommendationerna som helhet. Båda könen överskattade rekommendationerna för protein och underskattade rekommendationerna för kolhydrater. Slutsats: Av de få respondenter som kände till de svenska näringsrekommen-dationerna, använde de sig inte av dessa i sin vardag. Det är därför viktigt att hitta nya sätt att kommunicera denna information, ett förslag kan vara via sociala medier. Denna information bör vara anpassad så att alla personer har en möjlighet att förstå den. / The aim of the study was to find out what information people have regarding the Swedish Nutrient Recommendations at some Swedish workplaces. The aim also included to find out how people use - or do not use - this information in their everyday lives. Method: A cross sectional study design was used and a survey was administered at various workplaces where hundred and ten questionnaires were answered. These surveys have been analyzed quantita-tively and qualitatively. The results showed that the majority of the respondents were not aware of the Swedish Nutrient Recommendations, including the percentage of the energy dis-tribution. Consistent with previous studies, men underestimated the recommendations for vegetables, while women had slightly more knowledge about the recommendations as a whole. Both sexes overestimated the recommendations regarding protein and underestimated the recommendations for carbohydrates. Conclusion: Out of the few respondents who were aware of the recommendations, most did not make use of them in their everyday life. In order to improve public health, it is important that through better or new ways of communication get more information about the nutrient recommendations.

Många konsumenter är idag mycket hälsomedvetna och önskar att äta en hälsosam kost, men möter i sin vardag ett flertal problem. Livsmedelsval kan handla om ställningstaganden och identitet, prismedvetenhet och miljömedvetenhet. Många faktorer påverkar synen på vad som är en hälsosam kost. Livsmedelsvalet blir därför ett komplext vardagsproblem för konsumenten. Det påverkas i viss mån av begrepp från den mediala debatten kring livsmedel, kost och hälsa. Syftet med den här studien var att undersöka vad ett urval av konsumenter äter och vad de anser att de borde äta. Ett ytterligare delsyfte var att studera vad en hälsosam kost kan vara enligt respondenterna i studien. Detta gjordes genom sex semi-strukturerade intervjuer och ett livsmedelsfrekvensformulär på webben med fyrahundra respondenter. Det fanns skillnader mellan respondenternas uppskattade konsumtion av olika livsmedel och deras uppfattningar om hur ofta dessa livsmedel bör ingå i en hälsosam kost. Respondenternas uppfattning om hur den hälsosamma kosten ska se ut samstämmer till stor grad med Livsmedelsverkets näringsrekommendationer från 2004 samt förslaget till Nordiska Näringsrekommendationer från juni 2012. Män och kvinnors uppfattningar om hur ofta livsmedel passar in i den hälsosamma kosten skiljde sig åt. Mäns bild av hälsosam kost inkluderar i högre grad livsmedel som exempelvis korv och processat kött, godis och snacks, medan kvinnors bild oftare  inkluderar frukt, bär och grönsaker. Respondenten var överlag välinformerad och visste hur en hälsosam kost bör komponeras enligt nuvarande riktlinjer. / Most consumers today are very health conscious and wish to eat a healthy diet, but they are faced with several problems in their everyday lives. Food and product choices can be about taking a stance and showing your identity, whether that is as a price conscious or environmentally conscious customer. As such many factors are in play when the consumer decides what a healthy diet is. The choice of diet and food thus becomes a complex everyday challenge. This is influenced by the debate around food and health in what is termed the mass media. The purpose of the study was to show how a sample of Swedish consumers percieve a healthy diet, the relation of said perception to comming nutrition reccommendations and the consumers’ views of diet and health. The study used semi-structured interviews as well as a web-based food frequency questionnaire with fourhundred respondents. Interviews centered on concepts of healthy diet and unhealthy diet, as well as the meaning of words frequently used in the debate around diet and health in mass media. The consumer’s view of a healthy diet mainly coincides with Swedish Nutritional Recommendations from 2004 and the proposal for Nordic Nutrition Recommendations from June, 2012. There are differences in the opinions of male and female subjects between self-estimated food consumption, the view of what a healthy diet should look like and on how often the defined food items should be consumed. A higher frequency of consumption of food items that the proposal for the Nordic Nutrition Recommendations have recommended be reduced, such as sausages, snacks and sweets was more acceptable to men than to women. Women’s perception of a healthy diet included a higher frequency of consumption of food items that the proposal for the Nordic Nutrition Recommendations have recommended be increased, such as fruits, berries and vegetables. Over all, the subjects were well informed and knowledgeable about what constitutes a healthy diet.

En hälsosam kosthållning minskar risken för kardiovaskulär sjukdom och bidrar till en minskad risk för akut koronart syndrom. De nordiska näringsrekommendationerna innehåller riktlinjer för att förebygga kardiovaskulär sjukdom, och dessa har vidare kvantifierats av Livsmedelsverket. Trots de stora hälsofördelar som en sådan kosthållning medför når få svenskar de uppsatta målen och kunskapen om hur kostvanorna ser ut hos gruppen av personer som genomgått akut koronar händelse är begränsad. Syftet var att undersöka hur kosthållningen hos patienter som vårdades för akut koronart syndrom stämmer överens med de nordiska näringsrekommendationerna. För att svara på syftet användes en kvantitativ metod i form av en enkätstudie. Fyrtiotvå personer som genomgått akut koronart syndrom rekryterades genom konsekutivt urval på tre hjärtmottagningar i södra Sverige. Svarsfrekvensen var 76 procent, vilket antyder att studien har god generaliserbarhet. Samband undersöktes genom Students t-test test och Fishers exakta test. Resultatet visade att enbart två procent av patienterna nådde kostrekommendationerna gällande frukt och grönsaker, och lika stor andel nådde det rekommenderade intaget av fullkornsprodukter. För konsumtion av rött kött och charkuteriprodukter åt 88 procent i enlighet med näringsrekommendationerna. Tjugosex procent åt den rekommenderade mängden nötter och frön medan 64 procent av studiedeltagarna nådde det uppsatta målet för intag av fisk. Enbart en liten andel av studiedeltagarna hade helt uteslutit feta mejeriprodukter och smörbaserade matfetter från sin kost i enlighet med rekommendationerna. Slutsatsen kunde dras att patienter som genomgått akut koronar händelse har en kosthållning som i liten grad överensstämmer med de Nordiska Näringsrekommendationerna. Med ökad kunskap om kostintagets betydelse finns det förbättringspotential för denna grupp patienters kostförändringar och hur personcentrerade kostinterventioner kan bidra till ökad kardiovaskulär hälsa. / Adhering to a healthy diet reduces the risk of cardiovascular disease and contributes to a lower risk of acute coronary syndrome. The Nordic Nutrition Recommendations includes a set of nutritional guidelines aimed at preventing cardiovascular disease and these have been further quantified by the Swedish National Food Agency. Despite the big health improvements that such a diet entails, few Swedes meet the recommended daily intakes. Little is known about how the dietary patterns of the specific subgroup of people who have experienced an acute coronary event compares to the Nordic Nutrition Recommendations. The aim was to investigate to what extent patients whom have been treated for acute coronary syndrome adhere to the latest nutritional guidelines given by the Nordic Nutrition Recommendations 2012. To answer the aim of the study a quantitative method was used through a survey study. Forty-two people were enrolled by consecutive sampling from three different heart polyclinics in southern Sweden. The study had a response rate of 76 percent, which suggests that the study had a high generalisability. Correlations between independent variables were controlled with Student’s t-test and Fisher’s exact test. The results showed that only two percent of the patients reached the guidelines dietary reference level when it comes to fruits and vegetables. The same result was shown when it comes to wholegrain dietary intake among this population, only two percent reached the recommended level. Looking at the dietary intake of red meat the result showed that 88 percent eat according to The Nordic Nutrition Recommendations. Looking at the intake of nuts and seeds, 26 percent of the patients ate as suggested in the guidelines. Sixty-four percent of this studies participants reached the recommended intake of fish per week. Only a low rate of the patients had completely excluded fat dairy products and butter-based products. The conclusion was made that patients who went through an acute coronary event have a dietary consumption that to a low extent correspond to The Nordic Nutrition Recommendations. There are room for improvement in this area. With the help of further studies in this subject would illuminate greater understanding about the dietary patterns among this patient group and how patient participatory dietary interventions could contribute to cardiovascular health.

Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors och mäns erfarenheter av populärvetenskapliga dieter samt de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR), deras kunskaper om kost och källor till kostinformation. Syftet var även att undersöka om det fanns några skillnader mellan kvinnor och män, samt mellan låg- och höginkomsttagare. Metoden är en kvantitativ, randomiserad tvärsnittsstudie som genomfördes genom spridning av en webbenkät via sociala medier. Totalt deltog 217 personer i studien. T-tester har genomförts, dels för att undersöka skillnaderna ur ett genusperspektiv, men även mellan olika socioekonomiska grupper. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna inte kände till NNR eller att Livsmedelsverket utgår ifrån dessa och att NNR når inte ut i samma grad som populärvetenskapliga dieter via media och sociala medier. Tallriksmodellen var den kosthållning som ansågs mest tillförlitlig, men få hade tillämpat den i praktiken. LCHF och ViktVäktarna var de dieter som nådde ut bäst via media och sociala medier och det var även dessa dieter som flest deltagare hade provat. Fler kvinnor än män hade någon gång provat en diet och hade även provat ett högre antal dieter per person. Fler höginkomsttagare än låginkomsttagare hade provat någon diet, men antal dieter per person var högre bland låginkomsttagare. Höginkomsttagare uppgav i högre grad goda eller mycket goda teoretiska och praktiska kunskaper om kost jämfört med låginkomsttagare. Slutsatsen är att NNR skulle behöva nå ut bättre till allmänheten för att fler skulle kunna ta del av och tillämpa deras kostråd. Utövare inom hälsopromotion kan ha nytta av att förstå vad kvinnor och män samt personer inom olika socioekonomiska grupper använder sig av för källor till kostinformation för att kunna göra riktade hälsopromotiva insatser.