No description available.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka förekomst av självrapporterade muskuloskeletala besvär(MSDs) hos tandhygienister. Metod: Metoden var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med en webbaserad enkät som mätinstrument. Urvalet bestod av alla legitimerade tandhygienister inom den privata sektorn i Region Skåne som var sökbara via klinikernas hemsidor. Det var 92 tandvårdskliniker som kontaktades där det fanns totalt 159 möjliga deltagare. Resultat: Antalet tandhygienister som besvarade enkäten var 30 och av dessa hade 23 (77%) av deltagarna MSDs eller hade haft tidigare. Resultatet visade ingen statistisk signifikant korrelation mellan variablerna ålder, yrkesaktiva år som arbetande tandhygienist samt träningsmängd avseende förekomst av MSDs. Resultatet visade dock att ju äldre individen var desto högre var förekomsten av MSDs då besvären ökade från 43 års ålder. Det framkom även att de flesta deltagare utvecklade MSDs efter åtta år som yrkesverksammatandhygienister. Slutsats: Det var vanligt förekommande med MSDs hos deltagarna i studien.Ytterligare forskning med en större population krävs för att kunna säkerställa om det finns ett samband mellan variablerna ålder, yrkesaktiva år som arbetande tandhygienist samt träningsmängd avseende förekomst av MSDs. / Aim: The purpose of the study was to investigate the occurrence of musculoskeletal disorders (MSDs)among dental hygienists. Method: It was a cross-sectional study with a quantitative approach with aweb-based survey as a measuring instrument. The sample consisted of licensed dental hygienists in the private sector in Skåne County that could be identified via the clinic’s websites. There were 92 dental clinics that were contacted and a total of 159 possible participants. Results: The number of dental hygienists who answered the survey was 30 and of these, 23 (77%) of the participants had MSDs or had it before. The results showed no statistically significant correlation between the variables age, working years as a dental hygienist and the amount of exercise regarding the prevalence of MSDs. It showed that MSDs increased when the individual got older, more specific from the age of 43. Most participants developed MSDs after eight years as working dental hygienists. Conclusion: MSDs was common among the participants in the study. Further research with a larger population is required to be able to ensure if there is a relationship between the variable age, occupational year as a working dental hygienist, amount of exercise and the prevalence of MSDs.

Introduktion: En smärtupplevelse är en subjektiv upplevelse som kan påverkas av personens mentala hälsa. Patienter som har en sämre mental hälsa kan uppvisa högre symtom av smärta. Det är okänt om den mentala hälsan påverkar utfallet av muskuloskeletala screeningdiagnoser i arbetslivet. Syfte/Frågeställning: Studiens huvudsyfte är att undersöka om det finns ett samband mellan den mentala ohälsan och någon av diagnoserna som ett validerat screening instrument kan ställa. Ett sekundärt syfte med studien är om det finns ett samband mellan yrkesgrupper och den mentala hälsan. Metod: Denna tvärsnittsstudie använde sekundärdata från en ”random control trial” (RCT) studie där 120 kvinnor med nack- och skuldersmärtor deltog. Deltagarna grupperades utifrån deras mentala hälsa, mätt med mentala indexmåttet i Short Form-36 (SF-36). Medicinska kontroller vid ergonomiskt belastande arbeten (MEBA) användes för att fastställa vilken diagnos som personerna hade. För att testa sambandet mellan mental hälsa och yrkesgrupper, fördelades deltagarna in i grupper repetitivt och varierat arbete efter riktlinjer från tidigare forskning. Resultat: Chi-2 test visade inget signifikant samband mellan den mentala hälsan och någon av MEBAs screeningdiagnoser (p>0,05). Kvinnorna med ett varierat arbete hade en lägre poäng enligt SF-36 mentala indexmått och chi-2 test visade att det fanns ett signifikant samband mellan yrkesgrupperna och den mentala hälsan (p=0,01). Konklusion: Då inget signifikant samband fanns mellan den mentala hälsan och någon av screeningdiagnoserna enligt MEBA, ger denna undersökning inget stöd för samtidig kontroll av mentala hälsan enligt SF-36 vid användning av MEBA i arbetslivet. Ett signifikant samband fanns mellan yrkesgrupper och mental hälsa. Vidare undersökning med mätning av belastningen behöver utföras. Då det finns en statistisk osäkerhet med undersökningen bör resultatet tolkas med försiktighet.

Background: Microscopy at work involves a combination of external exposures that pose an increased risk for eye-neck/shoulder symptoms such as; visually demanding near work, eye-hand coordination, static work postures and repetitive work. Objectives: To explore the pattern of fluctuations in eye-neck/shoulder symptoms and the reproducibility of these fluctuations during separate workdays and workweeks, for individuals who regularly perform microscopic duties at work. Method: Data was collected at 8 different times for all participants (n=16); Monday morning and afternoon and Friday morning and afternoon, during 2 different weeks at work. Results: Musculoskeletal complaints in the neck/shoulders and symptoms of eye strain increased significantly (∆Musculoskeletal complaints; p<0,01, ∆Symptoms of eye stain; p<0,05)  during the workweek.  The highest levels of self-reported symptoms did not correlate with the self-reported time in microscopy during the workweek (p>0.05).  The same tendency for the increments in symptoms was observed during both work weeks. Only for musculoskeletal complaints did the increments of symptoms correlated with one another (p<0.05).  Conclusion: The results indicate that microscopy at work is a risk factor, primarily for increased musculoskeletal complaints in the neck/shoulders. More studies are needed to assess the relationship between microscopy at work and the onset and development of eye-neck/shoulder complaints. / Bakgrund: Mikroskopering som arbetsuppgift medför en kombination flera aspekter av extern exponering som innebär ökad risk för muskuloskeletala besvär och besvär från ögonen; synkrävande närarbete med krav på öga-hand koordination, låsta arbetsställningar som medför långvarigt lågintensivt muskelarbete i nacke och axel/skuldra, samt repetitiva arbetsmönster. Trots det har mycket få studier publicerats inom området sedan början av 1980-talet. Syfte: Att undersöka variationer av muskuloskeletala besvär i nacke-axel/skuldra och besvär från ögonen under arbetsdagen och arbetsveckan, samt att undersöka upprepbarheten av variationer under arbetsdagen och arbetsveckan för personer som mikroskoperar i arbetet. Metod: Studien genomfördes med en webbaserad enkät. Datainsamling skedde vid 8 tillfällen; måndag förmiddag och eftermiddag samt fredag förmiddag och eftermiddag, under två separata arbetsveckor. Studiedeltagarna kom från en elektronisk industri (n=11) och en laboratoriemedicinsk enhet (n=6). Studien hade ett bortfall (n=1). Resultat: Muskuloskeletala besvär i nacke-axel/skuldra och värk/överansträngning i ögon ökade signifikant (∆Muskuloskeletala besvär; p<0,01, ∆Värk/överansträngning i ögon p<0,05) under arbetsveckan. De högsta nivåerna av besvär kunde inte relateras till deltagarnas skattade tid i mikroskopering under arbetsveckan. Samma trend av ökning i besvär kunde ses för både arbetsvecka 1 och 2. Enbart för muskuloskeletala besvär i nacke-axel/skuldra så korrelerade ökningar under arbetsvecka 1 signifikant med ökningar under arbetsvecka 2 (p<0,05). Slutsats: Resultaten indikerar att mikroskoparbete är en riskfaktor, primärt för ökade muskuloskeletala besvär i nacke-axel/skuldra. Fler studier behövs inom området, bl.a. för att undersöka förekomst av kausalitet mellan mikroskopering som arbetsuppgift och utvecklandet av muskuloskeletala besvär i nacke-axel/skuldra samt besvär i ögon.