<p>Då humor spelar en stor roll i våra vardagliga liv, inte minst som förmedlare av seriösa samhällsfenomen (Palmer, 2004), kändes det intressant för oss att belysa en medieform som har såväl humor som samhällspolitiska ämnen på agendan. I anknytning till vårt syfte och våra frågeställningar, vilka innefattar en jämförelse mellan två utvalda avsnitt ur TV-serien Parlamentet, har vi använt oss av två teoretiska utgångspunkter; narrativ teori och samtalsanalys.</p><p> </p><p>Vi har arbetat med en kvalitativ och textanalytisk metod och applicerat de teoretiska utgångspunkterna narrativ teori och samtalsanalys till vårt empiriska material i analysen. De begrepp vi valde ur narrativ teori är Mishlers modell, innehåll och humor som berättarstrategi, och ur samtalsanalysen valde vi att fokusera på struktur, tur- och turtagning och multimodalitet. Vi har låtit begrepet politikens medialisering fungera som en fond till vår studie, och vi har följt upp våra resultat genom dessa glasögon i slutdiskussionen.</p><p> </p><p>Analysen visar att det finns likheter, men framför allt skillnader mellan avsnitten, ur både narrativ och samtalsanalytisk synvinkel. Med hjälp av teorin har vi studerat helheter och delar ur avsnitten för att kunna ge en övergripande bild av vår analys. Det resultat vi fick fram var bland annat skillnader och likheter mellan komikernas roller och avsnittens innehåll och form diskuterar vidare i slutdiskussionen.</p>

Då humor spelar en stor roll i våra vardagliga liv, inte minst som förmedlare av seriösa samhällsfenomen (Palmer, 2004), kändes det intressant för oss att belysa en medieform som har såväl humor som samhällspolitiska ämnen på agendan. I anknytning till vårt syfte och våra frågeställningar, vilka innefattar en jämförelse mellan två utvalda avsnitt ur TV-serien Parlamentet, har vi använt oss av två teoretiska utgångspunkter; narrativ teori och samtalsanalys.   Vi har arbetat med en kvalitativ och textanalytisk metod och applicerat de teoretiska utgångspunkterna narrativ teori och samtalsanalys till vårt empiriska material i analysen. De begrepp vi valde ur narrativ teori är Mishlers modell, innehåll och humor som berättarstrategi, och ur samtalsanalysen valde vi att fokusera på struktur, tur- och turtagning och multimodalitet. Vi har låtit begrepet politikens medialisering fungera som en fond till vår studie, och vi har följt upp våra resultat genom dessa glasögon i slutdiskussionen.   Analysen visar att det finns likheter, men framför allt skillnader mellan avsnitten, ur både narrativ och samtalsanalytisk synvinkel. Med hjälp av teorin har vi studerat helheter och delar ur avsnitten för att kunna ge en övergripande bild av vår analys. Det resultat vi fick fram var bland annat skillnader och likheter mellan komikernas roller och avsnittens innehåll och form diskuterar vidare i slutdiskussionen.

Barns lek är betydelsefull för deras utveckling och hur barn fungerar som sociala människor. I leken tar barnen in de erfarenheter som de upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Mitt intresse för barns lek och hur man på olika sätt kan se lek utifrån olika perspektiv ligger som grund för denna studie. Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare berättar att de tillvaratar kulturen i barns lekar samt hur de sedan arbetar med detta. Genom två intervjuer med förskollärare ville jag få fram förskollärarnas egna berättelser om deras kulturarbete på förskolan. Resultatet visade att de båda informanterna ansåg leken som mycket viktig, men att det skiljde sig en del på hur de tog tillvara på kulturen i barnens lek på deras respektive förskola. Mitt resultat är analyserat genom narrativ analys som lägger fokus på de historier som berättas under en intervju, att det alltså är informanternas egna personliga berättelser och tolkningar på de frågor jag ställde.

Syftet med uppsatsen är att visa vad några pedagoger, vid olika tidpunkter, berättar om en högfungerande autistisk elev i grundskolan och hur de pedagoger som har mest kontakt med Alice ser på henne, hennes problem och möjligheter.    Hur förstår och förklarar pedagogerna hennes problem?    Vad berättar de om Alice i ett kognitivt, socialt och pedagogisk perspektiv?    Hur ser de på syftet med inkluderingen: Vad är målet och hur menar de att det ska uppnås? För att besvara syftets frågeställningar har jag genomfört ostrukturerade intervjuer med sex pedagoger i Alices närhet vid tre olika tillfällen där de har ombetts berätta om Alice. Pedagogernas berättelser analyseras sedan utifrån aktuell forskning och litteratur om autism, inkludering/integrering och narrativa teorier.    Några generella motiv och aspekter framträder särskilt tydligt i pedagogernas berättelser om Alice.    För det första handlar det om hur man ska tilltala och bemöta Alice. Råd om tydlighet, struktur och rak kommunikation förstås på olika sätt av olika pedagoger.    För det andra kan man se en dramaturgisk strategi hos flera av de intervjuade att förklara och dramatisera Alice problem i förhållande till hur det var tidigare och hur det kommer att bli i senare årskurser.    För det tredje syns en skillnad i hur de intervjuade beskriver och förklarar Alices problem. Några av pedagogerna ser det som ett annat sätt att tänka medan de flesta betonar den biomedicinska förklaringsmodellen.    Slutligen skiljer sig berättelserna åt genom sin beskrivning av syftet och ambitionen med integreringen av Alice och hur det ska uppnås. De flesta menar att det övergripande målet är att Alice ska göra allt alla andra gör, på samma sätt och syftet är att hon till slut, med stöd, ska bli så lik de andra som möjligt och med beteendemodifierande åtgärder lära sig att passa in i skolan och i samhället. Andra menar tvärt om att skolan själv är det största hindret för Alice och ifrågasätter meningen med att hon ska göra samma saker som alla andra.

Titel: När magin blir synlig - En studie i hur och om svenska företag inom turist- och upplevelseindustrin kommunicerar enhetligt med hjälp av berättelser, värden och visioner Författare: Liivi Lepisk &amp; Elias Rosell Handledare: Josef Pallas Syfte: Syftet med uppsatsen var att synliggöra hur och om svenska företag inom turist- och upplevelseindustrin kommunicerar enhetligt med hjälp av berättelser, värden och visioner, både internt riktat till medarbetare som externt riktat mot framtida besökare. Frågeställningarna som ska besvaras är: Arbetar svenska turist- och upplevelseföretag med enhetlig kommunikation genom berättelser, värden och visioner? I så fall hur? Avspeglas de värden och berättelser som kommuniceras internt även externt? Metod/Material: Insamlandet av material skedde med hjälp av sju kvalitativa intervjuer. Intervjuerna hölls semistrukturerade med sju respondenter som aktivt arbetar med kommunikation på respektive företag. Resultat: Undersökningens resultat och analys visar att organisationerna använder sig av olika fastställda och spontana strategier för att kommunicera. Uppsatsens fokus utgick ifrån berättande, värden och visioner och det som framkom var att detta framförallt används inom företagen för att öka sammanhållningen i gruppen och för att skapa ett starkare band mellan ledning och medarbetare internt. Resultatet visade också att branschen i sin helhet har svårigheter att visa upp en enhetlig kommunikation mot gäster, mycket beroende på den dynamiska tidsålder vi befinner oss i.

Denna studie bygger på lärarstudenters livsberättelser i relation till matematikängslan. Studien syftar till att identifiera lärarstudenters känslor och upplevelser av matematikängslan utifrån deras livsberättelser samt att finna likheter i deras berättelser. Den narrativa teorin och metoden ligger till grund för denna studie. Med hjälp av livsberättelser skapas en möjlighet att studera lärarstudenternas känslor och upplevelser av matematikängslan. Resultatet i studien visar att det finns likheter i lärarstudenternas livsberättelser både gällande känslor och upplevelser, såsom rädsla och gruppindelning. Vidare stämmer resultatet till viss del överens med den tidigare forskning som berörs i studien, såsom att självtilltro och lärarens roll har stor påverkan på matematikängslan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det inte bara är en händelse och känsla som ligger till grund för matematikängslan, det är snarare ett flertal orsaksfaktorer som samspelar med varandra och leder till matematikängslan.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka tidskriften DramaForum. Med socialkonstruktionell ansats genomförs två delundersökningar, en narrativ och en diskusanalytisk, av tidningens plats i svenska dramahistoria. För det första tar studien del av redaktörens berättelse om omständigheterna runt tidningens start, livsålder och nedläggning. redaktörens berättelse analyseras med narrativ metod och presenteras i form av episk dikt med skaldens kommentarer. För det andra undersöker studien dramapedagogiken ur identitetsperspektiv och undersöker vilken syn på dramapedagogiken som speglas i inledarna till DramaForum. Studien analyserar diskurserna som träder fram i tidskriftens inledare och beskriver/skapar dramats identitet i Sverige 2004-2016. Studien drar slutsats att dramats identitet framstår som en syntes av olika delar: Stridslysten Kämpe, Färgrik Växthus, Allkonstverk och Demokratins Röst. Ämnets mångfalld, starkapersonligheter och förgrundsgestalter, brinnande itresse för demokratiska frågor höjer dramats status och förstärker dramapedagogernas självbild. De framstående diskurserna Dramats kamp, Dramats kraft, Färgrik drama och hinder på vägen kan kopplas till framträdande teman i redaktörens berättelse om svåra utmaningar, starka personligheter, dynamiska tiden, gemensamt arbete och intentionen att förändra världen till en bättre plats. Utifrån Hammaréns och Johanssons begrepp kan diskurser och teman i redaktörens berättelse vävas samman till en enhetlig bild av drama i Sverige under 2004-2016 och blir till "broar" som kopplar drama till den sociala. kulturulla och utbildnings-omvärlden.

Den ojämna könsfördelningen i byggbranschen är än idag en utmaning för att förmå kvinnor att söka sig till, samt stanna kvar i branschen. Tidigare forskning gör det tydligt att det finns ett flertal orsaker till detta och pekar på olika tillvägagångssätt för hur könsfördelningen ska behandlas. Syftet med denna studie är att, genom tre kvinnors berättelser, undersöka deras upplevelser och erfarenheter från sina arbetsliv i byggbranschen, hur de återberättar om dessa och hur de framställer sig själva i sina återgivanden. Metoden för att inhämta data för att svara på studiens frågeställningar har varit genom livsberättelseintervjuer med tre kvinnor aktiva i byggbranschen. Resultaten från livsberättelseintervjuerna analyserades genom narrativ teori, varpå livsberättelser konstruerades. Därefter genomfördes analyser av livsberättelserna i enlighet med den narrativa teorin. Resultaten visade att de tre kvinnorna, var och en för sig, har haft unika upplevelser av och erfarenheter från sina arbetsliv. Deras unika berättelser visade även på hur deras handlande, vilka emotionsuttryck, relationer, meningsskapande och därigenom deras unika identiteter uttrycks i varje livsberättelse. De slutsatser som drogs från forskningsundersökningen var bland annat att byggbranschen har genomgått en förändring idag, jämfört med förr, avseende kvinnornas arbetssituation. Resultaten delvis motbevisar, men även styrker, den allmänna uppfattningen av byggbranschen som manlig och denna nyanserade bild bör efterfrågas mer i det offentliga samtalet. / The gender imbalance in the construction industry is still a challenge for attracting and retaining women in the industry. Previous research makes it clear that there are a number of reasons for this and points to different approaches on how to address the gender imbalance. The purpose of this study has been to examine three women's experiences from their working lives in the construction industry, how they recount these, and how they portray themselves in their accounts. The method for collecting data to answer the study's questions has been through life story interviews with three women active in the construction industry. The results of the life story interviews were analyzed through narrative theory, after which life stories were constructed. The life stories were then analyzed according to the narrative theory. The results showed that the three women, individually, have had unique experiences of their working lives. Their unique stories also revealed how their actions, emotional expressions, relationships, identity expressions and thus their unique meaning-making are portrayed in each life story. The conclusions drawn from the research study were, among other things, that the construction industry has undergone a change today, compared to the past, regarding the work situation of the women. The results partly refute, but also reinforce, the general perception of the construction industry as male and this nuanced picture should be requested more in the public discourse.

Uppsatsen grundas i ett personligt och yrkesmässigt intresse av att veta mer om en specifik elevgrupp: unga muslimska kvinnor från en arabisk kulturell kontext. Syftet är att undersöka denna grupps religiositet och deras meningsskapande kring att vara religiösa och kvinnor. Metodologiskt utgår uppsatsen från det konstruktivistiska antagandet att kunskap om verkligheten skapas socialt. Den narrativa metoden sätter kvinnornas berättelser i fokus och jag har studerat narratologiska teman och vändpunkter i berättelserna för att tydliggöra hur mening konstrueras. För att komma åt livsberättelsen har jag utfört intervjuer enskilt och i par samt utfört en observation. En teoretisk utgångspunkt är att religion och kön tillsammans utgör samverkande faktorer. Kön studeras som en performativ social konstruktion och meningsskapande princip. Berättelserna analyseras dessutom med hjälp av begreppet förhandlingar som åsyftar processer som leder till reproduktion eller förändring av kulturella och sociala ordningar. I analysen framstår kategorin muslimsk kvinna som essentialistisk och religiositeten innebär en progression som knyts till utvecklingen som kvinna. Tanken om sexualiteten som hotande kraft strukturerar handlingsutrymmet för kvinnorna i min undersökning och det religiöst goda beteendet innebär att kroppen måste underkastas religionen. Kvinnorna accepterade till stor del den status som de tilldelas i religionen men önskade uppvärdera denna status. Det förekommer hos de flesta försök till att visa på det handlings- och förhandlingsutrymme som finns i det religiösa livet. I sammanhang med en oklar könskodning blir kvinnornas aktiva förhandlingar och strategier tydliga. Riter, såsom bön och fasta, skapar exempelvis en förutsättning för religiös renhet.

Rollen som skolchef i Sverige idag innebär ett ansvar för att alla styrdokument förutbildningen följs. Det finns dock inga lagstadgade erfarenhetskrav för skolchefer.Huvudmannen för utbildningsorganisationen bestämmer vilka erfarenheter och kunskapersom skolchefen behöver. Denna studie fokuserar på yrkeslivsberättelser från tre skolcheferinom en förskoleorganisation som alla har pedagogisk bakgrund. Studiens syfte är attundersöka skolchefers berättelser om deras yrkesresa från pedagog till skolchef samt attanalysera de yrkesidentiteter som framträder. Studien tillämpar en livsberättelseansats ochanvänder sig av en narrativ teorigrund. Genom tematisk narrativ analys presenterar studien deenskilda yrkeslivsberättelserna i sin helhet. Därefter följer en jämförande analys av likheteroch skillnader mellan berättelserna utifrån teoretiska begrepp. Studiens resultat och analysger, i form av berättelser, en bild av skolchefernas yrkesresor från pedagoger till skolcheferoch de individuella yrkesidentiteter som framträder. Utifrån studiens gemensamma analys sesskillnader i vad som är mest framträdande för skolcheferna utifrån subidentiteter och vad sommotiverar dem. De gemensamma likheterna utifrån yrkesidentiteterna visar på att samtligarespondenter såg fördelar med sin pedagogiska bakgrund i sin roll som skolchef samt att deansåg att deras sociala relationer var viktiga för deras möjligheter att utvecklas. Dessutomfann studien att skolcheferna framträder som individer med stort driv. / The role of school superintendent (Swedish: Skolchef) entails the responsibility of assuring that all educational regulations are observed. There are however no specific requirements for the school superindentents background. The head of the educational organisation decides what previous experience the school superintendent should have. This study focuses on the work life stories of three school superintendents in a private preschool organisation, all with pedagogical backgrounds. The purpose of the study is to explore the superintendents’ stories about the journey from educationist to superintendent, and to analyse the professional identities that emerge. The study employs a life story method and uses narrative theory as its theoretical framework. Through thematic narrative analysis the study first presents each work life story as a whole. Then follows a comparative analysis of similarities and differences between the stories through theoretical concepts. The results and analysis of the study illustrates the work life journey of the respondents, from educationist to school superintendents, and the professional identities that emerge. The joint comparative analysis found the differences between the school superintendents included their sub-identities as well as their sources of motivation. Regarding similarities, the study found that all three respondents saw their pedagogical backgrounds as beneficial for their role as school superintendents. Other similarities included the importance of work relationships for their growth and development, as well as a shared characteristic of ambition.